tisdag, maj 17

Balansgång

Har snart i två veckor ren varit tvåbarnsmamma. Dagarna bara går och jag väntar på att få sova, så har inte hunnit fundera så mycket över att jag faktiskt har två barn nu. Men det har jag.

Jag känner mig otillräcklig och lite trött. Jag sku villa ha det nya livet mycket i famnen och mycket nära, men jag ser på Arthur att han inte riktigt gillar det. Så när Arthur sover/är ute försöker jag vara så mycket som möjligt med Sander och när Arthur är hemma så försöker jag fokusera på honom. Sen måste jag också sova genast jag får möjlighet för mornarna blir rätt tidiga när Arthur kräver att jag stiger upp med honom. Ibland känner jag mig fräck mot Arthur som fixat en ny unge till huset, han behöver ju ännu så mycket. Men jag vet också att Sander behöver närhet och uppmärksamhet så det måste fås att balansera. Migsjälv har jag nog inte hunit tänka på så mycket, ser till att sova så mycket det går, äta och dricka och ta en dusch nu som då. Med Micke orkar jag bara diskutera helt bassaker, men det gör i och för sig att vi grälar rätt lite.

Sen sku jag villa bort från var vi nu bor. Jag sku villa att det sku vara lättare att komma ut och att man sku tex kunna grilla ute. Sen sku också Mickes arbetsresa förkortas med typ halvtimme om vi inte bodde här inne i stan. Men det betyder att vi måste sätta in oss i hur lån funkar, försöka få nåt lån och bestämma var vi sku bo. Med tanke på mina studier är dethär en toppen plats, men med tanke på Mickes jobb är det långt och med tanke på barnen är det inte ett bra ställe. Men frågan är ju sen vad och vart? Radhus i Esbo sku passa mig bra, men nåt vi aldrig har råd med. Så är radhus i Lojo då lika bra, eller blir liten höghuslägenhet i Esbo bättre. Och var i Esbo? Vill ju att det ska finnas klubbar och parker och aktiviteter. Suck, vad jobbigt att leka vuxen.

3 kommentarer:

  1. mattby har massor kiva :-) eller där i närheten

    SvaraRadera
  2. Jag drömmer om eget jag också. En liten gård nånstan utanför stan. Fast vasa nu är mycket mindre en helsingfors så tycker jag inte att mina barn ska behöva väksa i en sån miljö. Jag är själv upvuxen på landet, och där trivs jag bäst...men det gör inte min man. Mycket att tänka på och så ska man ju få ett lån också.

    SvaraRadera
  3. Kati: Ska komma ihåg Mattby :)

    Johanna: Ja, först måste man få lån och sen måste man kunna betala det. Jag sku villa vara hemma så mycket som möjligt, så lånet sku måsta vara rätt litet.

    SvaraRadera