1½ årsgranskning

Ett trött, sjukt, hungrigt och törstigt barn är inte roligt. Då skriks det åt allt och inget. Och inget går ner för det enda barnet gör är att skriker mera för nåt är ändå fel. Så, jag är väldigt glad över abc-kexen, ekologisk blåbärssaft och värkmedicin. Alla får bättre att vara då. Under 20 timmar har det försvunnit 3 påsar abc-kex, men det är sen nästan det enda som gått ner också.

Imorse hade vi Arthurs 1½ årsgranskning. Först var vi till häslovårdare och kolla vikt och längd. Minimannen är 87 cm lång (iaf nåt ditåt, för han hölls nog inte stilla en sekund när Micke och tanten försökte dra benen rakt) och vikten var nästan 13 kg (helt hysterisk var han också på vågen fast tanten var långt borta). Helt proportionerlig var han, men längre än andra i samma ålder, hon uppskatta att han blir 185-190. Det tror jag med.

Läkaren var jättebra och Arthur skrek minimalt, med tanke på att vi var hos en läkare alltså. Förvänta mig att allt var bra när vi var hos läkare igår som också kolla allt. Så jag blev jätteförvånad när hon till slut kolla örona och sa att han har öroninflamation i högra örat. Första gången han har det, måste ha kommit från att han varit lite snuvig en längre tid. Troligen så såg man det inte ännu så bra igår, så det var ju jättebra att vi hade läkare idag.

Sen fundera vi nu en tid att ska vi ge antibiotika eller ej, för det är ju inte alltid nödvändigt och går ofta om av sig själv. Till slut beslöt vi att vi nu ändå ger. Det är första gången han får antibiotika och om det blir oftare så får vi fundera om sen.

Så nu hoppas jag han blir bra, jag sku behöva mycket vila.