När jag förde mamma till fältet (eller hon förde sig själv och jag körde hem) sa det crash och en bil körde in längs med sidan på hennes bil. Han hade uppskattat bredden lite fel. Men de fixa det snabbt, det var ju hans fel. Hemfärden när jag körde, utan kännykkä (hade ju glömt den hemma), gick bra.
Nu väntar jag bara på mera värkar. Hur sjukt är inte det? Att önska sig själv smärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar