Vårförmiddag

Vi gick ut till andra linjens lekpark för första gången. Arthur ville gå själv och det är ju bra. Men sen när vi kommer ner dit på marknivån så är det ju livsfarligt, så mycket bilar och så lite förstånd i den lilla hjärnan. Idag ska vi köpa koppel.

En liten man som är jätteglad i en megasnöintäckt park.

Han var väldigt facinerad av större pojkars (2-3 åringar) lekar och sprang efter dem och gjorde vad de gjordet. Loppiskurabyxor satt jag på, men det blev helt våta igenom. Gör kurakläder det eller är det skillnad på märke? Som tur är hans halare vattentät.

På hemvägen var jag och rösta och via butiken så Arthur fick sitta i vagnen. Såhär såg det ut hela tiden. Han deppar och är ledsen, tycker inte alls om att sitta där.

När vi kom upp på vårt lock fick han gå själv och då blev han igen glad. Ankaret är en fin sevärdhet.

Sen hitta han en fin hög med hundskit som han satt och lekte med och hade hanskarna fulla av hundskit. Härligt. Och traktorn som han har i handen har följt med hela tiden och han har helt själv hållit i den, hela tiden. Utan den traktorn kan vi inte gå ut. Den ska vara med ute och han släpper inte den, inte ens när han faller.

Sen fick jag bära in en hungrig skrikande unge som ville klättra in i nån annans cykelkärra, snabbt ta bort alla kläder, försöka skölja bort hundskitet från kläderna och få fram mat på bordet på en sekund. Och det lyckades. En massa ketchup smällde han i sig (och lite korngryn, kikärtsbiff och en tomat), medan jag åt en varm koppen soppa (vårt kylskåp plötsligt var tomt). Nu vilar han och jag borde reda upp kaoshuset.