Sover ute. Skönt!

Efter ett stort morgonmål, en promenad i det kyliga vädret ser det nu ut såhär på vår balkong:


Vi har vagnen nere i cykelkällaren och bär bara upp kassen. Min smarta mamma kom på att vi med stolar kan föra ut honom så behöver man inte genast börja klä av honom när man kommer in så att han vaknar. Är bara lite orolig att han får kallt när han inte har något skydd kring huvudet så all kall vind kommer in...

Vilket betyder att jag har lite ro att äta, blogga, ladda upp foton osv. Det enda negativa är att vi inte har något babyalarm än(får det snart), så måste hela tiden springa och kolla att han inte gallskriker där ute.

Fast jag hela tiden varit ganska sådär inte oroande över honom, så märkte jag ändå idag att jag lätt ger honom bröstet när han skriker, fast jag vet att han inte är hungrig, men på det viset blir han nöjd. För det värsta jag vet är när han skriker. Uj.. Men märkte idag att det också går att lugna ner honom på andra sätt (bra med tanke på om man är nånstans och inte kan börja erbjuda bröst just där, men det funkar ju förstås inte om han påriktigt är hungrig) och att han kan somna fast han inte somnat in vid bröstet. Kanske vi snart kan få honom i egen säng. Väntar.

Ja, dethär var igen yrt, men väldigt intressant för migsjälv efter några år när jag inte minns nåt av denhär tiden.

Day 18

Dagarna bara går. Sitter för det mesta i soffan här hemma, antingen med någon (jaa, vem månne?!) som suger på bröstet eller sover i famnen. Har märkt att mina diskussionskunskaper är rostiga, det enda jag kan prata om är babyn och att förklara eller berätta nåt går inte alls för är helt i andra världar. Misstänker att det är tröttheten som påverkar. Men oj vad härligt det är när Arhtur sovit för sig själv eller med Micke och han vaknar och är lite trött och så otroligt söt. Värt allt besvär.

Ett familjefoto från lördan. Jigi förstår inte sig på att posera... Arthur fick en härlig Dinglisar hare som spelar musik när man drar den i svansen av min moster. Helt härlig! Jag fick krämer, en mascara och Dior läppglans. Så toppen. Arhtur fick också en sovtrasa som är formad som en nalle som är så mjuk, så mjuk av Jari och Dannu. Människor är så snälla!

Idag har vi slagit fast datum för dop, den 14.11, så nu funderar jag om jag borde göra kort för det, eller köpa kort eller bara skicka meddelanden. Hhhmmm.
De blivande gudföräldrarna. Jari är Mickes kompis sen länge tillbaka och Dannu är en bra typ.

Söndag igen

Gårdagen var en bra dag. Mamma var här, min moster var och se på Arthur och på kvällen var Arthurs blivande gudföräldrar på besök och vi laga wok och åt massor. Arthur sov typ konstant från 4 - halv 10, förutom korta matpauser, vilket ju förstås resultera i att det inte var lätt att få honom att sova för natten, och jag var ju helt död. Men bra dag. Tyvärr hann jag och Micke aldrig och äta på tumanhand, men vi hann kramas så det var ren bra.

Arthur börjar mera och mera bli människa. Han kan ligga upp till halv timme på golvet och bara titta runt och sen när han är på magen får han till och med upp huvet. Han e så söt och härlig.

Bläh!

Eftersom man har en tendens at glömma sämre saker tänker jag nu skriva ner mina negativa tankar för att senare komma ihåg det (speciellt om Micke börjar tala om syskon...). Jag älskar vår son helt otroligt massor och sku göra allt för honom, men att säga att det är lätt med en nyfödd är inte sant! Inte iaf för mig.

Jag har ammat honom idag klockan 7.15, 8.20, 9.15, 10.20, 11.15, 12.10. Han suger allt från 10 minuter till 40 och emellan all denhär amning har han sovit kanske 1 timme. På natten bestämde han sig också för att vara vaken från halv 3 till 5. Jag går sönder. Får han inte bröst så skriker han. Har sagt åt honom att om han inte slutar suga så mycket säger brösten upp kontrakten och han får ingen mat, men han tycks inte förstå det ännu. Förstår helt människor som inte helt enkelt orkar amma och ger ersättning.

Det andra negativa är mitt och mickes förhållande. Våra diskussioner går för tillfället i dessa banor: Kan du hämta vatten/mat? Nu får du byta blöja på din son. Att mysa är också helt omöjligt eftersom ungen är fastklistrad i nån av oss. Och orken att ens ge pussar och kramar är som bortblåst. Men! Lillkillen är ändå så härligt söt att inte sku jag ändra på nåt. Och imoron kommer mamma så att jag och Micke kan gå och äta. Yei.

2 veckor idag

Jaa, nu går tiden framåt, men det betyder bara att vi närmar oss tider när man kan börja införa lite nattrutiner... Men han är nog så söt, så söt just nu:


Ligger på golvet och tittar runt

Väntar på att mamma får på sig sjalen...

Mum is lovely, dad is great, I am both. Och så ser man lite av smilgropen.

En sak som jag borde ha gjort mera av under tiden jag vänta honom var att laga mat. Borde ha lagat helt massa mat och frysit ner för har absolut ingen ork att laga mat och int har Micke det heller. Blir alltför mycket kex, shokobollar, glass, pizza osv.

Sömn, vad är det?

Jag är faktiskt nöjd med vår svindyra sjal. Efter att Arthur ha legat 2 timmar vid bröstet och ännu ville mer satt jag snabbt på sjalen och in med ungen och nu är det lugn och ro. Nu om man ännu sku kunna sova med den på sku allt vara toppen för jag är helt döslut! På två nätter har vi inte fått honom och somna före 1-tiden och sen har han vaknat hela tiden. Försöker ju sova när han gör det, men det är inte så enkelt, speciellt inte om han sover i sjalen. Vill sova...

Idag åka jag också första gången tåg och buss ensam med honom. Lite mera spänning blev det av att det ösösregna och var allmänt höstigt. Blä. Jag var till babygruppen, men lite tråkigt eftersom jag var den enda där. Hade en privat presentation av tygblöjor och bärsjalar. Sen var min storebror på besök och Arthur fick träffa sina flick-kusiner. Jaa. Vill sova.

Hug a bub bärsjal

Igår var vi alltså och köpa en bärsjal. Slutligen hade jag bestämt att antingen får det bli en manduca bärväska (läste massor bra om dem och har hört bra om dem) eller någon sorts sjal. Det som tala för sjal är att det är trevligare att ha på hemma och det är troligtvis hemma jag mest använder den. En manduca å andra sidan sku vara helt toppen vid längre resor och så.

Eftersom jag inte känner till var sjalar och sånt säljs i Helsingfors gick vi till det enda stället jag visste att hade en maduca och bärsjal. Bebes i Kampen. Deras personal var väldigt proffsig och sa åt oss att det bästa för en såhär liten är en sjal för då får man dem sådär snett och sen visa hon hur snabbt och lätt det går att sätta på hug a bub sjalen. Så vi bestämde att det får bli en sjal, trots det höga priset (85 euro för bara tyg tycker jag att är råneri, men lyckades övertala min mamma att det är en perfekt dopgåva). Vi tänkte också att man kan sälja den senare och sen köpa en Manduca väska om vi känner att vi behöver en sån. Jag har ren två gånger använt vår svarta hug a bub idag och den är faktiskt jättelätt att vika och lillkillen sover helt toppen där. Och jag har händerna fria för att äta, blogga osv. En toppen dogåva med andra ord!Här är Arthur i gömman

Stackars posteljon

Idag ringde det på dörren. Jag satt då och amma i underbyxor, amningsbh och på detta hade jag tvinnat den nya hug a bub tyglinan. Jag kika ut genom hålet och såg att det var postmannen. Ungen sov vid bröstet så jag tog bort honom, täckte in mitt bara bröst med tyglinan och öppna dörren. Mannen med paketet såg väldigt skumt på mig. Nån med trasor över övrekroppen och inget på benen... Vet inte om han såg ungen för jag försökte gömma mig och om han inte gjorde det måst han tycka att jag är knäpp. Det var ett paket från Mickes arbetsplats åt Arthur.

Idag sov han 55 minuter i egen säng på dagen. Jee. Framsteg! Och nu har han hållits 15 minuter i linan och jag ska äta pizza så länge han är lugn. Micke är i skolan.

Namnet

Låt mig presentera:

Arthur Daniel Lönnblad


Det är namnet som vi haft på lager i flera månader men vi ville vara säkra. Och nu är vi. Stavningen är inte helt fastslagen, ska det vara Artur/Arthur, men det lutar mot arthur. Mitt namn är Michaela med h, så han kunde få h:et därifrån och daniel kommer från att Micke heter Dave och ville att killen sku heta David/Daniel och jag tycker mera om Daniel.

Vilket är bättre Artur /Arthur?

Första dagen på stan

Jou! Idag var vi för första gången med lillprinsen till stan och det gick hur bra som helst. Var jätteorolig för tågresan och amningen men det gick bra eftersom Micke var med.


Vi var i Kampen och i Johto cafe och förstås vaknar man när mamma får mat! Vi köpte från bebes en hug a bub bärlina så nu ska jag få händerna fria i vardagen. Dyr var den så hopppas den hjälper (85 euro)

Lee var en hjälpade hand


" Pappa, du har så konstig frisyr", så pappa gick och klippa håret!

Fathers and sons

Och jag, det är ju svinkallt där ute, så vi var och köpa en ny rock åt mig. Den är härlig!

Vi var cokså till rådgivningen och allting var bra. Vikten var nu 3525 så han har uppnått sin födelsevikt och så var han ren 52,5 cm lång. Så bra växer han ju!

Gäster

Idag har vi haft gäster. Mina gudföräldrar+barn och min mormor. Killen var hur perfekt som helst. Han hade ätit före och sov i 2 timmar i olika famnar. När gästerna for vakna han. Åt. Och nu sover han igen. Undrar om dethär är det normala och det onormala är hur han varit eller kommer han nu att inte alls sova på natten...

Om att sova

Jag har alltid tagit det som självklart att barnet och också den nyfödde sover i egen säng. Jaa, men så lätt är det ju inte!

Hittade just en bra artikel om att det naturliga, biologiskt naturliga, är att barn sover brevid mamman /föräldrarna. Det var på 1800-talet man började i de högre klasserna ha barnen att sova skillt och egentligen så behöver barnet konstant närhet till mamman både natt och dag. Så det naturliga är att man sover tillsammans och vår baby vägrar sova nån annenstans och sover så bra när han sover tätt intill mamma. Artikeln finns här, men är på finska. Och som med allt annat finns det säkert lika bra artiklar som ser det från den andra synvinkeln, så är det alltid. Men iaf, natten inatt gick jättebra. Vakna 2 gånger med 3 timmars mellanrum och så var vi bara uppe ca 30-40 minuter. Toppen!


Såhär sött sover man i mammas famnen..

Såhär sött sover man i 5 minuter i vagnkassen...

Amningen har också kommit igång mycket bättre, inga mega-amningar mera (tutten har ju också hjälpt). Ont gör det när han greppar taget men efter det lättar det och det borde vara helt normalt.

Nu ska jag söka efter en bra bärpåse/bärsele. Har nån någo bra tips?

Dag 9

Här går dagarna framåt i snabb takt. Inatt sov lillkillen faktiskt rätt bra, efter att han varit vid bröstet i halv timme - timme tog jag honom tätt intill mig i sängen och gav tutten och sen somna vi båda in. Men är helt otroligt trött ändå!

Idag har "murrmurr" (mormor) och också morbror plus sambo varit här. Mamma var här i nästan 5 timmar och det var helt härligt. Jag for också till Myyrmanni och shoppa lite. Hade haft killen vid bröstet megalänge före det och han hade nästan inte sovit alls på dagen och jag var bara borta 1 timme, men oj vad jag var orolig för hur de hade det här hemma. Micke har varit på scoutförläggning idag. I myyrmanni shoppa jag amningsbh, salva för bröst (jaa, kan inte se på bröst som något annat än mat för tillfället och har i och med det ingen skillnad vad jag skriver om bröst eller var jag visar dem) och lite mera tuttar. Hade på mig pre-graviditetsbyxor och oj vad tight de var. Min totala viktuppgång blev väl på omkring 11,5 kg.

Ikväll ska vi bada killen. Han är ren 9 dar och har ännu inte varit i badet. Not too good. Tror också att han blir lös i magen av att jag äter shoko, så får ta en liten paus med det. Bläh!

Tummen i munnen

Så liten och söt när somnar i famnen efter att ha ätit.

Igår slank den egna tummen för första gången i munnen. Det betyder väl att det är okej att börja använda tutt? (fast vi ju inte sku...). Så på natten efter att jag är säker på att ungen är mätt så har jag gett tutten och på det viset har han sen somnat tätt intill mig och sovit omkring 2 timmar. Yei! Nu gav pappa också tutten på moron och båda två sover så sött. Hoppas nu bara att han ännu fattar att gapa stort när jag ammar och inte terroriserar bara min bröstvårta.

Igår hann också smurfens morbror komma på besök med flickvännen Ninnu. Förstås blev han genast hungrig och ville inte vara i nån annans famn. Han har by the way helt megafötter (nå mamma har ju storlek 41 och pappa 48) och fötterna i dräkten han har på sig är för små. Men det är också en av de få plagg i storlek 50 som vi har.

Denhär härliga dräkten fick han av dem. Vår superbaby!

Nu duchen!

1 vecka gammal

Jaa, kan inte tro det. Det är ren 1 vecka sen jag pusha ut det lilla livet. I dagens läge ser jag väldigt positivt på hela förlossningen och kommer inte ens ihåg vad som var så tungt med det. Sku tom kunna göra det igen.

Hade väldigt lite förväntningar på hur livet med en nyfödd sku vara, men måst nog medge att det är rätt så tungt. Smurfen skriker och gråter jättelite men det är det eviga hängande vid mitt bröst som är tungt. Hittar ingen bra amningsställning för gillar inte att ligga, ungen bara flaxar när jag försöker få honom och ta ett bra grepp o.s.v. Jaa. Att amma är inte alls så lätt! Sen är det också svårt att få honom och sova på natten. När han har vaknat ammar jag och sen slumrar han bort, sen vill han ha mera och får mera och slumrar bort igen, sen blir blöjbyte kanske aktuellt och efter det vill han igen ha mer och sen när man får honom i sängen så vill han igen ha mer.

Jaa.. Och nu har han sovit snart 3 timmar och börjar föra lite ljud. Have to go.