Arthur såg nog till att vi hann till sångsjungningen. Kvart före 7 vakna han och ren 8 var han jättetrött, så vi packa ihop allt och gick till tåget halv 9 och han somna.
Vår termometer viasde 9,7 grader. Något som inte riktigt stämde i Kaisaniemi. Där var säkert -5, eller så kändes det. Vi hann plocka upp picnicen, Arthur hann vakna och sen konstatera vi nog att det är dags att fara hem. Arthur såg så lidande och ynklig ut, inget leende, han bara låg stilla och såg så frusen ut. Jag hade ingen känsel i fingrarna och molnen blev bara mörkare. Klockan 10 gick vi till tåget för att komma hem och äta picnic. Lite synd är det ju att man inte hann träffa nån men vi sku säkert alla ha blivit sjuka om vi sku ha blivit längre där. Hoppas nästa första maj är soligare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar