8 barn ensam

Alltsä dethär med att barnen tejpats fast på dagis. I dagens hbl stod det att skötaren var ensam, ENSAM, med 8 barn, ÅTTA, där älsta var 3. Det tycker jag att är det absolut mest skrämmande i hela historien. Det borde vara så olagligt så. Om man tänker fyra ettåringar, några två åringar och nån treåring. Ingen ska behöva klara sånt ensam, speciellt inte då flera barn ska matas.

Och nej, man får absolut inte binda fast nån, men ingen borde få lämnas så ensam i en sån situation. Dessutom stod det också där att 6 av barnen var nya. 6 av 8 nya och 1 vårdare ensam. Jag vet inte vad jag sku ha gjort i den situationen, men att helt lämnat barnen ensamma sku säkert ha varit ett alternativ.

Movern

Nu är jag och barnen hemma igen. Har varit 4 nätter hos mamma i Pojo. På min födesledag byggde jag och Micke upp Ikea klädskåp och på måndagen måla vi lekrummet. Det börjar blir klart snart. Det är bara lite målning kvar (Micke gör det på fredag) och sen skall gliddörrarna byggas ihop och sättas fast på skåpen (nångång). Sen är det bara några Ikea möbler till att bygga upp och vår andel är klar. Sen ska ju ännu badrummet också bli klart, men det för vi inget åt själv. Men det kommer tydligen att bli klart i oktober så vi kommer nog att flytta i oktober. Jee.

Och sen till vår Sander. Jag kommer att ha så svårt att förstå att han på riktigt började kråla/åla/ta sig framåt som 4 ½ månader. I min värld är det helt ofattbart (fast kanske det ändå är helt vanligt), en 4½ månaders baby ska inte ta sig framåt och stjäla alla storebrors saker. Så därför har jag nu filmat det. Så att jag faktiskt ska fatta det. Om 1 vecka blir han 5 månader och såhär har han hållit på i 1 vecka.




Jag var lite busig och tog bollen av Sander och flytta på den så han är lite fundersam före han bestämmer sig för att ändå fara och jaga den.

Arthur 2 år

Kvart före 8 stega vi in med paket, ballonger och sång.

Det var inget liv i luckan. Inte ens en rörelse. Halv 6 var du upp på pottan och smatidigt passa du på att leka med dina leksaker i sängen, och jag måste ligga med huvudet neråt och ibland hålla dig i handen. Som tur somna vi båda om.Vi kom pånytt en kvart senare och då börja du vakna.
Pakete öppna du i sängen. Och gåvan var en succe!
Sen åt vi stort morgonmål. Du åt alla blåbär. Du fick två små hästar av Sander. Megapop dem med.
Och jag fick också min gåva (för imorgon är jag inte här). Ett förkläde. Hade önskat mig en sånt och blev positivt överraskad. Den rosa pottan hitta jag igår på kierrätyskeskus.

Kära älskade Arthur,

Jag är så glad att få vara din mamma, är så lyckligt lottad att ha dig i mitt liv. Du är en sån liten sötis och gör mig så stolt och glad så jätteofta. Ibland gör du mig också helt sinnessjuk, galen och arg, men det hör till. Det är jag som ska jobba på det. Du ska jobba på att växa, lära dig saker, uttrycka din vilja och bli en glad lite större pojke.

Du älskar grönsaker och frukt. Majs, ärter, (kokt) morot, tomat, gurka (fast inte kanten), paprika, päron, äppel, banan, annas, vindruvor. Du sku kunna äta hur mycket som helst av det och det är alltid det du vill ha mera av och som är slut först. Potatis är inte riktigt din grej, men pasta och ris nog. Ditt köttintresse varierar stort. Helst ska maten serveras så att det inte är såsigt och oigenkänligt, utan allt för sig. Smör försöker du alltid äta direkt ur burken och oftast slickar du bara smöret från brödet. Ketchup sku du också kunna äta bara sådär. Du har nu fått smaka på glass men godis eller choklad har du inte ännu fått. Att äta själv behöver du ännu träna på och oftast hjälper jag dig till slut med egen sked. Du har just fått börja dricka från egen mugg efter att du hela sommaren bara hällde ut allt.

Du sover 1½ h på dagen och 10 h på natten. På dagen sover du i vagnen och på natten i egen säng. Du har varit utan blöja i över 1 månad du och utan tutt hur länge som helst. Du tycker om att läsa böcker och att se på tv. Ditt ordförråd växer varje dag och det är helt otroligt hur mycket du förstår och kan. Idag fick du "kiite" (pakete) och du vill dricka massa "vatti" (vatten) före du somnar.

Du är en jättesöt storebror och kompis. Du kramar och pussar rätt försiktigt och bara ibland kastar du omkring dig saker. Du delar också med om man förklarar varför, i alla fall med nån av de saker du har. Ibland tycker du att Sander varit för mycket i famnen/nära så då klämmer du dig bara emellan och tar din plats. Så sött så.

Du har inlett sin själv-period och allt ska göras själv. Du knäcker ägget själv, hyvlar osten själv, vill hälla mjölken själv... Du klappar dig på magen och säger "Arthuu" och så tar du över. Som tur blir du inte arg fast jag sen också hjälper till lite med en hand. Och sen när du märker att det inte går så säger du "mamma" och sen lämnar du det.

Du är nog en jättehärlig individ. Älskar dig så.

Imorgon

Blivande två-åringen. Mitt lilla älskade barn. Å så jag älskar honom.

Hade bara tänkt ge ett paket, men sen hitta jag lite böcker så sen blev det lite fler...

Imorgon är det en stor dag. Det är Arthurs två-årsdag. Micke är ledig och likaså jag. Vi ska familjemysa och lite kalasa. Denhär gången tar vi inte så stor stress med städning eller bjudning, det är ändå bara några vänner och min mamma och bror som kommer.

Det ska vara bli så roligt att ge paket åt Arthur. Sen ska vi också äta amerikanska pannkakor till morgonmål, fiskbullar till lunch och sen på kalaset får han å massa godsaker. Det borde nog räknas som en toppen födelsedag i två-årings liv. Tänk att min lillis ren är så stor.

Förmiddagen med crocs

Mina sötaste! Har äntligen tömt kameran så att jag kan fota igen.

Klockan 8.30 hoppa jag och mina små pojkar på bussen och for till polisstationen och ansöka om pass åt Sander. Förberedd som jag alltid är hade vi med foto, lapp om Mickes godkännande och mitt eget pass (dethär skrev jag nu mest för att det är så lätt att glömma nåt och sen tvingas springa miljoner gånger dit). Vi har inte ännu nån resa inplanerad men man vet aldrig vad jag hittar på så...

Efter att vi varit där gick vi till centrum och sku kolla in crocs. Jag har inte inte vetat att de har så mycket skor och nu när nu Eva uppmärksamma mig om det och ännutill erbjöd 20 % rabatt så ville jag se hurdan skor de har. Har varit väldigt anti-crocs, men eftersom lätta skor alltid är bra för fötterna så ville jag kolla dem. Nå vi var för tidiga där så det hade inte öppnat än så vi gick på cafe. Arthur ville ha en jordgubbs-rabarber kaka (som jag nu slutligen åt största delen av), jag drack kaffe och Sander ersättning. Arthur drog lite stunttrick och jag fällde en lampa i golvet.

I Corcs butiken sortera Arthur alla deras crocs-prydnader (dedär små) och så prova vi skor. Och jag blev faktiskt positvit överraksad. Lätta och varma skor. Tror jag ska köpa dehär åt Arthur. Tanten förklara att de hade varit jättebra förra året och materialet håller fötterna varma och torra. Och 40 euro är sist och slutligen ett rätt vettigt pris för såna skor. Jag tycker också att jag behöver bra vinterskor för utomhuslek med barnen, så jag ska nog beställa sånahär i nån färg. Tanten hade haft såna förra vintern och bara varit varm och torr om tårna. Och nu låter det ju som crocs reklam dethär, men det är nog mera försvarstal. Har som sagt varit så anti-crocs att jag har lite svårt att nu smälta att jag sku köpa såna. Och här ser man hur bra marknadsföringskanal bloggar är, utan Evas inlägg sku jag aldrig ens funderat på crocs.

Efter att jag sen fått ut Arthur från butiken som sku "titta" på dedär små skrotsakerna så gick vi hem via en park och nu sover resten av familjen. Under tiden vi var borta kom Micke hem från nattskiftet och sen har han plockat undan allt i hela hemmet, städat undan våra morgonmålsrester och fyllt diskmaskinen och satt på den. Toppen man jag har. Det var vår förmiddag det.

Tvätt med tvål

Å sen undrar man varför jag ibland är lite dagiskritisk och inte vill sätta barn som inte pratar på dagis. Denhär grejen borde man ju bli straffad av.

Kvällssysselsättning

Vad sku vara något salt som är enkelt, snabbt och klottfritt att laga för två-årskalas? Tar gärna emot tips.

Idag har varit en blädag. Ingen motivation för nåt. Å så ha vi titta massor på tv. Det har ju regna. Helst sku jag ha avslutat dagen med en megapizza framför nån bra film med lite pepsi max och choko. Istället ska jag tvätta tuttflaskor, sätta fram Sanders nattersättning, städa undan det sista och packa väska för morgondagens skola.

Tidsgnäll

Dethär är definitivt en gnällblogg nuförtiden, men jag måste ju ta ut mitt gnäll nånstans och då är bloggen bäst.

Egentligen så älskar jag mitt liv så som det är just nu. Jag älskar mina barn och jag älskar min man. Jag är glad över att jag kan/får studera och göra sånt som intresserar mig. Jag är jättenöjd över vårt lägenhetsköp och planerar att flytta in dit så snabbt som möjligt. Allt är liksom helt jättebra egentligen.

Men. Det är brist på tid. Skulle behöva massa flera timmar i dygnet. Sku villa att Micke sku vara mera med oss och att vi alla sku kunna vara tillsammans lite mera. Nu är nåndera med barnen och den andra gör sitt (jobbar, studerar, remontar). Just nu sku jag behöva en kort paus från barnen (och det får jag ju egentligen nu, så länge båda sover samtidigt) och sku gärna se att nån annan sku strida med Sander på nättern/vid insomning. Han har haft helt grymma nätter på sista tiden. Det är inte mera ätande som är störande utan det att han börjar grymta och stöna och prutta och gnyla efter att han ätit, och så ska han vaggas igen och sen fortsätter det när man sätter ner honom. Sen ska han också sova på mage, tror han, men sen på magen ska han ändå bara titta/spotta ut titten/bli arg/don't know what... Inatt hitta jag på nåt konstigt rumpgung som hjälpte, baka liksom bulla med hans rumpa så att han skumpa och så kunde han sen lugna sig. Nå, inatt får Micke ta natten eftersom han sov i Lojo förra natten. Fast han tog ju den å på lördag och då var jag helt lika mycket vaken/uppe som vanligt.

Sen är det skolan jag sku villa hinna med, det är ju så intressant. Och lägenhetsprojektet. Badrummet är nu rivet och vi borde bestämma kakel och hitta nåt vettigt spegelskåp i vettig prisklass. Sen ska badrumsmöblerna byggas upp och likaså klädskåpet i sovrummet. Ja och så ska ännu ett par väggar målas. Det ska vi försöka få gjort på söndag före Mickes jobb, mamma sku ta barnen. Och på söndag fyller jag ju 26 och på lördag har vi kalas för Arthur som blir två. Men på förmiddagen måste jag skriva på hemtent så hinner nog inte baka nåt, har funderat på glassbar. Men till butiken måste ju nån hinna, och det är så svårt för mig att köpa större mängder, ska ju ren ha upp vagnkass, Arthur, skötväska och sen ryms bara en liten kass till. Och Sander börjar växa ur vagnkassen men så länge vi bor här måste han vara i den. Har funderat att vi sku flytta om 2½ vecka då är Micke ledig 3 dagar, bara badrummet sku vara nästan klart då. Borde väl börja packa nåt och komma ihåg att säga upp denhär lägenheten. Och sen måste vi komma ihåg att söka pass åt Sander ännu när vi bor här. Aaah. Behöver mera tid.

Cool/cute

Och jag fastna nu så vid det så jag måste söka upp märket. Se nu på dethär:
Härifrån

När orken tar slut

Och sen när man hela dagen orkat och hållit på och städat och fixat och pynjat och varit glad och förstående så då kommer tårarna som hos en tvååring när man lyckas bränna (och alltså glömma kvällens sista grej) en stor kastrull som sku bli morot,potatis, majs pure. Faan.

Och jag hade sett fram emot en trevlig familjekväll med tortillas och nachos idag. Micke sku sluta 3 och fara snabbt via vårt blivande hem. Men ja, han glömde sluta 3 och jobba frivilligt en timme mera och sen drog allt ut.... Nå, det är ju positivt att han trivs på jobbet i alla fall.

Och de härliga stunderna

Busen som idag faktiskt varit otroligt sammarbetsvillig och kom helt fint med in idag.

Nu har Sander och Arthur hittat varann. Arthur har börjat "leka" med honom och sitter och fejkskrattar å så tjattrar Sander till svar. Eller så kör han bil framför Sander (eller på) och Sander följer med med stora ögon. Det är också så härligt att se. Och fast det är obekvämt för Sander så stirrar han bara med stora ögon på Arthur och är hur nöjd som helst.

Sander fick en ny egen varm dräkt. Konstatera just att alla barnkläder jag köper är randiga, jag måste gilla ränder. Men dethär var en dyr dräkt för mig (19 €) och jag stör mig på att jag köpte den. På den pojkfärgade dräkten står det cool och på den flickfärgade cute. Och det är så fel! Sku inte ha bordat sätta pengar på att understöda sånt. Men den verka så mysig och skön och bra för svalare golv.

Och ibland är allt bara så härligt, mysigt och välfungerande att det inte är klokt. Idag borde jag ju vara världens tröttaste och gnälligaste (somna 12 och steg upp 7, däremellan har jag putsat uppspydd mjölk, matat 3 gånger, vaggat sådär 3 gånger, lyft Arthur till vår säng när han kisat ner den (måste ha nåt att göra med de 3 päronen han åt igår kväll, frukt gör tydligen att det kommer så mycket mer än vanligt och så kisar han i sängen) och räddat Arthur från att falla ur vår säng).

Nåja, men jag är det inte. Allt är bara så fint och harmoniskt idag. Och vi hade en så fin stund idag. Jag och Arthur satt på en bänk i parken 9.20 med varsitt äppel i handen. Äppel som vi köpt från torget i en papperspåse. Sander sov brevid i vagnen. Och vi satt tyst och åt våra äppel och titta omkring. Det var så lugnt och fridfullt. Så stressfritt.

Och fast jag ibland blivit arg på Arthur (när han mosa banan in i Sanders ersättningspulver och när han bestämde sig för att springa iväg när vi sku gå över vägen) så har jag genast kunna återgå till ett härligt lugn. Sånahär stunder är de absolut bästa.

Out

Jag natta Sander medan Arthur och Micke var i badet. Sen hoppa jag i kläder, tog en skumppa flaska som var på avkylning, gick förbi 8 thai massage ställen, såg nån alkoholist cykla omkull och kom till Lee. Undrar när jag senast gått ute denhär tiden på en fredagkväll. Intressant det med.

Nu ska jag hänga här (Lee är i duchen) och snart kommer Lees norska kompisar och de ska börja förfesta. Jag har inga party kläder så jag far hem senast när de far vidare, dessutom så börjar Micke 7 imorgon och jag får snällt ta och stiga upp när Sander vaknar. Säkert 6.

Hur glömsk får man vara?!

Jag. Ännu munter och glad fast jag är trött. Efter beöket var jag nog inte nåndera.
Sander sov länge.
Arthur. Just före olyckan. Kanske om jag sku ha fota mindre och sett mer på honom sku det inte ha skett.
Påväg till kassan med traumatiserat byxlöst barn...

...och ett passligt litet lass. Här är badrumsmöbler, sovrumshyllor och skrivbord+hylla. Undrar när nån ska hinna bygga upp det.

Idag har vi varit i Ikea. På vägen dit konstatera vi att vi glömt bytesbyxor åt Arthur (för ibland händer det ju olyckor) och barnkopplet. Jag var trött. Hade varit upp sådär 10 gånger med en stånkande Sander som slutligen vakna 6. Sen klämde han helt röd i ansiktet ut skitet och allt blev bättre.

Nåja. Back to Ikea. Vi hade kollat in pax skåpen och expedit hyllan och Micke var och köpa köttbullar medan jag tog bord och Arthur gick till lekhörnan. Så sa han kisi, kisi och stod bredbent och det bara droppa ner mellan benen. Och då sku jag bara ha kunna lägga ner mig på golvet och gråta. Gråta tills nån god fe kom och hjälpa mig. Men jag gjorde inte det. Vände istället ut och in på hela skötväskan och hitta inget som kunde funka som byxor, hitta som tur en stor blöja så fick bort hans våta byxor, kalsonger och sockor och på en blöja (annars sku han ju ha varit helt naken!). I 1½ timme har sen Arthur varit byxlös i Ikea för det sku inte ha varit nån ide att fara hem mera. Men jag tror han blev lite snopen/deppig för efter det blev han så omöjlig, sku endast vara i famnen och tjöt som en stucken gris när jag försökte få honom att hållas i bärväskan/kundvagnen. Jag kände mig skit. Borde ju ha gått på pottan före maten, så som vi gör hemma. Han hade ju så roligt att han inte kommer ihåg. Han är ju inte ens två. Och sen måste han vara byxlös (skolös också till först eftersom de blev fuktiga) resten av tiden. Stackarn. Sen måste han ännu sitta byxlös ute i kylan när vi packade den hyrda paketbilen. Liten, liten stackare. Och sen så sku vi ju aldrig vara Ikea familjen med skrikande barn. Nej, nej.

Och sen spydde ju Sander försås upp sin mat och då hade jag använt den enda trasan till att torka kiss. Det med jättelyckat.

Och jag vet inte ens egentligen vad vi köpt. Om vi lyckats plocka alla rätt delar i rätt storlekar och färger från rätt hyllor så då är det nog ett under för lådor hade vi helt sjukt massa av och det var ju nog lite kaotiskt med en yrande Arthur (i nåt skede satt vi våta skor på så att han kunde springa byxlös och vara lite nöjdare).

Kram och dörrar

Ikväll villa Arthur somna kramandes. Och han ville det så jättegärna, så han fick det, och det var sött och gulligt. Men jag orkar inte gå tillbaka till det, han har somnat så bra i sin egna lilla bur nu på sista tiden. Men nu har en helt otrolig mammighet igen kommit över honom och han vill kramas hela tiden och vara nära, nära. Men bara mamma, annars skrik. Stackars Micke.

Men nu har jag nån minut egentid. Äter vaniljglass med stekta äppel och lönnsirap (så att jag nu absolut inte ens i misstag sku gå ner nåt kilo!) och ska börja reda ut vad allt vi ska köpa från Ikea imorgon. Klädskåp är det viktigaste men dörrarna orsakar problem. Billigast är det med vanliga dörrar, men smartast sku det vara med gliddörr (för sovrumsdörren kommer inåt mot skåpen). Sku helst ha en vit gliddörr, men då kostar allt typ 1000 euro (alltför mycket), med en matt glasgliddörr sku det bli 500 euro och med bara vanlig dörrar (som jag alltid lämnar öppna) ännu billigare. Svårt dethär. Är dedär glasdörrarna jättefula?

Jo. Det blir alltså Ikea imorgon och vi ska göra beslut där. Ska så ta med Arthurs koppel för annars blir det inte till nåt.

Today

Sander har börjat främja mot alla för honom främmande människor. Det var inte roligt att fara till skolan idag och lämna en sovande Sander med min mamma. Som tur har han Arthur.

Sen köpte jag dödsskalle kalsonger åt Arthur och jag hatar allt med dödsskallar. Men Arthur sprang som en yr höna i butiken så jag hann inte riktigt se vad jag köpte.

Vi laga stekta äpplen (med lite vaniljglass) till mellanmål. Arthur bestämde sig för att hjälpa till och häva in en stor näve purjolök. Roligt. Speciellt då jag skurit den i små, små bitar.

Jag är som en gammal gramofonskiva som upprepar sig hela tiden och det har ingen effekt på min söta förstfödde. "Gå på pottan, rita bara på papper, sitt på stolen, kom nu, vänta, nu går vi och tvättar tänderna, tvätta händerna, sitt stilla..." Jo. Sku vara roligt om han ens låtsades höra nåt. Måst köpa nån bok som förklarar två-åringars beteende och hjälper mig förbi dethär. Nåt tips?

Sen har han lärt sig säga nåt i stol med bort. Och nu ska allt bort. Kläder, saker, människor. Bara bort. Också det roligt.