torsdag, september 30

Resfeber

Lider av grym resfeber. Sku så gärna fara nånstans varmt i januari/februari, och absolut med Arthur. Thailand sku vara härligt men det är nog säkert lite för varmt för Arthur och sen är resan nog jättelång, fast man kan ju ta nattflyg. Kanarieöarna har jag något emot så dit vill jag inte fara, fast det säkert är helt trevligt där. Kap Verde var ett alternativ men dit var också lång resa och enklast med charter. Har mycket emot charter också, fast i vissa fall är det ju billigast och mest praktiskt, men det är så trångt i planen och så tråkigt.
I Egypten blir man bara sjuk så det är inte roligt, allt i Europa är för kallt då, så nu är mitt nya alternativ Dubai. Lite värme, mycket att göra, lite stränder, inte för långt flyg och inte för stor tidsskillnad. Nu är det då bara att hitta något som inte är alltför dyrt och sen hitta pengar.

måndag, september 27

Piggare

Hade besök av bästaste Dagny, Steffen och ursöte Kristian. De bor bara alltför långt borta. Krisitian är 6 månader och så söt och lätt. Sku ha kunna bära på honom hela tiden, men Arthur blev så svartsjuk. Han börja störttjuta när det var pottdags för att jag hade Kristian i famnen. Sjukt skoj var det och glömde totalt ta foton. Så roligt att träffa nära kompis som blivit mamma och se hur hon ändrat och ser på saker. Det är bara så intressant.

Efter att Micke kastat av dem på fältet så for han och köpa en dyr begagnad resevagn, och jag är sjukt, sjukt nöjd. Nu är vi innehavare av en babyjogger city mini, just en sånhär:
Och hjulen är inte alls så små som de ser ut, och det bästa med vagnen är att man bara lyfter ett handtag inne i stolen och den går ihop, och sen väger den bara 7,5 kg

Trött

Jag är trött, trött, trött. Arthur har haft 2 konsitga nätter i rad och vaknar en miljon gånger, fast han ligger mellan oss, och sen gråter han lite och sen ska man ta honom nära, nära, nära å så bökar han lite och så ska han nära igen och sen kanske han stillar efter 20 minuter och att han får vara riktigt tätt intill och hålla i mitt hår. Skyller på tänder och minimal snuva.
Denhär natten och dagen har jag också haft en hemsk huvudvärk, och när jag sku haft huvudvärk senast vet jag ej. Så jag har varit helt svag och ynklig, så ska bara kasta mig breve Arthur nu.

Men eftermiddagen blir rolig. Får besök. Måst bara få bort huvudvärken, den försvann ute, men kom tillbaka.

lördag, september 25

Glad jag


Jag fick en sånhär av min mamma och det gjorde mig jätteglad. Nu får vi snabbt upp-putsat en massa skräp som Arthur fäller. Sen har jag fått 4 muminmuggar en tuttberlock av Micke till mitt armband och sen ska vi efter flytten fara en natt på hotell med brunch.

Dagens brunch var helt super. Rekommenderar faktiskt dylan. 15 euro och mängder av gott, är bara så ovan att ha massa mat framför så blev så mätt. Å sen kom mamma med vår sjukt goda bröllopstårta (passionsmousse på chokladbotten) och måste ju nog äta lite sånt... Så nu är jag så trött och ännu också jättemätt. Arthur somna ren kvart över 7. Har hänt så mycket i hans lilla liv under dessa dagar och han har fått så massa härliga gåvor. Idag fick han också den fina brio-hunden. Så vi är alla glada och lyckliga. Nu borde Micke bara gå och lotta. Det är ju min födelsedag så jag borde få allt.

Kalsfirande

Sötaste pojkarna i hela världen. Och mina!
Arthur fick en massa silverfärgade paket som mamma fick hjälpa öppna. Och mamman ser ut som en dåre.
Förutom att mamman är dålig på att dekorera så kan hon inte stava sin ende sons namn. Hon fundera på vem som gett ett namn med 2 R men var ändå lycklig över att det bara var 5 boksvtäver, ja, tills pappan konstatera att nåt är fel. Kakan var iaf jättegod, passion-mangomousse mellan shokobotten.
Arthur tyckte om och åt en massa mousse. Sen åt han å en massa pestopastasallad men på dagen hade han inte ätit nästan nåt. Han måst ha varit nervös :)
Och ännu mera paket fick han. Och bara roliga saker: böcker, träpussel, en klosslåda, badleksaker och en skjorta.

De enda missödena var när Arthur blev sockerfull och lyckades slå sig så blodet spruta ur näsan och hans och min skjorta blev blodit, men det gick snabbt över som tur.

Men idag är det min tur. Borde egentligen ligga i sängen och vänta på att bli uppväckt med moronmål på sängen men min söta familj sover så länge. Sen blir det brunch på dylan med en mängd trevliga människor å på eftermiddagen kommer mamma, hennes kusin (de far till Turkiet idag och vi får bilen) å min bror. Å vi ska äta ännu mera kaka å Arthur får säkert 1 miljon paket. Nu ska ja smyga tillbaka i sängen å låtsas att jag inte vaknat.

fredag, september 24

Min 1 åring!

Ooohh. Har pappa gett en megalåda åt mig, jag älskar ju lådor!
Ah, det var något inne i lådan. Öppna snabbare. Tar lådan under tiden.
Uh, det var ett piano som för en massa ljud. Va roligt!

Micke hade bestämt att vi inte sku köpa the toys that make the noice, men sen hade han igår ändå i butiken ändrat sig och köpt ett piano åt Arthur. Tidigare fick han också Arne Alligator cd:n av Micke. Och av mig har han inte fått nåt. Men jag har lagat en kaka på moron och sen varit till skolan och lyssna på Calle Haglund. Nu väntar jag bara på att min 1 åring ska vakna. 14.38 för exakt ett år sen tog han sitt första andetag här på jorden.

torsdag, september 23

Förändring under 1 år

För ett år sen denhär tiden satt jag med sammandragningar och försökte pussla med Lee. Tidgare på dagen fick bilen en buff när mamma körde till flygfältet och sen på kvällen satt det igång på riktigt, fast verkar inte kom tillräckligt ofta förrän följande morgon och jag var vaken hela natten.

Men i alla fall så visste jag inget då. Saker som bröstgummi, tankningsperiod, bärsjal, sömnproblem, Anna Wahlgren, somna utan gråt, klängperiod, tandsprickning, 5 minuters metoden, bugaboo (plus alla andra barnvagnar jag nu känner igen), vad och när barn ska äta vad, Attachment Parenting, barnbilstolar, pipmuggar, burkmat var så otroligt främmande och de flesta visste jag inte ens vad betöd.

Nu vet jag helt sjukt mycket om barn, om böcker skrivna om barn, om uppfostringmetoder, om olika synsätt och speciellt mycket vet jag om allt praktiskt. Har aldrig vetat nåt så mycket som jag nu vet om småbarn.

Men har livet sen sist och slutligen ändrat så mycket? Självklart. Det är helt annorlunda, men absolut inte på ett negativt sätt. Men trots att det har ändrat så gör jag nog ändå rätt liknande saker som förr. Jag lagar mat, jag läser bloggar och är för mycket vid datan, jag går i butiker, jag träffar alltid nu och då bekanta (är lika dålig som förr att hålla kontakt, om inte ännu sämre). Det som mest drastiskt har ändrat är min och Micke-tiden. Och det har nog märkts. Förr bruka vi titta på serier tillsammans men nu har tiden eller orken inte bara funnits (beror nog ändå säkert mest på att han jobbat heltid i nästan halvt år). Och vi har nog aldrig tjafsat så mycket som det senaste året, men som tur har det också funnits mycket ljusglimtar och goda stunder. Den näst största förändringen gäller motionen, har inte typ alls motionerat.

Mitt självförtroende har ökat, jag vågar ännu mera stå på mig och gör allt för mitt barn. Jag har fått ett otrolig tålamod och är bra på att hålla mig lugn. Mitt minne har blivit sämre, men sen har jag också mycket mera att komma ihåg. Lätt har året inte varit, men sku inte byta det för något i världen, älskar mitt liv som det är nu och älskar att ha fått vara mamma åt Arthur i ren 1 år. Jag är så tacksam över att få ha honom som min son.

onsdag, september 22

Muminpremiär

Mumintittare i vårt inredningsvackra hem :)

Vi hade Arthurs 1års rådgivning idag och han fick 2 sprutor, 1 i vardera ben. Stackarn måste sitta stilla i min famns och tjöt så. Men sen var det bra och han var hemma hela dagen med Micke, men han har varit så slut, så. Tog en extra tupplur mellan 4 och 5 och nu är han bara slapp och slö och famnen. Så vi testa sånt som många barn i Arthurs ålder gillar. Mumin. Lite youtubande och nu sitter pojkarna i familjen fastklistrade vid datan. Och Arthur är faktiskt slut, undrar när han senast varit så stilla så länge, vanligtvis är det fart på.

Arthur väger nu 11 kg, är 80 cm lång och har allt toppen. Det enda rådgivningstanten kommentera var att vi nog sku kunna ge fettfri mjölk åt honom och sen mera margarin. Men det vill jag inte. Han får nu mörkblå lätt mjölk, kanske senare 1ans mjölk, men tycker att omställningen är alltför stor om man ger fettfri. Först får barnet fet modersmjölk, sen fet ersättning och mittiallt inget fett. Tror inte att mjölkfetten alls är så farlig, det är ju det mest naturliga! Min linje med Arthur mat är: lite socker, mycket grönsaker och frukt, lite tillsatsämnen, lite salt, och sen har fettet inte så stor skillnad (men nog så att han får dedär omega grejerna).

Det var det. Nu ska jag ta min haltande pojke i famnen. Dumma sprutor.

tisdag, september 21

Kex och tänder

Här var jag husmoderlig och baka havreflarn till Arthurs kalas. Och vad hände? Jo, tredje och största plåten blev och se ut såhär. Jag svor. Och konstatera att gästerna får dela på 17 kex. Suck.

Här ser de inte alls så mörka ut, men de var nästan svarta när de kom ut.

Sen håller Arthur på att få en mängd tänder igen. Men är mindre gnällig än vanligtvis vid tänder och har sovit rätt bra (för han får ju hålla mig i håret nästan hela natten!). 4e tanden uppe på högersida är nästan ute, 4e tanden på vänster sida uppe klämmer just igenom och sen efter den klämmer snart vänster övre hörntand ut och sen höger. Och jag som älskar tandsprickning.

Men annars har Arthur två ljuvliga grejer pågång nu.
- Han söker bok och kommer med den och sätter sig i famnen så att man ska läsa, och han orkar också titta.
- Han dansar. Gungar neråt med rumpan. Gulligaste nånsin.

måndag, september 20

Dagarna bara går




Sku idag haft skola från 9-4, men Micke hade något viktigt så jag var hemma hela dagen med Arthur och hade roligt. Vi var i parken där jag störde mig över dagmammor som bara pratar med varandra och inte ser efter små, små barn som inte ens kan prata. Sen åt vi färdig frysmat, grönsaksbiffar och Oolannin potatismos och ärter, är inne i en lat period med matlagning. Dagsvila för Arthur, vagnsurfning och lite vila för mig. Städning, upp-plockning och matlagning igen. Sen kom Micke hem och vi förde rosk och gick till butiken alla. Sen var det kvällsmål och lek och nu är dagen slut. Igen. Dagarna går nog så snabbt.

Mixed feelings

Vyn

Betongklimpen

Vi var igår snabbt och titta på vår nya lägenhet och nu är känslorna blandade. Det finns vissa plus och vissa minus med att flytta dit, men det känns nog som det säkraste alternativet, för att hitta en någorlunda billig 3a i Helsingfors på 5 månader verkar krångligt.

Plussen
+ Läget. Fast det befinner sig i betongdjungeln så är allting nära. 10 minuter gång in till centrum, 15 min med cykel till Arcada, 5 minuter (max) till Hagnäs torg och saluhall, finns söta cafer och restauranger i närheten. Så läget är det största plusset.
+ Vyn. Man ser hela Helsingfors. Fast med tanke på min höjdskräck är det också negativt
+ Arthur får ett lekrum
+ Balkong
+ Hyran och att el, vatten och internet ingår i den

Minusen
-Hissen är minimal. Just så att vår nuvarande vagn ryms in, men inget annat sen. Måste fundera på ny vagn. Och att bo på 5e våningen om hissen dör är inte skoj med en Arthur.
- 5e våningen och jag som inte tål höjder. Kommer aldrig att gå ut på balkongen.
- Det finns lite grönområden där omkring. Här är vi som på landet med häststall och allt.
- Ingen diskmaskin såsom nu.
- Det är egentligen 2 rum med tupakeittiö, så vardagsrummet är rätt litet och dit ska rymmas matbord, bokhyllor, tv, bord. Sen måst datan vara nån annenstans.
- Lite tomma ytor i köket, här har vi 4 och där var väl 2
- Fult plastgolv i badrummet.

Ja såhär är det då man haft en toppenlägenhet. Man blir så kräsen. Och sen vet jag inte om jag är redo att flytta Arthur i eget rum. Jag sover så bra när jag inte behöver fundera på ifall jag hör honom på natten. Och sen behöver jag ju inte stiga upp och gå långa vägar. Så tror vi alla ännu ska sova i samma rum.

Och sen får vi max bo där 3 år och sen borde jag å vara klar så det är ju inte för evigt och nu är nog detdär läget viktigast, allt annat får vi bara leva med.

lördag, september 18

Kaktips?

Jag hade tänkt laga en såndär mjuk och marängbottentårta med grädde och bär till Arthurs födelsedagskalas nästa fredag. Så jag provlagade idag. 1 hel kaka för oss två. Men som tur var det inte så god som jag hade hoppats (fast Arthur gilla och då måste jag äta mer än tänkt för annars sku han ha gjort det, först när det är slut nöjer han sig med att det är slut).
Enda problemet i det är att nu vill jag hitta på nåt nytt att görat. Nåt som räcker till åt 10 vuxna så att jag bara behöver laga 1 kaka. Har nu i tankarna en chokladkaka med apelsinmousse, men sen sku jag inte villa ge choklad åt Arthur än. Så nu vill jag gärna ha tips på nån bra ettårsdagskaka! Kan googla recept själv men bara ideer, vad hade ni/har tänkt ha på ettårskalaset?

Som salt gör jag en pesto-pasta-broiler sallad.

fredag, september 17

Kvällen och skitstorin

Jag är så dålig med dethär att fota just nu. Glömde igen kameran. Men en toppen dag har haft en toppen kväll.

For till Sello med tåg för att äta med Jari och Dannu där. Vi gick i butiker, Arthur hade bollhavspremiär i HopStop, vi åt supergod pizza på classic pizza och Arthur betedde sig någorlunda vettigt (förutom mjölkkastning, gaffelkastning, mjölkspottning, springa utan skor...) vi sökte blöjor i prisma och på hemvägen i tåget charma Arthur så på en äldre man så att han fick två äpplen som han sen gnaga på nöjt resten av vägen. Kan inte förstå att det finns så trevliga människor, man vet liksom inte riktigt vad man ska säga. Och äpplena var helt sjukt goda så som han hade sagt.

I hoplax var det skitblöjsbyte ute i det fria. Igår hände en av de värsta sakerna i skitväg nånsin. Arthur hade skitit inne och jag trodde jag hade gett över ansvaret åt Micke men han hade inte förstått det och jag glömde det och så gick Arthur till parken med skit i blöjan och lekte där och fick först blöjan bytt hemma. Och jag gråter nästan av att tänka på det. Känns så fel och hemskt och jag är så lessen. Nå iaf så har han sen det varit rätt röd för den frätar dendär skiten. Så därför ville jag byta genast det var möjligt, så att det inte skulle bli värre. Så det var ute. 8 på kvällen på tågstation. Måst ha verkat skumt.

Men nu ska jag sova. Imorgon ska jag planera flytt. Kom på att jag kan börja cykla till skolan.

Så underligt, men bra

När jag vila med Arthur ringde telefon. Svara inte, var för dåsig. Den ringde igen när jag sku laga mannagrynsgröt åt Arthur till mellanmål. Svara. Hoas (bostadsstiftelse för studiebostäder i helsingfors) ringde och erbjöd lägenhet åt oss i Hagnäs. 12 kvadrat och ett rum större. Och endast 120 euro högre hyra men inkluderat el och internet. Nära till skolan och allmänt lyx.

När Micke kom hem öppna han brevet som kommit i posten under Arthurs tupplur. Vår hyresvärd meddela att han tänker sälja lägenheten och att vi max då får bo 6 månader här.

Kan inte komma över att timningen varit perfekt och undra om högre makter haft finger med i spelet. Vi ska flytta. Och vi har alltför mycket saker.

Vad göra annorlunda?

Arthur blir om en vecka 1 år och jag har lite funderat över vad vi sku ha kunna göra annorlunda med honom och vad jag sku göra annorlunda med nästa barn. Det ena är att amma längre och det andra har med sömnen att göra. Men detdär med sömnen är svårt, för jag vet inte konkret vad vi sku ha kunnat göra annorlunda.

I början med Arthur var jag jättemedveten om att man borde sätta barnet ner i sängen och sova och sen gå ut. Lära helt från början barnet somna själv. Men när det inte gick. Ville ju reagera på hans behov och han skrek ju bara när han blev nersatt. Så det gick inte.

När han var 3 månader låg vi brevid och han somna med trasa över huvet ibland, tänkte att det sen sku bli en vana av det att han sku somna så. Men sen blev han 6 månader och börja stiga upp i sängen och vi måste flytta ner bottnet och han vägra somna där själv. Sku då ren dra i mitt hår för att somna, eller Mickes. Så vi vagga länge. Försökte ibland få att somna själv och så.

Min point är bara att vi har hela tiden varit jättemedvetna om vad vi borde göra, allt med sömnassociationer och så, men ändå har vi villa vara snälla och inte ha honom att gråta sig hysterisk bara för att vi ska komma lättare undan. Så jag vet inte vad vi kan göra annorlunda en nästa gång. Eller nu vet jag väl. Låta bli att stressa. Låta ungen sova med oss. Låta ungen somna vid bröstet och bara göra det som funkar då och inte ta sån stress. Med Arthur tog vi stress och därför ser jag det väl som ett problem.

Blev så glad när Peppe skrev att det inte är deras förtjänst att Vidar sover så bra, för jag får ofta känslan av att människor tycker att det är vårt fel, att vi gjort nåt fel, och därför sover/somnar han så dåligt. Så det var skönt att höra att ungar är olika och vissa kan bara somna bra av sig själv utan att det sku vara föräldrarnas förtjänst.

Är det nåt du sku göra annorlunda med nästa barn?