Sorgligt men sant

Sanningen är att jag älskar att tala om Arthur och vad han gör och hur han gör och varför han gör, men det är typ det ända jag pratar om. När Micke kommer hem berättar jag i detalj vad han haft för sig, på mornanrna berättar jag hur natten gått, när jag talar med min mamma berättar jag om hans bökande och sovande och ätande, när nån är på besök berätter jag om vad han håller på med, jag uppdaterar på facebook om vad han gör o.s.v. Så sku det ju inte gå! Jag sku ju vara en hemmamamma som kan prata om också andra saker än babyn...