Jag förstår att man inte orkar med amningsrumban, speciellt inte om man har äldre barn. Ännu mera förstår jag det om man största delen av tiden är ensam och har äldre barn.
Här har vi helt skippat ersättningen till kvällen sen det förra amningsinlägget, och det har gått helt bra. Idag sku jag ju nog gärna ge igen, men nu har vi inte mera. Suck.
Jag tycker att det bästa är att amma, och jag vet ju att det blir lättare med tiden, men det sku vara härligt att inte vara så bunden. Tänk att kunna gå ut till parken med Arthur och lämna Sander hemma med Micke eller att kunna gå och natta en Arthur som så gärna sku bli nattad av mamma och Micke sku få häva in lite ersättning.
Om jag var ensam och Micke inte nu var hemma sku det inte gå, det sku vara omöjligt att vara fast med amningen hela kvällen och inte alls hinna med Arthur. Så nu förstår jag varför man väljer att inte amma, sist gjorde jag det inte riktigt.
Annars så är Arthur helt megasöt med Sander. Han pajar hans huvud så fint när jag ammar å så talar vi lite om kroppsdelar och visar dem på Sander. Idag när Sander somnat i min famn efter amning visa Arthur att Sander ska sättas i sittern så att han kan komma i famnen så att vi sku kunna titta på youtube. Sötis.
Här har vi just det problemet. En bebis som verkligen äter hela kvällarna ( ska inte klaga för hon sover sedan hela nätterna) och en storasyster som har börjat nått enormt vid läggning. Nu har sambon dessutom börjat jobba igen så varannan vecka jobbar han kväll och jag blir själv med just läggningen, jag vaknar kallsvettig vissa nätter av mardrömmar för vad som komma skall, det kommer bli tufft. Än har vi hållit oss ifrån ersättning, förra gången blev det ett jäkla hattande med bröst vs flaska, nu har jag sagt allt eller inget och eldprovet blir nog när sambon jobbar första kvällspasset.
SvaraRaderaFör mig kommer också det absolut jobbigaste att vara att få Arthur och sova när jag är ensam med dem, som tur är det ännu några veckor dit. Men sen när man måste så sen kommer det nog att gå, man hittar väl sen på nåt och alla måste väl slutligen kompromissa.
SvaraRaderaMen jätteskönt att ni får sova långa nätter, här är det nog pass på max 3 timmar som gäller.
Det där är det som jag funderar mest över också sen då mannens föräldraledighet är slut. Hur ska man natta och amma samtidigt? Men förhoppningsvis har vi hittat lite rutin tills dess och kommer att klara det hur bra som helst :) *tänker positivt* :)
SvaraRaderaJag har nattat sonen 3 gånger, varje gång ammandes, och det har nog gått, men tror inte att det aldrig blir nåt jag klarar hur bra som helst =) Hoppas få in en sån rutin för mini att han sku somna före Arthur, då sku allt vara lättare. Men när det ska kvällsammas i evigheter här....
SvaraRadera