11 månader 6 dagar

Arthur just nu är en helt härlig prick. Han är så underhållande. Igår lekte vi kurragömma (han sprang bakom väggen, eller ibland bara bort från mig, och så rusa han tillbaka i min famn) i säkert en halv timme och han bara tjattra. Sen är det roligt att kasta klossar, att försöka få dem på varandra, köra bil, rulla boll, sätta på diskmaskinen (fast lite svårt är det ännu att förstå att man bara får göra det en gång). Ute älskar han också att vara. Han går omkring, vill sätta allt i munnen, tittar och pekar. Fordon är väldigt intressanta. Han pekar på varje bil. Han kryper nästan aldrig mera utan sättet han kommer fram på är genom att gå. Och jag gillar det. Så mycket lättare att vara ute med gående sak än med krypande.

Han kanske säger mamma. Eller iaf brukar han ofta säga maaaama när han står nedanför mina ben och vill i famnen. Men vad vet jag om det är det. När man frågar "var är" bilen/bollen/traktorn/lastbilen/dockan så går han oftast fram till rätt sak och lyfter upp den. Idag bad jag honom lyfta upp en kloss och han gjorde det. Så lite förstår han. Men kommunicerar genom att peka och stöna.

Han äter igen allting och med god aptit, och det gillar jag. Till morgonmål yoghurt med lite snäll mysli och på kvällen gröt och i sängen en flaska ersättning. Han äter samma mat som vi och under de senaste dagarna har vi ätit nöt-grönsakswok med ris, köttsoppa, kikärtssoppa (god!), fiskbiffar med kokt potatis, pestopasta med grönsaker, fisksoppa. Soppor är helt sjukt bra familjemat. Imorgon blir det morotssoppa och grönsaksfrestelse som jag lagat idag. Ibland får han nog ännu burkar om jag är lat och vill ha tex pizza. Om nån annan äter vill han också äta och fast det ibland är störande så gillar jag att han är så villig att smaka och testa på allting. Han har smakat på bulla en gång men inga andra onödiga sötsaker har han gått, och ska inte heller få på länge.

Han har blivit mycket mera självsäker och självständig. På nya platser är han bara en liten stund famning och sen far han omkring och upptäcker, speciellt om det är andra barn på plats. Och han är så nöjd så.

Den här lilla pricken är nog bara så härlig. Här en liten dåligt filmad video under vår promenad. Den fick ett abrupt slut för vagnen höll på att fara i diket.

Min dag so far

10 före 6 väckte Arthur mig, från egen säng (han har helt själv sovit där hela natten nu i 2 nätter, har bara gett tutten några gånger). Alltför tidigt att stiga upp och hela dagen sku bli dålig om han steg upp då. Så jag tog honom i vår säng. Han somna om 1 timme senare, men var nog lugn hela tiden. 5 minuter senare ringde min väckarklocka. Jag var död.

Gick i duchen, åt morgonmål, läste tidningen, förde rosken och hoppa på tåget klockan 8. Köpte en kaffe i Hesburger i Böle och tog bussen till Arcada. Kvart före 9 var jag där. Hoppades att jag sku rymmas med i en annan grupp än min egna för att göra ett datakunskaps test. Som tur rymdes jag med, annars sku Micke ha missa sin föreläsning.

Var klar 5 över 10, hoppa på spårvagnen för att fara in till centrum och ta tåget hem. Svor många gånger över den långa resan och att jag valt att ta spårvagn.Var hemma 5 före 11.

När jag for på morgon så sov ännu sömntutorna. Kvart över 9 hade de först stigit upp (alltför sent, Arthur går säkert aldrig och sova idag), ätit joghurt och musli och gått till butiken. När jag kom hem var de ute och gunga. Micke for genast till tåget för att fara till skolan och jag gick med Arthur till lekparken så att han får se andra barn.

Kvart före 12 kom vi in igen och åt köttsoppa. Sen gjorde Arthur något stort. Sket första gången i sitt unga liv på pottan. Han har börjat skita typ 5 gånger per dag igen så försöker sätta honom på pottan varje gång efter maten (börja igår). Har till och med kommit på hur jag får honom att sitta där, vi läser en bok! Sen lekte vi lite och nu klockan 1 somna Arthur på 2 minuter i sin egen säng. Toppen.

Nu är Micke i skolan, jag hemma och senare ska jag och Arthur på RimJam i biblioteket.

Såhär kommer säkert största delen av hösten att se. Ett evigt pusslande. Allt sku vara så mycket lättare om vi bodde närmare skolan.

Grym värld

När Arthur gick på tupplur åt jag lite köttsoppa och rågbröd och läste söndagens hbl. Sen kom jag till delen om krisen i Somala. Om hur en mamma födde sitt fjärde barn på vägen till lägre,men 17 dagar senare hamna begrava barnet, om hur kvinnorna bli våldtagna, om barn sin inte ätit mat på flera dagar och nu får 1 grå påse med något, om hur barnen nästan redan är döda med tomma blickar, inget leende, ingenting. Fy fan vad denhär värden är grym!

Och det är ju bra att man vet om saken, men jessus så jag är deppig nu. Och så hjälplös jag känner mig. Sku villa skicka lite mat åt barnen.

Analytics

Jag har någnång försökt få google analytics till den denna blogg, utan att få det och funka. Men nu hade det tydligen ändå funka, för när jag just logga in fanns min sida där. Och jag gissa ju att det är rätt få som läser, men att det ändå under hela förra veckan 0 som läste har jag svårt att förstå.

Hur kan man kommentera utan att läsa liksom.

Nåja. Bli klok på det. Som tur skriver jag ju mest för att ha som dagbok i framtiden. Fast lite intressant sku det ju ändå vara att veta om nån läser.

Sömntuta

Liten sovstund i bilen.

Idag far Micke bort igen, men endast för två dagar. För på måndag ska vi båda börja studera. Nu vet jag till och med vad jag ska läsa och ser fram emot det. Idag ska vi med Arthur också på 1 års kalas.

Vi var igår kväll på 2*25 års fest och Arthur var så duktig. Så jätteduktig. Vi är båda så stolta över honom. Han gnällde inget, satt jättelänge i matstolen så att vi båda hann äta och jag hann snabbprata och så bara gick han där. Och tjattra. Och skratta. Och hemma var vi först 10, men då hade han som tur somnat i bilen så att ingen behövde natta. När vi for dit somna han också i bilen fast det inte alls var sovdags, säkert för att jag och Micke tjafsa om att ska man tvinga barn säga förlåt neller inte, och sen kunde jag bara lyfta ut honom och gick med honom i famnen som en liten nyföding ute i dagsljus och hård trafik. Först när vi närmna oss platsen vakna han.

Å nu e jag trött. Ska gå och vila. Arthur vakna för tidigt så han vilar också.

Jag är studerande

Min livvssituation är så annarlunda än många andra nya studerandes så introprogrammet passar inte riktigt mig. Att på två dagar trotta in sånt som man snabbt sku kunna förklara på en förmiddag passar inte mig. Det mesta fattar man ju ren och annars kan man läsa själv. Men i bussen hem hörde jag några andra som tyckte att det borde vara 1 veckas intro. Jag sku dö av det. Men, dethär är ju också min tredje studieplats, så.. Jag som var den som visste så bra vad jag sku bli och inte sku hoppa mellan saker.

Jag har en tid kännt mig rätt dum över att jag studerar typ samma som jag ren har en examen i, men nu gör jag det mindre. Kände ren idag, utan att ha studerat nåt, hur min självkänsla växte, hur jag kände att efter dethär kan jag nånting. Efter dethär vågar jag söka ett jobb och känna att jag fattar vad som förväntas av mig. Jag såg mitt liv i ett väldigt klart ljust. Är rätt bra på att organisera och fixa och försöker alltid hitta det bästa och effektivaste alternativet och sen är jag rätt intresserad av geografi och andra kulturer. Så vad sku kunna vara bättre en internationell affärslogistik. Dethär måste nu vara min grej. Synd så kommer jag inte att kunna ta så mycket kurser av det i år ännu, och sen så spenderar jag hoppeligen delar av nästa år hemma igen. Men sen. Sen blir jag och logistiken bästa kompisar.

Micke och Arthur hade klarat sig helt ok. Micke har jobbat mycket på sommaren, dessutom i olika skift, och jag har fixat typ allt med Arthur, sådär som matningar och nattningar och så. Så lite gråa hår fick jag ju nog när Micke ringde och fråga/rapportera. Ungen hade tex inga byxor under den tunna hösthalaren (fast inte frös han säkert ändå)och sen hade han ännu klockan 3 inte intagit nåt mellanmål fast han ätit lunch 10. Men sen gick vi igenom Arthurs vanliga matschem, sovschema och skitschema, så nu borde allt vara klart. Och Micke är jättebra med Arthur. Helt toppen. Men det som är så självklart för mig som spenderat typ all min tid med pojken i 11 månader är inte självklart för Micke. Men det kommer att bli bättre, nu då vi båda ska vara mycket med honom.

Ajo

Glömmer hela tiden bort att jag ska till skola imorgon. Programmet de första dagarna är ju bara skit och ineffektivt, men endå. Jag ska bort. Vet säkert inte ens hur man packar en väska som inte ska innehålla en massa barntjafs. Och sen har jag tappat bort programmet. Känner mig inte alls sådär jess.

Gummistövlar

Provning av nya stövlar i vårt före detta vardagsrum, numera leksaksrum

Idag har varit en gnälldag, en mega gnälldag. Och så regna det ju hela förmiddagen och Arthur hade inga gummistövlar. Så vi var inne. Och gnälliga. Sen gick vi till butiken för att komma bort och åt lunch 10. Delorsak till gnällighet var säkert hungern (moronmålet smaka inte riktigt) och trötthet. Han vakna ren 20 över 7. Efter en 3 timmars tupplur på dagen(1,5 för mig, tätttätt intill en sötis Arthur) var det igen gnäll. Men då gick vi ut. Hade regnbyxpremiär. Men sen slog hungern på som aldrig förr. För Arthur då. Och jag hann inte ens koka pasta, så hungrig var han, så det blev couscous istället. Såsen var klar.

Sen när det igen blev gnälligt fick Arthur hoppa i bärväskan (ergon) och så tog vi tåget en station till myrbacka. Kändes alltför jobbigt att fara med vagn, speciellt eftersom hissarna stinker så piss och man aldrig vet om man kommer fram med dem. Så jag betala istället för tåget, med barnvagn är det ju gratis. Och så köpte vi gummistövlar och kom hem. Fanns endast 1 par i Arthurs storlek så det gick snabbt. Å kvällen har gått bra. Hade besök av Arthurs farföräldrar. Och som belöning för gnälldagen så somna Arthur genast han druckit klar sin mjölk, inget hårdragande, inget. Bara drack den och vände om sig. Jihuuuu!!!

Å så måst man ju också smaka på dem! Är så stolt över dethär lilla trollet. Han har somnat så bra på båda sina tupplurer.

20 minuter!

Efter som det länge varit en nattningsklagoblogg (vilket varit så skönt, att bara skriva av sig) så är det nu en jess, kanske det nångång blir lite bättre med nattningen.

Igår var jag rätt sträng med honom. Satt honom ner och ligga varje gång han steg upp och så fick han gnällgråta riktigt lite och jag satt bara brevid. Tillslut somna han sen i sängen, med lite hjälp av mitt hår. Från och med igår så sover han också bara en gång på dagen, helst 1,5 h från 12. Sträng har jag blivit =)

Idag fick han gröt kvart före 7. Sen var det kvällstvätt, blöjbyte, lek, pyjamaspåsättning, mera lek, halv 8 stängde jag tv:n, sen städa vi undan lite leksaker, sen blev han lite slö och kom i famnen, sen börja jag nynna lite lugnande sånger, sen värmde vi 2 dl mjölk, gick till sovrummet klockan 8, drog för gardiner, pojken i sängen, speldosan på, i med tuttflaskan, mumla jag samtidigt någo om att sova, när han druckit färdigt så fick han tutten, sen paja jag lite, satt honom ner och ligga en 10 gånger och tillslut somna han, igen med lite hjälp av att hålla i mitt hår (han har en peruk i sängen men han vill ha äkta vara, och man kan ju inte få allt på en gång) sen somna han och jag kom ut 20 över 8. Vilken härlig kväll alltså!

Läste idag igen en artikel om hur viktigt rutiner är före läggdags, och vet nu inte om lek är en så bra rutin, men han blir så pigg av gröten så han måst få ut lite energi, så att bara läsa böcker funkar inte. Så jag tycker vi har nån form av rutin, vi gör ju så alltid och sen går och nattar honom när han visar att han är trött.

Tutten är igen en god kompis, både för mig och pojken. Han håller på att få övre baktänderna och är inte hela tiden en sånhär solstråle.

Mr gurka

Igår åt vi alla kvällsmål tillsammans och jag hade dukat fram gurka att sätta på smörgåsen. Nå, Arthur trodde att den var åt honom och tog hela gurkan. Hur sött som helst!

Förutom att vara mr gurka så är han en sovvägrare, igår var det igen 80 minuters nattning och han somna först halv 10 och sover nu ännu 10 över 9. Han brukar oftast vakna när jag bloggar, så kanske nu också. Han har varit lite täppt i näsan så vi har sovit 2 nätter med hackad lök fasthängande i hans säng, och alltså helt brevid mig. Nu är vi familjen lökstank. Och Micke for på jobb idag. Blä.

Skit natt och skolstart snart

Micke e hemma, jeee!!! Så härligt, fast han sover. Men efter morgondagens konfirmation far han säkert tillbaka igen, han har jobb på måndag. Igår skicka han ett viesti där han önska att nattningen gått bra och ungen sover bra. Så gick det inte. Jag kan inte ens komma ihåg när han senast sovit så dåligt. Nattningen tog ju bara 80 minuter, men denhär gånge hölls jag lugn. Lyfte upp honom i famnen när han ville men genast han börja kasta sig, vilket var typ genast, satt jag ner honom. Kvart före 10 somna han. Halv 11 vakna han och vägra somna om i egen säng, så han kom i vår säng. Och efter det har han vaknat 1 miljon gånger typ. Han har bökat och börjat gråta, säkert med 1 timmes mellanrum, ibland med 20 minuters mellanrum. Sen har jag gått med honom lite och sen fått honom att somna om genom att ha honom nära, nära, typ på min dyna. Sen mittiallt var han också flunssig och fick typ inte lyft med tutten. Har bara väntat på att det ska bli morgon. De va de. Nu kokar moroten å när Arthur igen vaknar blir det tonfiskgratäng och sen en tur till stan och hälsa på födelsedagsbarnet.

Nästa torsdag börjar min skola. Har inte så mycket känslor inför det. Sku genast villa börja med logistiken, men måst gå vissa grunder ändå å de lockar inte så mycket. Men jag har ju själv råddat till det så, dåhär får det vara. Men jag hoppas så att logistik sku vara min grej, att det sku vara jätteintressant. Just nu är mitt största intresse barn, uppfostran, föräldraskap och allt sånt, men det är inte nåt sånt jag sku kunna jobba med, sku blir galen med alla föräldrar som i min värld är dåliga. Men hoppas logistik blir min grej, det har alla föutsättningar.

Överlevde dagen

Klockan 9 var vi och leka bakom huset. Arthur sku nog helst ha gått till det svenskspråkiga dagiset som är brevid.

Efter lunch var vi i lekparken Piika. Arthur ville inte gunga, så han försökte bort. Men fastna. Han har inte tid att gunga, det är ju så tråkigt, man kan ju göra nåt med benen istället.

På hemvägen fick han gå lite, så att han bättre sku somna sen i vagnen. För jag var så trött, för mycket frisk luft, så jag fick också gå och sova sen när jag burit upp en sovande Arthur.

I survived. Fast dagen varit lång. Micke är på jobb i Lojo och jag och Arthur har varit ensamma från igår och ska vara det till lördagen. Och jag saknar Micke, mest för att då sku nån annan också kunna underhålla prinsen. Vi har varit ut 3 gånger idag, till 3 olika lekplatser här i Malmgård. Vi kan helt enkelt inte vara inne. Han gråter var 5e minut och är så lessen och vill bara vara i famnen. Ute sku han inte kunna bry sig mindre om famnen. Där kan man ju gå, äta ekollon, klättra upp i klätterställningar, stirra på andra människor, gunga. Så vi är ute. Och vårt hem är kaos. Hinner just laga mat, och sen äter vi och sen bär jag på honom tills vi går ut. Tänder är min diagnos, för det rinner nu igen från munnen och fingret är där hela tiden. Och hans tänder stör, och tar länge att komma igenom. Evigheter. Och inatt gick nattningen nästan som förr, typ 13 minuter. Droga honom med 2 dl ersättning och han somna av det. Sen var det lite vill upp i famnen gnyl från sängen, men inget kastande i famnen. Det finns hopp.

Men vad ska vi nu göra imorgon? Jag ska försöka ta en dusch, säkert med en miniman i famnen, och sen blir det väl lekpark igen. Fast jag sku behöva en klänning till söndagens konfirmation. Så kanske en sväng till Myyrmanni.

Bra dålig mamma

Jag tycker sådär överlag att jag är en bra mamma. Man kan ju mäta det på miljoner sätt, men jag är en sån mamma som jag tycker att är en bra mamma, i alla fall för de behov mitt barn. Jag försöker uppfylla han behov, försöker läsa hans signaler, försöker vara positiv, försöker prata mycket och förklara, tar alltid honom i beaktande osv.

Men på två punkter är jag inte så bra som jag sku kunna vara. Det första gäller detdär med att barnet inte ska äta från samma sked eller samma grej, sådär är förälderns grejs från munnen far till barnet. Jag kan äta med samma sked eller bita i nåt och sen ge åt honom. I min värld är det inte så farligt.

Det andra gäller nattande. Jag sku villa vara ännu mera förstående och tålamodig men jessus det är svårt. Som ikväll. Arthur fick sin mjölk, somna i famnen, jag gick med honom lite så att han sku komma i djupare sömn, han börja sparka sig bort från min famn, försökte rädda det genom att lägga honom i vår säng, funka inte, låg i vår säng och vänta på att han sku somna, hände aldrig någo, han börja till slut klättra alltför mycket. Var smått irriterad å föklara att han får inte gnälla om han inte sover (och det borde jag ju nog inte), att han får leka snällt. Han är snällt, men sen blir det gnäll å trötthet så försöker igen. Går med honom i famnen men han bara kastar sig, sätter i sängen men han klättrar alltför mycket, försöker med famnen igen. Nej. Sätter honom i egen säng och håller på att koka över. Han gråter. Tar upp. Han kastar sig. Sätter honom på golvet. Nej, han ska i famnen. Kastar sig. Sätter ner i säng. Tar upp. Slänger sig med all kraft bakåt. Sätter ner honom och säger bestämt "nu sover du!!!!" och går ut. Han störttjuter. Går typ genast in, känner mig hemsk. Värmer mera mjölk och sen gungar jag honom till sömns och på nåt under får jag honom i sängen utan att han vaknar. Hela prosessen tog slutligen 1 timme 15 minuter.

Jag blir bara så galen när inget funkar. Han vill inte vara i famnen, men inte på golvet heller eller nån annenstans. Och sen är han trött. Det enda han sku villa göra är att dra mig i håret och klättre över mig, men det är inte trevligt.

Yes. Nu har jag fått ut min aggression. Som jag önskar att sku försvinna. Sku villa vara en lugn mamma som orkar med flera timmars nattningsförsök. Men det är jag tyvärr inte.

Arab Arthur

Det ljud som Arthur säger absolut mest är:
a-lakkah-lakkah-allah-kallah-allah-lakkah

Han låter helt som en arab och vi har inte förstått varför.

Men sen kom jag på att jag då i början, och Micke ännu, brukar säga äckaläckälä när han sätter nåt äckligt i munnen eller gör nåt fel. Så ifall det sku vara därifrån så har vi nu bestämt att vi aldrig mer säger det. För dethär med arabljud passar inte riktigt in.

Arthurs nya t-skjorta

Vill ta kameran!

Arthur fick på lördagen en så härlig t-skjorta. Jag kunde inte motstå den. Jag killa Kajsa när jag var liten å så var den på 50% rabatt. Kanske smygreklam för disney men jag tycker den är så söt.