Maltlimpan på yoghurt

Igår var jag jättetrött av nån underlig anledning. Kanske för att jag håller på att bli flunssig elelr kanske för att jag varje natt springer upp 2-3 gånger och vaknar tidigt och går lite för sent och sova.

Så när vi baka maltlimpa så hade jag tydligen gjort det på 1 liter yoghurt istället för på 1 liter piimä. Men gott blev det iaf! Och om receptet ännu, jag sätter alltid brödet i formerna och jäsa och så behöver det nog definitivt inte vara 2 timmar i ugnen utan 1 räcker. Och sen blir det allra bäst om man använder 5 dl apelsinsaft och 5 dl piimä.

Min morgonirritation om begränsad dagvård

Denna morgon stör jag mig på hbls 3 barnsmamma som tyckte att stimulerande dagvård ska begränsas eller priset höjas på det. Och hennes största orsak till åsikten är, vad jag förstod, att hennes barn inte fick plats i dagiset där största barnet gick och där var barn som hade mamma/pappa hemma. MEN och OCH. Det är inte föräldrarnas eller barnens fel att situationen är så. Det är stadens och systemets. Att först ge barnet en gemenskap och kompisar och lekvänner och sen ta bort det tycker jag att är fel. Jag har börjat se många fördelar med att ha lite större barn på dagis (också förstås nackdelar som klädkräsenhet och andras inverkan) och det sku jag nog aldrig ha sett om de inte sku ha varit där. Det är inte så "hemskt" som jag trott. Och det behöver inte vara något negativt utan positivt. Till och med i Ecuador, i Sydamerika, ett fattigt land om man ser på BNP, ser nåt positivt i att ha barnen i dagvård fast nästan alla mammor är hemma. Så båda mina Ecuador syskon har börjat dagis som 3 åringar där och det ses som nåt positivt som förstås bara är möjligt för medelklassen och uppåt. Men ändå.

Och att begränsa dagisdagen till 5 timmar innebär ju minimalt med besparingar. Ändå måste där vara lika mycket personal under dedär 5 timmarna och med deltidsanställningar sparar man ändå inte så mycket. Jag tycker definitivt att alternativet mindre dagisdagar i veckan är ett lika vettigt alternativ och borde vara ett alternativ. Dessutom funkar det så dåligt i vårt dagis att "bara" vara 5 timmar eftersom verksamheten börjar 9 och mellanmålet äts 14.15 och alla barnen måste vila. Nåja. Bara att anpassa sig, men ändå. Tycker det är fel att barn helt sku tas bort från sin "grupp" och jo man hinner vara i grupp i 10 år i skolan men man kan ren ha behov av att höra till en grupp då man är 4 år.

Veckoslutet med 4 kiddosar

Veckoslutet med 4 barn gick bra och den största insikten jag gjorde var att då man ser efter 4 barn som är på lite olika nivå så är övervakande den viktigaste uppgiften. Att övervaka och kolla att alla hänger med och att ingen försvinner. Vi var ut på cykelutfärd (med ett barn som pedalcykla för andra gången och ett barn som just börjat förstå hur sparkcykeln funkar) och så var vi på stora jomppan som har aktiviteter i 4 megahallar. Och det jag mest gjorde var att räkna barn och se till så att alla sku ha det ok. När jag är bara med Arthur och Sander så kan jag göra mera med dem. Springa med och jaga och vara aktivare på ett annat sätt. Jag insåg igen hur stor min lilla Sander är för han beter ju sig helt som en 4 åring. Springer, cyklar, klättrar, hänger på samma sätt. Vill leka likadana lekar och så. Jag trodde helt seriöst på fredagen i HopLop att han var över 3 år, och blev helt överraskad när jag konstatera att han ännu är 2 år och vi fick betala lite mindre för honom... Så att vara med bara Arthur och Sander är lätt för de är så på samma nivå. Men nu med 4 barn var det inte riktigt så och jag var mest i mitten och övervaka. Började förstå dagmammor lite bättre.

Sikkes pannkaka

En dag förra veckan när jag satt ensam hemma och åt lunch så satt jag på tv:n så att det inte sku vara så tyst. Och just då tillrädde Sikke sin mormors pannkaka och hon förklara hur en god pannkaka är. Jag har några gånger lagat sånadär tjocka, degiga pannkakor och ingen har riktigt gillat. På lördagen åt vi denhär med sylt och grädde som mellanmål och alla 4 barn åt som hästar. Jag kunde inte själv heller sluta äta. Riktigt, riktigt lyckat.

3 ägg
3 dl vetemjöl
7½ dl mjölk (ev. röd)
2/3 dl socker
75 gram smält smör

Vispa upp äggen i en skål. Tillsätt 1 dl vetemjöl i taget och bland om. Efter 2 dl vetemjöl kan man tillsätta lite mjölk så att det inte blir för hårt. Tillsätt sen resten av mjölken, sockret och det smälta smöret. Låt svälla i åtm 10 min. Häll allt på bakplåtspappers klädd bakplåt (sån med höga kanter) och in i 225 gradig ugn i ca 30 min. Den ska bli vågig och lite brun och sen är den klar. Själv tycker jag pannkaka är godare då den inte är varm.

HopLop och bilstolar

Vilken super dag!

Igår blev jag och Micke vänner igen (helt ofattbart att vi snart varit 9 år tillsammans, varav 5 år gifta och vi beter oss som omogna tonåringar) och idag var hela familjen ledig så jag tänkte att vi sku kunna göra nåt roligt. Sander har pratat bollhav länge och Arthur har velat på kryssning och Stockholm så jag tänkte HopLop Esbo. Så de fick välja: HopLop eller simhall. Deras val var inte svårt. Så vi spendera 3½ timmar i HopLop (nog med matpaus på Hesburger). Alla var glada hela tiden och jag drog i nåt skede graviditetskortet och gick och läsa KodinKuvalehti medan Micke kolla över barnen. Och nu börjar också Sander vara så stor att man inte hela tiden behöver ha koll över honom, men han blir nog själv ännu orolig om han inte snabbt hittar nån bekant i närheten. Och att dra graviditetskortet var nog inte helt befogat, tyckte själv det var jobbigare ifjol sommar då jag sprang i tunnlarna med kjol.

Och sen hälsa vi på mammas jobb och åt munkar, körde hem och kolla in ett hus som vi ska se på måndag och sen damsuga vi min bil och jag tog äntligen tag i saken för att kolla hur jag får bilstolar dit. Och det visa sig att jag får på min bakrad, just och just och inte helt idealt med bälteslägena, men in och säkert, 2 stycken bakåtvända stolar och en bältesstol. Alltså precis vad jag kan tänkas behöva om sådär 9 månader när babyn börjar vara ett halvt år. Och då betyder det att jag också får in en babystol, en bakåtvänd och en bältesstol. Och att vi kan åka till ställen med endast en bil. Yihuu. Det var dagens bästa nyhet. Nu ska jag bara köpa en Britax Adventure bältesstol åt Arthur för jag vill inte ha en tung isofix stol när isofix fästet inte kan användas.

Och imorgon får jag två lånebarn över natten helt för mig själv. Ser så fram emot det. Micke har spelkväll och är borta hela tiden och jag ska hänga med Emil, Linnéa, Arthur och Sander. Tänker cykelutfärd till Liessaari och filmkväll och att alla är snälla och glada hela tiden. Får se hur det går. Sen har vi visning på söndag 15.20 och jag har sådär 1 timme att fixa huset i toppen skick.

Smoothie och gröt

Jag glömmer så lätt sånt som jag tycker att är supergott så bloggen får nu bli min samlingsplats under kategorin "bra mat".

Härlig smoothie:
Avokado (1 vanlig storlek)
Jodgubbar (2 dl frusna)
Banan (1-2)
Skalat päron (1 stort)
Mandelmjölk funkar utmärkt eller vatten. Mjölk och yoghurt sku också gå fint.

Michaelas morgongröt:
Havregryn, ev. blandat med andra flingor
Salt
Hackade mandlar, hasselnötter, solrosfrön
Frusna röda vinbär

Jag mikrokokar gröten åt mig själv, blandar i nötterna och fröna och sätter på de frusna vinbären. Supergott och just passligt med tuggmotstånd i gröten.

Jag märkte att jag mist kontrollen igen över mitt ätande, eller jag var inte alls så uppmärksam mera. Jag tog mera och mera mat och åt mega morgonmål och sen igen snart lunch utan att egentligen vara så hungrig. Jag åt upp allas rester osv. Har gått upp ren lite över 3 kg denhär graviditeten och det hade då kommit ren vid vecka 23 (okej vi var ju just där före i Thailand), med de andra hade jag inte alls gått upp till vecka 23. Så nu är det dags att lite hålla tillbaka. Fundera på vad jag äter och inte ha alltför stora portioner. Morgonmål är nåt jag älskar och sku bra kunna smälla i mig yoghurt, mysli, 5 bröd, frukter och vara glad och mätt och sen igen äta lunch efter 3 timmar. Därför har jag beslutat att jag äter gröt vardagsmorgnar för det mättar snabbt och bra men är inte så energirikt och sen är jag påriktigt hungrig vid lunch. Barnen får inte morgongröt just av samma orsak. Arthur äter 4 skedar och är så mätt men sen efter en halv timme är magen helt tom igen. Så barnen får smörgåsar, fil och yoghurt och mysli och då klarar de sig till lunch.

Huset eller läget

Nu ska vi diskutera och jag vill gärna ha åsikter och tankar och erfarenheter.

Just nu bor vi i ett radhus på typ världens bästa läge. Det jag uppskattar här är:

-Lahokallio naturstig är 100 meter bort.
-Liessaari naturstig är 1½ km bort.
-Det är 300 meter till stranden.
-Fotbollsplan/Ishockeybanan är 50 meter ifrån.
-Pulkabacken och parken är 50 meter åt andra hållet.
-Bibliotek, närbutik, rådgivning, pizzaställe är 400 meter ifrån.
-Det är lugnt och tyst här och det kör inga bilar här.
-Det finns massa vägar man kan ta för länk eller cykelturer.
-Citymarket är 1 km bort och Lidl likaså.

Här finns allt och ändå finns det natur. Natur som är så otroligt vacker. Idag gick vi igen runt Lahokallio och det är så fridfullt och vackert. Jag gillar natur och jag vill bo nära antingen vatten eller skog och helst både och.

Och orsaken varför vi säljer är att allt konstant faller ut ur skåpen och då har vi inte ens mycketsaker. (Vi har en handduk på man och 5 extra för simhall och det mesta är genomgått och så mycket onödigt har vi inte). Med 3 barn behövs ganska mycket, vår bastu fylls nu med skridskor, hjälmar, bilstolar och pottor. Vi har ingenstans att sätta sånt och jag vill ha plats för allt. Sen är det ju detdär med 2 wcn och ett stort kylskåp och inte ett frys/kylskåp. Enda nackdelen med området är att det finns hyreshöghus i närheten och alla barn där är inte så lugna och de springer ensamma och härjar och det vill jag inte att mina barn nån dag är del av.

Men jag vill ha naturen och så vill jag ha utrymme inomhus. En gård att leka på med barn i grannhusen. Men hur viktigt är det att ha en park nära sig? Och närbutik? Är det relevant? Just nu känns det mindre relevant men sen igen vill jag ha nåt att göra med barnen på eftermiddagarna och inte bara hänga ensam på den egna gården. Och hur ska man veta om det bor andra barn i området. Och är själva hemmet viktigare än själva läget? Det är min stora fråga nu. Är hemmet eller läget viktigare?

Sen är ju barnens evntuella skolväg och spelar in och arbetsresor och allt sånt. Och när vi flytta hit så gick det så snabbt och det mesta som fanns här kom som en överraskning, men nu har vi blivit så bortskämda och det känns som att vi aldrig kommer att hitta nåt lika bra som detta och i precis allt är det nåt fel. Jag var ren påväg till Routio men sen är där så massor hyreshöghus och så var det prat om massa droger och nu är jag definitivt inte påväg dit mera. Dethär är så otroligt svårt!

Påskpyssel

Jag trodde jag sku bli en pysselmamma och jag försökte väl i nåt skede med Arthur men sen sku ju Sander bara dra ner allt och han var på så olika nivå och jag kunde bara fokusera på en i taget och det sluta med pannkaka. Men eftersom Arthur kommer så bra ihåg vad vi gjort förr så var det självklart att vi sku laga påskharar för påskgräset i år också. Så vi pyssla och klippte och det funka faktiskt helt utmärkt!

Smuts, teckningar och risotto

Igår gick vi till skogen efter regnet och så fick jag ett samtal i skogen och barnen hitta ett strot fallet träd och börja klättra under rötterna. Lerigare barn har jag aldrig sett. När jag sprang in efter kameran passa Sander på att tvätta sig i vattenpölen... Men den begagnade reimatecen är super för den släppte inte in nåt vatten.

Så nöjda barn! Arthur vill idag igen till skogen. Och vår tvättmaskin tvätta allt rent tills idag och det hann bra torka över natten.

Arthur har ritat en bild för varje familjemedlem och skrivit namn och hur gammla vi är. Jag har nog sagt siffrorna och bokstäverna från köket och de är så härligt vinksin vonksin.

Min lunch idag. Rester från gårdagens middag. Mat så i min smak att det inte går att förklara. Älskar det! Och dethär ska jag satsa på när jag ska försöka amma. Massa energi och bra fetter från avokadon. Salladen var bara tomat, paprika, basilika, citronsaft och olja.

Sid 110 i rutiga kokboken. Superenkelt och snabbt.

Min hemmadag

Mitt föregående blogginlägg var nog ett av de mest korkade nånsin, speciellt med tanke på att jag skrota vartenda ett foto av Sander på lillagubben för de alla var så suddiga.

Men min dag har inte varit så värst fiffig heller. Jag steg upp med Sander halv 7, vi läste massor sagor, Sander fällde ut all mjölk när han åt yoghurt och mysli, jag fick Arthur väckt lite efter 7, det var morgonmålsyrsel och så blev det ännu mera sagor. Sen blev det dags att fara till dagis och Arthur var glad då bästa kompisen var där igen. Sander var lite snopen och ville komma med på jobb med mig, hoppas så att det blev bättre för honom sen. 10 över 9 körde jag bort från dagisgården och lämna snabbt in mina betyg på arbetskraftsbyrån. Sen till Prisma och handla mat för nästan 100 euro och hem och plocka upp allt. Börja med att gå igenom foton och åt ensam lunch. Micke var nog hemma till halv 2 men jag var störd på honom då han inte kan behaga och stiga upp på morgon så att barnen hinner se honom idag (han slutar först klockan 23). Sen kom installationsgubbar som installera vår nya spisfläkt. Vi måste ha nån special och det görs så få såna så 440 euro hamna jag betala för att få den bytt, den andra funka nog men endast då man hade en pusselbit som höll in knappen. Och sånt kan man ju inte sälja...
Fortsatte med foton, banksaker och att sätta in min CV på nån arbetskraftsbyrå sida. På min agenda idag före jag hämtar barnen var änn länk men det regnar just nu så det kanske uteblir.

Morgondagen är kanske lite mera givande för jag har rådgivningsläkare och så ska vi och se på ett hus igen. Vi gav ju anbud på ett som sku ha varit toppen men det var vilkorligt och nån annan fick det. Just nu ser det ut som om vi måste remonta vad vi än köper och jag har börjat anpassa mig till den tanken med. Nu är det frågan om vad och var och till vilket pris.

MIndre fotande

Just nu hatar jag mitt fotoprojekt. Jag borde lära mig att ta ett eller två foton av en sak och inte 10. Jag borde gå igenom fotona oftare. Under dethär ena året har vi varit på 5 bröllop och så var det sommar och så var där 2 födelsedagar och Stockholm och Tyskland och Thailand. Och av allt finns det miljoner foton. Som tex av Sander på lilla gubben. Jag raderar fyra och väljer en. Och så är det av allt.

Hemvårdsstöd och dagvårdsrätt

Barnbidragsdebatten "blowa" ju upp till helt otroliga proportioner. Kanske för att det berör alla som har barn som är under 17 och för att det är så konkret. Men det att media nästan fullständigt missat att hemvårdsstödet verkar ändra ganska mycket och att dagvårdsrätten ändrar för barn med föräldrar hemma är helt ofattbart. Sist var det stort, nu är det bara en liten, liten detalj. En sak som verkar säker är att med nästa barn kommer saker att vara väldigt annorlunda. Speciellt spännande ska det bli att se hur länge vem ska få sköta barnet hemma och vad för stöd fås om t.ex. mormor sköter barnet. 

 

"Päivähoito-oikeus rajataan osa-aikaiseksi niiden lapsien osalta, joiden vanhempi on kotona äitiys-, isyys-, vanhempain- tai hoitovapaalla tai kotihoidontuella. Kotihoidon tuki suunnataan kotona lastaan hoitavalle vanhemmalle ja oikeus tukeen jaetaan puoliksi molemmille vanhemmille."

Babysnack

En magbild från idag. Vecka 25+6.

Emmaljunga city cross med baby liggdel

Sittdelen

Idag hämta jag vår nya vagn och det börja kännas yttepytte verkligt att om lite på 3 månader så har vi kanske en liten baby här. Förr har den tanken inte alls känts verklig, mera bara som ett fakta. Väntar så på att få sätta babyn i vagnen och skurra fram och tillbaka och titta på sovande baby, som då hoppeligen sover ens lite. Med Arthur och Sander hade vi en mjuk vagnkass och det var då ett måste eftersom vi bodde i Helsingfors och hisshus. Nu sku det också säkert i nåt skede kunna vara bra att få med in babyn, men jag gillar när babyvagnar är riktiga babyvagnar, att det är som en säng, så jag ville denhär gången ha en skild sängdel till vagnen. Dessutom har jag tänkt att detta barn sover mera utomhus nu när vi bor på marken och då vill jag ha en ordentlig sängdel. Kanske den bara är i bruk nån månad men sen ska jag sälja den genast. Och det är inget jag ens kommer att fundera över för detta är sista babyn hos oss.

Och så la jag ut en magbild. Med rocken på är det svårt att tro att jag ens är gravid men med vanliga kläder börjar det nog nu märkas. Jag mår bra men jag börjar känna av foglossning speciellt här en dag när jag försökte länka. Och 1-2 gånger har jag haft halsbränna men överlag funkar allt utmärkt.

Doula har jag fixat. Kläder har vi av. Bilstol måste köpas men den måste vara smal eftersom jag vill att det ens i ena bilen ska rymmas 3 stolar på baksätet. Har tänkt isofix bältesstol, Sanders bakåtvända stol i mitten och sen en bältesfastsatt babystol på ändan. Sen ska det vara en som kan sättas fast till vår babyjogger resevagn med adaptrar för jag tycker det är så tungt att släpa på dendär bilstolen allestans. Sen sku jag villa ha ett stokke newborn set till Arthurs stockestol (och han sku få en juniorstol) och sen behöver vi ett babyalarm eftersom denhär babyn ska få sova ute. Sen behöver vi i nåt skede också ett babygym men det är ingen panik. Allt annat har vi här eller utlånat. Så ja, nu har jag ändå nån koll på dethär med babysakerna. Ja en vagga sku jag också villa ha, eller nån sorts babysängsgunga.

Hemma onsdag

Det bästa med att vara arbetslös och ändå ha barnen på dagis några dagar är att de dagar man har med barnen är så mycket roligare och orken och tålamodet är så mycket bättre. Jag konstatera nyligen att jag som människa är mycket mera introvert än vad jag tänkt och för att funka så behöver jag kunna fokusera på saker och ha tid för att tänka och när jag är med barnen ger jag dem så mycket och får inte vad jag behöver i tänkatid. Och sen när Micke är hemma så får han fixa barnen så att jag kan fixa tankesaker som matlistor och inköp, banksaker, kelapapper, bostadssaker,jobbsökning. Men nu så funkar det så bra för vår familj för Micke kan också få den vila han behöver (som igår när han egentligen sku vara hemma halv 12 men var hemma 3 för att det blev situation på jobbe) för jag behöver inte tänkatid eller göratid eller butikstid när jag nu får allt fixat när barnen är på dagis. Jag reflekterar massor över dethär eftersom jag aldrig trodde jag sku vara denhär föräldern som väljer såhär, men just nu så tror jag definitivt att det är bäst för vår familj.

Men denhär dagen. Lugnt och trevligt med morgonmålshungriga barn (inte så vanligt). Sen blev Arthur lite vinksin vonks som han sa med egna ord på grund av att han vägra ha på sig vinterhalaren. Det var -3 så jag sa att han måste ha den (igår gav jag efter och han hade vårkläder och hade haft kallt på dagis) men han vägra. Han tjafsa i 20 minuter om dendär jävla halaren som han inte ville ha på sig. Han vill bara ha rock och byxor. Nå han satt till slut på den när jag hota lämna honom hemma men glad var han inte. Inte sku han försöka cykla med nya cykeln heller men sen när vi kom till loppiset blev det bra och på hemvägen gick cyklandet ren mycket smidigare. Jag har sist varit på loppis för halvt år sen och det funka så fint med barnen idag och var riktigt roligt. Sander hitta en påse med bilar och var salig över den och åt Arthur hitta vi en oöppnad Lego chima Eris figur som hoppar för 6 euro när samma oöppnade paket var 14 euro i citymarket. Så glada och nöjda och samarbetsvilliga barn jag hade efter det! Sen hitta jag nåt jag tänkt som skötväska för 1 euro, 4 fina svenskspråkiga böcker, ett 40 bitars pussel, tröjor i storlek 116/122 åt Arthur. Och sen det viktigaste förstås, en ljusgrön vinterrock med vita blommor åt Arthur för 3 euro. Nu behöver jag inte mera strida kalla morgnar om halaren utan han kan ha den på istället. Kan inte förstå att ungar ska vara så envisa med vad de ska ha på sig. Fast å andra sidan är jag nog lite stolt över att han har en egen vilja och att han vet vad han gillar....

På eftermiddagen spendera vi 2 timmar i parken medan jag bara babbla med parkmammor och efter middagen var vi ännu till Citymarket efter vårskor åt Sander (fast ska nog ännu föra viking-sko saken framåt, läste att skor och kläder borde hålla i 6 månader och fast det är 7 månader sen köpet så kan man ju inte räkna med att man går med höstskor också på vintern). Nattsagan hamna vi skippa för barnen lekte bara med de nya bilarna och Eris. Riktigt, riktigt lyckad dag!!!

Livskris

Nu börjar jag på nåt sätt landa. Hinna stanna och tänka upp och jag fattar inte alls vad som händer mera. Alltså va håller jag på med? På fredagen såg jag en huuto anons på en Emmaljunga city cross vagn och jag bestämde mig bara för att "huuta" på den. Igår så var det enda budet och jag fick den vilket ju förstås var trevligt men så som jag känner mig sku jag ha satt massa mera tid på vagnköpet för det är ju ändå den sista. Dessutom har jag ingen aning om var den ska förvaras eller var vi finns när den ska användas. Men kanske det var jag som panikera eftersom jag inte alls funderat någo babytankar, inte alls som förr. Om 3 månader kan vi ha en baby i huset.

Och där kommer det andra "problemet" upp. Om 3 månader föder jag kanske barn och nu håller vi på att sälja vårt hem. Var ska vi bo då? Tänk om nån köper det här? Tänk om jag måste flytta med nyfödd. Så ogenomtänkt som nåt kan vara. Jag sku denhär gången villa kunna fokuser på babyn och hoppeligen få amningen och funka bättre och där är stress nåt som inte hjälper.

Och jobbet. Nu efter att ha varit en lugn dag hemma är jag uttråkad. Saknar vuxet sällskap och sku villa göra nåt vettigt. Men är endå så tveksam till att söka långa tjänster, det känns så fel för jag kan ju ändå inte börja nu. Dessutom borde man i dagens läge vara socionom eller hälsovårdare för att få kortare jobb. Och jag är ju då tradenom och tradenomjobb finns det minimalt av. Och jag har ju aldrig funderat på jobbsituation när jag studerat utan bara vad jag vill göra och vad som passar mig.

Jag går definitvit igenom livskris nu och inga bitar finns på plats. Eller en bit är på plats. Mina barn är nu 80% på dagis 13 dagar i månaden ända tills nångång i juni. Det var sen sist och slutligen inte så svårt att avgöra. Men allt annat. Kaos. Och graviditetsmässigt är jag jätte känslig just nu och sku kunna gråta åt precis allt. Var kommer detta att sluta?!