Lessen mamma

Drar sig upp mot ungsluckan som förstås öppnar sig. Hur ska han nu förstå det?

Dethär med att Arthur tar sig och stå är inte alls roligt. Inte ett dugg. Det enda han ska göra är att stå. Han kan ligga nån sekund på golvet, men sen kryper han fram till närmaste sak och tar sig upp och stå. Det är ingen skillnad om det är en instabil stol, ungsklucka som öppnar sig, handduk som hänger på tork, mammas lösa byxor/bara ben, torkställning, väska... Allt ska klättras upp på och precis hela tiden. Konstant. Problemet är ju att han inte förstår något. Han kan ta sig upp med stöd av soffan och sen hålla i en filt vilket förstås resulterar i fall. Han kan stå vid vardagsrumsbordet och mittiallt börja leka med en sak med två händer vilket resulterar i fall. Och fast han har hjälmen på så slår han sig ordentligt när han faller, och int vill jag ju att han ska få ont. Jag sitter nästan hela tiden med honom. Han vill inte leka med mig, men måste ju sitta där för att fånga honom för annars sku han slå sig säkert 100 gånger/dag. Just stod han jättelänge och höll i medan jag läste tidning och på en sekund tappa han balansen och föll rakt bakåt. Jag fick inte i honom. Efteråt var han så otroligt, otroligt lessen och jag var förstås jättearg på mig själv och ville också bara gråta. Nu önskar jag att han sku lära sig och stå utan stöd så att han sku kunna hålla på med vad han gör. För jag blir galen snart. Är alla ungar sånahär?

Att stå upp i sängen är också så roligt, men inte för mamma.