Mera Evi 5 månader

Bröstinflammationsstatus nu typ dag 5: Jag sluta igår med antibiotikakuren (som egentligen var en 10-14 dagars kur) Ringde mehiläinen som sa att en läkare sku ringa mig så att jag sku få antibiotikan bytt, men ingen ringde nånsin därifrån och sen har jag börja fundera om jag ens mera behöver antibiotikan. Orsaken var alltså att Evildas hud blivit helt röd och prickig och fläckig och rådgivningstanten tyckte att det sku bero på den och jag tycker också att hennes hud var helt bra före dethär. Sen blev ju hennes mage helt tokig av antbiotikan så jag sku faktiskt inte villa ta nån mera. Men får nu se vad som händer med mina bröst. Jag mår bra och bröstet är bara riktigt lite ömt för det är ett blåmärke på det, kanhända det är lite, lite knöligt men annars är båda brösten rätt lika varandra. Och är det inte så att man kan bli frisk från bröstinflammation utan antibiotika? Och eftersom jag ändå sku ha måsta avbryta den första kuren så känner jag mig inte som en som avbryter i onödan.

Annars så var Evildas 5 månaders rådgivning bra och kom just passligt. Har aldrig förr haft så stor nytta av en rådgivningstant. Och vår är bäst. Därför tänker vi hålla henne också när hon flyttar. Där får man sitta i 45 minuter och prata om allt och hon har alltid så bra tankar. Evildas mage har varit trög (före antibiotikan då) och hon sa att jag ska sätta plommon i all mat. Vilket bra tips alltså. Och sen när jag fundera över att Evilda inte öppnar benen, jag kan inte ha henne i nån bärväska för hon öppnar inte dem utåt, så fick jag genast remiss till fysioterapi (och vi fick tid ren till tisdan). Sen är jag skeptisk till att ge andra dosen av pneumokock vaccinet (jag ger dem vid olika tillfällen) och jag vet att hon tycker jag ska ge det, men ändå så känner jag att det är jag som bestämmer. Och så gav hon den utmärkta iden att ge värkmedecin åt Evilda före så gör vaccinet inte så ont (för det vaccinet gör ont och det är en av orsakerna varför jag är skeptisk).

Och Evilda 5 månader var 67,5 cm lång (undra på att 68 kläder börjar vara tighta), hon vägde kanske 7,5 kg, eller var det 7,8.

Evildas sjöjungfruposition. Hon ligger massor sådär på sidan och tittar omkring. Till rygg vill hon inte, fast ibland tappar hon balansen och kippar och slår huvudet. 

Så stor gumma ren!

En kväll hade Arthur lyft dit henne medan jag tvätta Sanders tänder. Han har börjat ta i henne och flytta henne och en dag kom han emot bärande på henne...

Mina finaste busungar!

Är så facinerad över hennes stil. 

Lite uppåt

Idag är humöret lite bättre, ganska mycket också. Ligger inte under två täcken och två filtar med feberfrossa mera utan sitter vid datan och funderar på min learning log. Mamma var räddaren i nöden igår och kom till oss efter sina visningar just när Micke farit på jobb. Jag köpte färdigmat åt barnen och har inte lyft ett finger för nåt här hemma. Här ska vara ostädat och vi ska leva på lihaperunasoselaatikko!

Och så sitter jag med kålblad runt bröstet. Eftersom jag igår på förmiddagen mätte feber på 38,7 (vilket är megahögt för mig för jag har aldrig feber) så for jag till läkaren. Och fick förstås antibiotika. Och eftersom jag nu inte hinner vara sjuk så börja jag kuren fast jag inte gillar tanken på att överföra antibiotikan åt Evilda via mjölken. Sen är burana min andra bästa kompis och vi funkar bra ihop. Och läkaren tänkte väl att det vara brösinflammation och det är det väl också om man har feber och bröstet var rött och så. Men jag tror ändå att stockningen är största problemet och det vill inte släppa. Eller det har inte släppt ett dugg. På två ställen är det knölar, en megastor och en mindre och jag har hela tiden Evilda och börja med det bröstet men därifrån kommer inte så mycket mjölk så hon vill inte suga så länge för hon vill ju ha mat. Har ingen aning hur jag ska få bort stockningen. Men kålblad lättar trycket, så jag kör med det.

När allt är från rumpan

Och så vände det. Allt är bara skit och går åt reven.

Arthur skrinna igår (jag var så stolt, så stolt och det var så fint och gulligt) och vad märkte jag inte vid ishallen. Jo videkomeran påstod att minnsekortet var låst och det gick inte att få det olåst så det gick inte att filma. Jag var förbannad och försökte filma med telefon.

Jag har aftor eller liknande i munnen. Gör ont när jag äter allt som inte är rinnande och när jag ska ryta åt barnen, eller ens prata med dem. Igår var de helt döva och det gilla inte min mun. En orsak till det kan vara stress.

Och sen brösten. Jag sa igen åt så korkat igår som att jag inte får bröstinflammationer. Sen kom vi hem från ishallen, bröstet kändes hårt, det kom ut rostig blodfärgad mjölk när jag klämde ut efter amning och jag fick världens frossa. Mamma skötte barnen här medan Micke var i ishallen och städa undan och jag tog en kokhet dusch och efter det dog jag i frossa, frös så massor och var helt död. Bröstet har en hård knöl. Mjölkstockning är det väl och fast jag nu ammat typ 6 gånger från det bröstet sen jag märkte det så har det inte blivit bättre, utan där är hårda knölar. Jag höll igår om bröstet med kall hand så det måste ha varit det som fick det att stocka. Sen påstår också amningssidan att det är kopplat med stress.

Så kroppens sätt att säga att det är för mycket. Tack kropp jag förstår! (Att amma 4 gånger per natt och sköta allt hemma och att sköta skolan, lån, försäkrginar, julklappar, papper, pengar är för mycket) Men snälla kroppen kan du ännu orka i 6 dagar. Imorgon måste jag skriva en learning log, sen är det 24 h home exam som gäller och på onsdag är det rådgivning och bank och försäkringsdag och på fredag är det köp. Så orka lite, lite till.

Och jag vet nog varför min kropp känner sig stressad. Akut brist på motion. Jag vet det och har vetat det men tiden (motivationen/prioriteringarna) har inte funnits.

Matbordsproblem

Vi sku ha möjlighet att köpa dethär matbordet och alla 8 stolar. Vi har också tänkt ha matbord just där så det sku vara bra. Dessutom är bordet ett Pohjanmaa bord och stadigt och hållbart och finskt och smart att köpa "begagnat". Jag har lovat att meddela idag vad vi gör.

Och bordet och stolarna är fina och passar in bra och då sku de vara på plats och vi sku nog ändå få det mycket billigare än ett nytt, men ändå sku det kosta massor (och om vi talar pengar så såg jag att ett nytt blir lite under 3000 euro och de sku sälja det för 950).

Men jag vet inte vad jag vill. Jag sku säkert aldrig själv köpa just detdär bordet. Jag tycker ju om pinnstolar och tänker olika färgade stolar i pastell, speciellt ljusgrå, turkos och kanske en ljusrosa... Stiligheten från rummet sku ju försvinna, men sen tycker jag ju om när det är mera lättsamt och lekfullt och inte så stiligt och sterilt. Bord vet jag inte hurdant sku funka men kanske ett gjort av en dörr...

Vi kommer nog att vardagsäta i köket och det bruna tripp trapp stolarna kommer mest att vara där. Dethär sku vara ett festmatbord och kanske pussel eller pysselbord.

Okej, sånthär bord vill jag alltså ha, och det ska jag laga själv sen nångång på våren då jag hinner.

11 december

Just och just i liv just nu.

For halv 9 med Evilda till kommande huset medan Micke förde pojkarna till dagis. 9 börja konditionsgranskningen. Halv 11 for jag iväg och göra köp på vårt hus med Evilda. Skrev under en massa papper. Halv 12 var jag tillbaka på konditionsgranskningen med Evilda. Hängde där. Amma ibland och bar omkring på Evi och försökte lära mig om hus. I nåt skede somna hon i famnen en stund, mest var hon en superglad charmerande gullunge. Så exemplarisk man kan bli som baby, inget problem. 3 var granskningen slut och allt verka vara i skick med huset. Jee! Jag körde genast efter barnen+kompis från dagis och kvart före 4 fick jag första biten mat i mig sen klockan 8 på morgon. Men jag hade inte ens känt mig så hungrig för jag gjorde i förrgår typ 20 magmuskelträningar, vilket jag inte gjort på över 1 år, så jag har så sjuka magmuskler att jag inte känner hunger..
Barnen lekte superfint och jag fick upprett kaoset från morgonen. Allt var bra ända tills Evilda vakna från en kvällsvila. Hon var inte glad, hon verka ha ont i magen igen men inte kommer nåt ut. Mest bära på gnällis och försöka se de andra två. Sen jaga i tid i säng för att hinna upp i morgon bitti igen. Men snart, snart är det jullov. Och då ska vi slappa.

Och ja. Helt otroligt att jag har en 5 månaders klimp. Och helt superglad är jag över att jag ammat i 5 månader.

Låmg uppdatering

Imorgon är en intressant dag. Evilda blir exakt 5 månader. Vi säljer vårt hem och är inte mera bostadsägare. Sen gör vi också konditionsgranskning på nya stället och hoppas att inget skumt finns där.

Annars är det också full vecka från och med idag. Idag har barnen dagisjulfest på dagisgården. Imorgon kommer en dagiskompis till oss efter dagis och på fredagen har Arthur genrep inför lördagens skrinningsshow. Och jag är lite hysterimamman. Antignen är mitt barn större än jag går med på att tro eller sen så är det för mycket för en 5 åring. Får se sen på lördagen hur det går. Iaf så ska Arthurs grupp uppträda på lördagkväll i en show med många andra. Jag tycker deras program är svårt och innehåller mycket krångligheter och är svår att komma ihåg, speciellt när det är frågan om 5-6 åringar. Men kanske jag har fel. Sen så ska de träna 1½ h på fredagkväll och föräldrarna får inte vara med i ishallen då. Arthur tycker ju mest om att leka i skrinningen så jag är rädd att det blir för mycket när det ska tränas på samma sak om och om igen. Sen så ska de vara där 1½ timme före showen på lördagen och också här utan föräldrar så då är jag säker på att det blir så stort och spännande att han inte alls vill vara med mera. Och sen så går han kanske i lås på isen. Och säkert gör jag dethär för stort, känner väl att han ännu borde få ha mamma eller pappa med ifall det sku bli nåt strul. Och jag är alltså den som inte kräver så mycket av barnen i sånthär utan tycker att det är bra att man är med men att det ska vara roligt (vilket jag nu hoppas det är). Arthur blev också utvald att gå med i en utvecklingsgrupp i skrinnande men jag sa nej eftersom han just tycker mest om lekande och inte att förbättra glidnigarna, och sen tycker jag att det är för mycket att en 5 åring skrinnar 3 dagar i veckan och ännu har jomppa en dag i veckan. Sen sku vi inte heller få det att gå ihop med resten av livet.

Arthur är ibland alltför gullig. Som när han vill ge julklapp åt sin dagiskärlek och bästa dagiskompisen. Han önska att han sku ha mera pengar så att han kan köpa fina paket åt dem. Sen köpte vi ett paket med 4 godisaskar. Först tyckte han att en åt honom, en åt Sander, en åt vardera dagiskompis. Nå igår tänkte han igen ett paket åt honom och Sander, ett åt kompisen och två åt dagiskärleken så att hennes syster också sku få ett. Fast sen kom han nog på att de kan dela. Men han är värdlens snällaste och mest omtänksamma och kommer alltid ihåg att också Sander ska få. Sen så har han själv kommit på att han vill ge nåt åt dagiskompisarna och han tänker inte att han ska få nåt tillbaka. Han är så fin på det sättet. Sen är han nu också otroligt bässig, speciellt med kläderna. Och vi strider. Han kan inte ha långärmad t-skjorta på. Han vill gå i shorts (vilket han också gjort med långskalsonger under). På måndagen var han sjörövare på Ikea....

Och ännu om Evi bevin. Hon hade en riktig hemsk natt och dag igår och tutten ville hon inte alls ha och inget var bra och hon var helt konstig. Det kom upp mycket spott och hennes mage var hård och på natten så skrek hon bara till och om tutten var det värsta hon kunde tänka sig (fast hon annars gillar den). Men sen igår så tog jag och olja in händerna och börja massera magen. Först 6 gånger neråt med varannan hand, sen 6 gånger runt i tarmens riktning och sen 6 gånger pumpa upp benen på magen och sen dra ut benen. Gjorde det 3-4 gånger med hårda tag och sen börja det komma ut, och ut kom det med! Hon var stackarn så förstoppad att hon inte ens ville suga på tutten mera för det kändes eländgit. Så hon fick vara helt utan mat igår för att få magen att lugna sig. Jag hade några dagar tidigare börjat med havregröt så kanske det var det eller sen har det bara varit för mycket mat som gjort det hårt. Sen har hon också prickar på hela kroppen så kanske havren inte var bra för henne. Måste ta det lite lugnt med maträtterna nu.

Det ville jag väl komma ihåg just nu från december 2014

Evi beevi nästan 5 månader

Nåja, om en vecka blir hon 5 månader.

Men nu märker man igen att det händer massor i henne. Nu i några dagar har hon sovit massor mindre på dagtid, säkert nån timme mindre. Förr fortsatte hon sova i bilstolen hemma men nu vaknar hon nästan genast och börjar genast följa med och orkar igen 2 timmar. Nu är det 2 timmar i taget hon orkar vara vaken, ibland mera, och sen kan som sagt ta en 5 minuters tupplur och så orkar hon 2 igen. Idag sov hon ett pass i bilen på typ 5 minuter (nu vaknar hon alltid på dagis fast hon just somnat i bilen) ett pass på 2 timmar, och sen en gång 15 minuter och sen en kvällssömn på typ 40 minuter, om ens det. För en vecka sen sov hon en dag närmare 5 timmar. Så det händer nåt nu. Livet är spännande.

Sen har hon börjat bli rädd. Rädd för damsugarn (Arthur var det med och det är ju jobbigt för man kan inte damsuga när man är ensam med henne), rädd för elvispeln, rädd för mixern. Alla höga ljud alltså.

Sen är hon ofta också frustrerad. Hon sku ju villa framåt, eller så tolkar jag det. Hon vänder till magen och börjar böka (samma teknik som brorsorna, huvudet i market och lyfter rumpan och sparkar) men hon kommer inte. På mattor och på sängen så kan hon sparka sig framåt, men vi har nästan inga mattor så hon glider bakåt eller blir superarg.

Hade placerat henne på mattan med hjärfilten men en stund senare var hon där...

Men hon försöker sätta fötterna under rumban och håller på. Kan inte förstå att Sander ren i denhär ålderna åla sig framåt. Hennes handmotorik är helt annorlunda än för 1 månad sen och hon kan bra hantera saker på magen. Helt otroligt vad allt går snabbt! Nu har hon också lärt sig sova på mage så att hon kan sova så. Tidigare svängde hon till mage när hon sov men blev arg och lyfte bara huvudet och kunde inte slappna av. Nu vill hon mest sova på mage på natten brevid mig.

Mat äter hon 3 gånger per dag. Morgonmål, lunch/mellanmål och kvällsmål. Hon äter vad man kanske sku kalla en liten burk per måltid. Halv banan går bra ner och päron-äppel är det bästa hon vet. Morot-zuchini fick hon också idag och det gick bra ner. På natten äter hon ännu åtminstone 3 gånger, men det har faktiskt gått nån natt med 3 timmar mellan två amningar. Kanske det nångång vänder. Amningen löper någorlunda just nu. Oftast klarar vi dagarna utan ersättning om hon äter bra med mat. Sen försöker jag ofta amma i annat rum för allt annat är mycket intressantare än ätande.

Hon gillar när det händer omkring henne. Och det är väl klart, det har alltid hänt runt henne och hon har alltid fått hänga med. Därför är hon nöjd när Arthur och Sander är hemma och det är ljud och hon följer bara med. När vi är på tumis och jag ska försöka få nåt gjort så vill hon mest vara i famnen...

Vår julkalender 2014

(Högklassiga foton igen!)

Vi har nu i två jular kört playmobil julkalendrar och jag har gillat dem och barnen med. Men vi har nu 3 av dem och jag orkar inte med flera världar och bitar. Legon har vi så massor av och att få nåt smått legokärsä varje dag är helt onödigt. Chokladkalendrar vill jag inte ge åt barnen eftersom jag inte tycker man behöver äta choklad varje dag (om man äter hela december och några gånger i veckan så äter man ju godis typ 10 % av årets dagar). Så jag kom på att jag kanske nånstans har tygkalendrar som mamma hitta när hon flytta och som jag kanske försökt sälja på loppis och typ övervägt att slänga men sen kanske ändå sparat. Och jag hade sparat och de är ju fula som struk men barnen fattar ju inte sånt. Så de har en sak/aktivitetskalender i år.

Måndag och tisdag hade jag skola och de dagis och var mamma efter dem på tisdag när jag hade Evilda med på presenation till skolan, så det var långa dagar och det fanns inte rum för nåt extra. Så första dagen blev det 50 cent i mindre mynt. Sen ett mumintuggispaket. Sen var vi alla hemma på onsdag och då fanns det en pannkaka med grädde till mellanmål-lapp där. Igår var det en spela spel och äta morotsstavar på kvällen-lapp. Och idag lappen som Arthur tyckte var så blä (han väntar på en lapp om pepparkaksbakning), äta kvällsmål under bordet.

Men det var supermysigt. Vi åt frukt, nötter och russin och hade bara ljus tända och i bakgrunden spela julmusik och barnen gilla nog det sen sist och slutligen massor. Det var så superjulmysigt.

Imorgon ska vi sen baka pepparkakor. Har idag lagat en deg på 500 gram smör och 20 dl vetemjöl... Tänkte att man sen kan frysa in den.

En tomtenisse

Hon börjar vara stadig och fast och en riktig "rullukka, pullukka"

Tänderna stör ännu, men snart är de två nedre framtänderna igenom. Allt ska gnagas på.

 

Blixten var konstig...

Jag och Arthur laga rulltårta igår. Och jag gjorde enligt eget huvud och det blev bra. Megamassor choklad. GJorde drömtårts botten. Fyllde med chokladmousse som jag gjorde gnom att bara vispa grädde och kasta i smält choklad och sen i kylskåpet. När jag satt ut krämen på bottnet så satt jag ännu på marianne crunch. Låter lätt, men Evilda var skrämd för vispeln så det var inte så lätt...

Potatis och broccoli åt Evilda. Hon gilla inte och det smaka apa så det får nog bara bli rosk. Borde ha haft morot med, det är så beskt sådär. Överkokt broccoli är ju annars också grymt. Nuförtiden får hon mat 3 ggr/dag.

Pappabus.

Huset

Det är så mycket med det nya huset som jag ser fram emot.

1. Tamburen
Den är utbyggd 2010 och den är helt mega. Där ryms vang och vi skan sätta krokar så att barnen kan hänga upp själv sina kläder och det är mycket kakel och smuts som kommer in går lätt att få bort (eller syns inte lätt). Evilda kan sova under tak på framsidan och där är inga trappor. Gliddörrsskåp är där med!

2. Bottenplanen
Man kommer in i megastor tambur. Köket är nära med tanke på matkassar. Man kan också gå in genom hemvårdsrummet och dessutom parkerar man just bilen där var man går in i hemvårdsrummet (och man får till och med 3 bilar efter varandra!). På nedre våningen finns allt viktigt. Kök, badrum och hemvårdsrum. Det finns också utrymme till matsal och för vardagsrum. Vi kommer alla att sova uppe till en början. Barnen får det största rummet (som har snett tak åt båda hållen) och i framtiden komemr vi också att dela det år 2 barn.
Vi kommer att sova i det mindre rummet med Evilda nu. Om kanske 3-4 år funderar vi sen omrumsfördelningen och vi flyttar kanske ner eller sen något barn. Men nu sover alla uppe. Där är också en hall som man t.ex kan ha som arbetshörna. Wc finns med uppe. Nedre våningens rum ska nu bli klädrum och gästrum och kanske arbetsrum. Men klädrum är vitkigaste gunktionen. Jag tänker inte bära upp och ner på kläder utan alla får klä på sig nera. Och allas kläder får vara i samma rum. Det är också kort väg från hemvårdsrummet till nedre rummet så det blir bra.

Stort förrådsutrymme ute dit vi får alla cyklar, däck, skidor, snöplogar!

3. Matsal, vardagsrum och spis
Hit ryms massor med människor och äta och vi kommer att ha två matbord. Ett som är en röra hela tiden och sen ett annat. Jee. Och spisen är så fin, så fin! Och vardagsrummet är också utbyggt 2011 och har högt till tak och är ljust och luftigt (undrar vem som ska tvätta fönster där...).

4. Solig terass som har tak över.
Äppelträd, plommonträd och någo buskar. Möjlighet till egen liten odling ute.

5. Utrymme

6. Stort kylskåp, stor frys, utrymme i köket, hemrum med ytrymme för klädtork.

7. 2 wc:n!!!!!

Det som är lite negativt är att det är bra insyn från de andra husen, men det är från typ 3-4 hus medan våra grannar här kan se ännu bättre till vår bak och framgård. Gården är bara 700 kvadrat, vilket är utärkt för oss som inte är så bra på gårdsskötsel.

Hemska drömmar

Inatt drömde jag nåt hemskt och jag var till och med i drömmen panikslagen. Jag drömde att jag var gravid och att jag fick reda på det i vecka 30. Evilda sku vara typ 10 månader när babyn sku födas (tidsmässigt var drömmen alltså helt fel) och allt var bara hemskt. Jag ville inte ha mera barn (det vill jag inte heller) och jag tyckte så synd om alla mina andra barn när det igen sku komma en ny tiss och famnsjuk baby. Tur att det bara var en dröm.

Sen drömde jag också att taket läckte i vårt nya hus när vi var där och titta i regnväder. Inte det heller roligt.

Godkänt bud

Livet är nog bara så spännande och ibland så intensivt. Eller för mig råkar det nu bli rätt intensivt eftersom jag är så otålig och vill så mycket.

Vi budade ju då på huset som har en helhetsyta på typ 200 kvadrat (boendeyta utan sneda tak 144 kvadrat). Vi gav ett bud, de gav ett motbud, vi gav ett nytt bud och de godkände det!  Spännade i saken var att det sku bli ledigt först i febbuari men vi hade i budet satt 25.1 så att vi sku hinna flytta före vi ska vara ute sista januari härifrån. Och det lyckades med. Nu hoppas jag att allt är okej i konditionsgranskningen och sen på att båda köpen går utan problem och sen är vi ägare av ett tvåvångings megastort hus från -84 som kommer att behöva remontas stora remonter under de kommande åren (men inte ännu och det är viktigast!)

Ännu mera spännande i denhär historien var att jag inte sku gå och se på det för det var utanför vår prisklass. Men sen har mamma jobbat med säljaren tidigare när hon var på kiinteistömaailma och hon fråga lite om huset och säljaren sa att vi måste gå och titta. Vi fick snabbt in en visning och det kändes så bra genast för hallen var stor och rymlig och man rymdes in (nu snubblar vi alltid i nån vagn som är i vägen) och jag kände bara att "måste ha". Och sen när jag snabbt fått in en tid till banken (fint Aktia) och genast gick till banken efter visningen och snabbt fått klart att vi får lån så löste sig allt bara. De bästa var ändå att huset sist och slutligen blev helt i vår prisklass!

Skrinnig vs. ishockey

Jag är så glad över att mina barn går i konståkningsskrinskolan (taitoluistelukoulu) och inte i skridskoskrinskolan. För jag tror att det är mycket mjukare och mildare i konståkningsvärlden. De gör massor och det som de gör i Arthurs grupp (de flesta är typ 6 men vissa 5 år) värkar superavancerat, de ska liksom snurra runt och glida på ett ben med ett ben i luften och göra olika glidningar. Sånt som jag nu aldrig sku kunna. Allt är jätteproffsigt och variernade och tempot är högt och allt är bra, men ändå på ett mjukt kvinnligt sätt.

Idag såg jag också på pojkarnas träning som de hade före de for på isen för att spela ishockey. Där stod en typ 70 årig gubbe (ok, kanske 60)som  säkert varit med alltför länge ren och röt åt pojkarna hur de sku springa upp för läktaren och när de sku hoppa och det var så rått och kallt på nåt sätt. Den mannens ord var lag och det fanns inget sätt att ifrågasätta det, fast det fanns två yngre tränare med. Och jag kan inte se glädjen i att springa upp för läktartrappor och runt läktaren, speciellt inte när det var så strängt och seriöst. Så jag hoppas mina pojkar inte vill gå in för ishockey, för den världen är så hård och jag vill inte sånt åt barn.

Och konståkning är ju förstås också tufft och hårt men det är ändå annorlunda. Idag föll en flicka på träningen och slog knät och så for tränare genast med henne på sidan och titta på knäet och såg att det var bra och sa tröstande ord och så for de lugnt tillbaka. Jag är helt säker på att om samma sku ha hänt under ishockeytimmen så sku tränarna sagt att det inte var nåt, att sluta gråta och gå och spela igen.

Och nu skrinnar Sander gärna och är helt med. Arthur har hela tiden storgillat och undrar ofta varför timmarna är så kort (45min). Det måste ju vara ett tecken på att det är roligt. Och Athurs grupp ska uppträda 13.12. Spännande!

Budat

Vi har just gett ett anbud på ett megastort 2 vångingshus.

1. Jag har aldrig velat ha nåt megastort
2. två våningar har varit ett absolut nej

Men... Det kändes genast rätt och alla rum fick betydelse och det sku vara härligt med utrymme omkring sig.

Nattmatning

Jag är så trött på natten när Evilda vill äta att inget händer i brösten och vi sitter typ 15 minuter först och väntar på att nåt ska hända, Evilda är väl också trött och suger dåligt med. Så inatt tyckte jag att Micke sku få mata henne med flaska första gången hon ville äta, det är typ halv 12. Och han försökte nog men inte blev det till nåt så halv 1 fick jag ändå sätta upp mig och ge bröst. Men då hade jag iaf fått ligga i 3 h i sängen och det var superskönt! Vad lite man kan bli glad över.

Idag lät jag henne smaka på lite havregrysngröt när vi åt på moron (fast vi nog ännu borde vänta typ 2 veckor) men hon gilla inte alls det. Får säkert mala grynen åt henne för de var tydligen för stora.