fredag, augusti 29

Evilda i skolan med mig

Jag har nog världens bästa dotter. Helt otrolig är hon. 7 veckor idag också.

Halv 7 tog jag upp henne för amnig och blöjbyte och vi for iväg mot bussen mot Hanken och stan och magisterstudieinfo. Hon sov hela resan och halv 9 så mata jag henne på hanken före infon börja. Hon vakna och var glad och social i 1 timme. Hon gurgla på och log mot mig. Resten av dagen var hon antingen vid bröstet, sov i famnen eller chilla lite i resevagnen och titta på bilder, alltså allt det som hon älskar att göra (speciellt vara vid bröstet). Hon skrek första gången kvart över 3 när vi böt rum och hon sku ha villa ha mat just då, nå hon fick nån minut senare. Så en hel dag på hanken funka utmärkt med henne! (Idag då).

Lite grät hon när vi gick mot bussen och det regna och jag inte kunde ta upp henne, men genast inne i kampen fick hon komma i famnen och allt blev bra. Bussresan hem fördröjdes med halv timme (så den tog 1½timme) men hon sov mest bara. En gång tog jag nog ut henne från bilstolen och gav bröst för hörde på ljudet att det annars blir storskrik och det var nog ännu mera riskabelt för då sku chauffören säkert kört ut. Tutten är hon inte alls förtjust i mera och den kommer mest bara ut. Hon vill ha bröst och hon älskar bröst och jag älskar att hon älskar bröst för då ligger hon tyst och fint och bara suger och då stör hon ingen på föreläsningar och jag behöver inte stå och skumpa eller gunga henne till sömns. Hoppas det fortsätter såhär. Så tacksam för mina bröst idag.

Fast på kvällen är nog inte mina bröst alltid till lika stor hjälp, då är det nog definitivt mera oroligt, speciellt igår. Hon var övertrött och ville ha lite mjölk men orka inte suga utan skrek bara så vi hade sådär 15 minuters skriksession igår. Övertrötthet är nåt vi alltså inte behöver.


Såhär kan det se ut hos oss när det är morgonmålsdags. Jag gilla newobornseten massor och Evilda gör det med. Idag såg det inte ut såhär för mamma skötte morgonrumban för Arthur och Sander eftersom Micke förstås jobba natt.

Jag. Sander har fota.

tisdag, augusti 26

Dagens funderingar

Vad funderar jag på idag då?

Evilda och jag har varit till läkaren idag. Jag var i skick och jag är glad att jag inte behöver graviditetskollas nertill nånsin mer. Evilda var också i skick och charma rådgivningstanten medan jag var hos läkaren. Hon log mot henne och börja prata "agu, gu, au". Rådgivningstanten blev enligt sig själv så överraskad och det gjorde nog säkert hennes dag för så mycket tog hon upp det =) Men hennes leende och pratande är nog så ljuvligt. Och jag har märkt att hon är rätt lugn och tålamodig (kommer så att få ångra dem orden). Hon låg också och lät läkaren kolla henne hur länge som helst och inte börjar hon skrika fast det är lite kallt eller fast hon hör höga ljud eller fast jag krockar med nåt. Hon tittar mest och observerar. Ska bli så spännande att se hurdan typ hon blir när hon är äldre. Och ja, 4,5 kg var hon ren. Nu då 440 gram på 12 dagar.

Här ser hon elefantig ut. Tror mera att det är vinkeln för tycker nog inte hon är så stor på riktigt. Men vuxit har hon!

Glad!

Bokunderhållning medan jag reder upp och brorsorna simmar.



Annors så lagar jag i ordning för hösten. Har gett upp hoppet på att få hemmet sålt och har nu fixat så att vi ryms här bättre. Måste bara hitta megastora lådor och sen har jag tillfälligt löst vårt förvaringsproblem, jag sätter alltså allt i megasotra lådor! Men en ny byrå för vantar och sånt har jag köpt (och Micke byggt) och sen gått igenom saker.

Sen läste jag nyheter och såg dethär, om en 5 åring som dött i Thailand av medusa. Och det är så fel och också skrämmande. När vi var på Koh Tao så körde vi ju förbi Koh Phangan, det är ju på vägen dit. Och om det finns såna där, så finns det ju också nära Koh Tao... Och det var nog inte en tanke jag tänkte då, fast å andra sidan hölls vi bara vid stranden. Och om nåt sku hända åt min nästan 5 åring när jag var och resa så vet jag inte hur jag sku kunna förlåta mig själv. Kan man månne komma över det? Ush, grymt.

måndag, augusti 25

Abi-04 träff

Om jag sku hinna med så sku jag gärna blogga massor. Har så mycket tankar och åsikter och sånt jag vill få ned och ut ur mitt system. Men tiden, tiden, den är ju lite knapp. Och kvällarna spenderar jag i soffan med Evilda och plöjer igenom Nashville från ruutu. Nu somnar Evilda oftast ren 10 tiden för natten och det passar utmärkt för då hinner jag se en serie.

Men om klassträffen ville jag skriva. På lördagen träffades abi-04 i Serendi i Karis, då var det 10 år sen de andra blev studenter (jag blev ett år senare eftersom jag var ett år som utbyteselev till Ecuador). För 10 år sen var jag definitivt inte den människa jag är idag. Jag var så ordentligt borttappad som man kan bli och mådde nu säkert inte så värst bra fast jag kanske då trodde det eller tänkte det.  Att vara den som är mest full är nåt som jag definitivt inte värderar idag (ja, eftersom jag inte mera dricker mig så att jag ens sku bli tvinnig). Men så är det väl att vara ung, och jag tror att utan den tiden så sku jag inte vara så harmonisk och nöjd och lycklig över det liv jag nu har idag.

Men ännu om träffen. Då i gymnasiet så var alla mest med sitt egna gäng och sina egna kompisar och så var det bara. Jag prata inte med andra än de egna kompisarna och var under skoldagen socialt väldigt lugn, fast jag kanske inte egentligen är sån eftersom jag nu njuter av att prata med alla och att prata med olika människor. (Jag förväntar mig inte att nån ska förstå den meningen men jag vill komma ihåg hur det var då). Nå, men därför var det härligt att se att det inte är så mera idag. Alla har vuxit upp, alla har intressanta liv och det är spännande att se vad gamla klasskompisar gör idag.

Och jag hade Evilda med, förstås (jag kunde nog inte ens tänka mig lämna Micke med alla 3, speciellt inte kvällstid). Hon satt mest vid bröstet fast jag försökte truga i henne lite ersättning. Men hon var rätt nöjd fast somna ville hon nog inte, som tur gjorde hon det när jag körde hem 10 tiden.

fredag, augusti 22

Evilda 6 veckor

Ibland funderar jag hur jag sku uppleva denhär baby tiden om det var mitt första barn. Troligen sku jag uppleva den som lika tung som då när Arthur var baby. Jag sku säkert sitta och läsa om varför hon äter hela tiden, varför hon oftast bara sover korta snuttar när hon inte är i famnen, jag sku stressa med att hon somnar med bröst i mun och jag sku bara vänta på att hon sku bli 3 månader.

Men nu är hon ju faktiskt tredje, och då känner jag mig lat och slapp när jag bara är hemma med henne medan de äldre är på dagis. Att börja studera känns inte på nåt vis skrämmande eller överdrivet jobbigt ännu  (ska ju också bara gå en kurs på 8 sp nu i första perioden). Om jag blir inne med henne och Micke går ut med de andra så är det självklart att jag ska fixa mat och städa upp. Med Arthur så fick jag ju inget gjort! Men ändå är hon som baby helt lika sina bröder, iaf så som jag minns det. Vill äta ofta (tror det har nåt med bröstmjölken och mammman att göra), somnar absolut inte för sig själv och vill helst sova i famnen. Evilda är däremot rätt nöjd medan hon är vaken. Hon ligger i sittern/jomppamattan/tripp trapp newborn seten och tittar lugnt och nöjt omkring sig över halv timme också. Men sen när hon blir trött så är det bröst och famn som gäller. Hon dricker nog alltid lite när hon är vid bröstet, men ibland bara lite för att sen kunna somna. Hon gillar inte att åka bil eller sitta i bilstolen och där är hon också helt lik brorsorna. Hon gallskriker oftast, men hon brukar slutar efter sådär 3-5 minuter, Sander sluta ju aldrig. Hon förstår sig inte på att somna i vagnen utan måste nog läggas ner sovande i den. I sjalen sover hon bra, och där har hon nu sovit snart 2½ timme! På natten sover hon brevid mig och det är det ända jag kan tänka mig, jag vill inte ha henne längre bort. Jag sover djupt brevid henne och när hon börja vrida på sig och smacka så vaknar jag och sätter upp mig och ammar (kan inte amma liggande, det funkar så dåligt). Tutten har hon ju, men den är nog inte så pop. På natten sätter jag ofta in den efter ammande för annars ligger hon bara och vänder och vrider på sig. På dagen så försöker jag ge den när hon blir trött och försöker vagga henne till sömns men det blir sällan till nåt. Det är ju en skitsmakande plastsak. Och hon har ju fått flaska då bara på bröllopet och jag är lite orolig över att hon kommer att vägra flaska i nåt skede sen när jag vill att hon ska ta den. Hon är en riktig bröstflicka. Men mina barn är nu bara såna, närhetssugna bröstbarn. Har bara så svårt att förstå att vissa barn alltid äter med 3 timmars mellanrum. Ibland gör hon ju det ju, men oftast blir det nog mycket oftare.

Och hon är ren nu 6 veckor, nåt som gått i ett huj. Så om lika lång tid är hon ju 3 månader och fast jag idag lite väntat på det så tycker jag nog överlag att det går alltför snabbt. Idag har jag bara varit trött. Micke är flunssig och jag steg upp 2 gånger för Sander inatt å så tyckte jag hon åt miljoner gånger inatt, men jag var så trött så jag vet inte riktigt.

Tillägg senare:
Ännu några saker jag vill komma ihåg. Hon har för nån tid sen gått från 1ans blöja till 2ans. Hon använder mest 56 än, men de är nu passliga och tighta så vissa plagg är 60/62. Hon skiter otroligt sällan, de första 3 veckorna var det alltid prutt i blöjan men efter det så är det nästan aldrig nåt. 1 gång i veckan har hon nu skitit och det behövs ju nästan aldrig bytas blöja på henne. Dessutom har hon bäst tålamod av alla barnen. Hon vaknar lugnt, utan skrik och kan fint vänta en stund på mat.

torsdag, augusti 21

Skrinningen

Mina båda barn gick utan problem ut på isen igår och där gled de sen på och jag var så superstolt och superorolig och supernervös och superöverraskad. Arthur hölls hela tiden till sin grupp, jordgubbarna, och var med och lekte och med och hoppa och med och leka med den färggranna duken. Sander visste inte riktigt sin plats och ledarna hade så många barn som aldrig tydligen stått på skridskor förr så han tvinna nu mest på för sig själv, men så stolt han var när han "kunde skrinna" (han gled alltså sakta framåt och det funka fint utan stöd). Men fast det gick bra för Arthur så var det ändå inget som ifjol och jag skyller igen allt på skridskorna. Ifjol köpte vi ju dessa bananformade skor, alltså riktiga ishockeyskridskor. Vi tog dem inte ibruk ifjol för det funka ännu med de gamla men nu fick Sander de gamla och Arthur de nya. Vi hade dem och vässas så att de sku bli rakare och det blev de med, men jag märkte att bananformen ändå orsaka problem åt Arthur. Han som alltid varit stadig på isen var så vinglig och han föll så otroligt massor (han brukar aldrig fallla), mest föll han bakåt för det är just där de är för runda. Så när de sku hoppa upp i luften och göra såna saker som man kör i konstskrinning så funka det inte riktigt. Men han var så duktig och steg bara upp och det verka inte störa honom alltför mycket, men jag kände ändå medfrustration till att det var så mycket svårare bara på grund av utrustningen. Och han verka på riktigt gilla vad dem gjorde och jag gilla det också massa mer än ishokceyträningarna vi var på ifjol så nu borde jag då hitta nya skridskor åt honom. De ska ha raka bett, och alltså vara träningsskridskor, och inga taggar. Och typ storlek 32-33. Undrar var jag ska hitta såna denhär tiden på året....
Annors så är jag glad att jag fick mamma med för det sku inte ha funkat annars. För inne i hallen är det ju kallt, och utanför varmt. Och jag måste vara och titta på för genast jag gick och kisa med Sander så kom också Arthur ut därifrån. Och så hade vi ju massa kassar med hjälmar, skor, vinterkläder och sen ännu skötväska, bilstol och tidvis lessen Evilda. Men nu gick det alltså bra igår för mamma satt hela tiden med Evilda i omklädningsrummet och jag stod och visa tummen upp åt Sander i ishallen. Men nästa onsdag ska vi se hur det funkar... Och om jag betalar 120 euro/barn för hösten så då ska de också gå där så då får jag packa in Evilda i vinterutrustning och sen sitta där och titta.

onsdag, augusti 20

Dagarna och Robin

Dagarna bara rusar iväg och idag är det ren onsdag. Idag var jag på svenskspråkig mamma-barn grej för första gången under Lojo tiden. Konstatera att jag nog pratar olika beroende på språket, svenska är ju så mycket naturligare (fast då babblar jag mera och säger mera korkade saker med...). Igår var jag med barnen i finskspråkiga klubben och idag har de dagis. Imorgon är det också dagisdag och Micke jobbar dag och jag och Evilda har inget inplanerat. På fredag har Micke igen jobb men barnen är hemma. På lördag ska jag på klassträff och Micke jobbar hela veckoslutet. Sen var min näst sista hemma-vecka slut.

Nästa vecka ska jag till banken, på eftercheck och läkarcheck och sen på fredag ska jag till Hanken för magisterstudierinfo hela dagen. Då kommer nog Evilda med, men får se sen hur jag göra sen följande vecka när jag börjar på riktigt.

Och hobbyna jaa. Nu vet jag allt om hobbyverksamheten i Lojo eftersom jag plöjt igenom hela internet. Idag ska mina pojkar gå och testa på skrinning. Det är Lohjan taitoluistelijat som ordanar luistelukoulu. Till den hör också en timme i redskapsjomppa hall så det sku ren bli 2 grejer i veckan. Och så blev det ledigt till en street dance grupp jag panikanmälde Arthur till, så det ska han få testa nästa måndag. Han gillar Boom Kha (alltså Robin) helt massor och är så facinerad av hur de dansar i Erilaiset videon och försöker själv stå på händer här hemma. Så kanske det blir nåt. Eller sen inte, man vet inte med honom. Vi gör mest saker som är bekväma för honom ren så jag glömmer bort att han är blyg innerst inne. Men på måndag när vi var i Ikea blev jag påmind om det för han ville inte bli i lekhörnan själv fast Sander nog blev där. Så vi får se om det alls blir någo hobbyn. Men iaf så har jag nu erbjudit såna.

Och ännu om Robin. Jag har blivit så tantig av mig och tycker att han är så bra! Liksom sån utrstrålning och så svängiga sånger (kan jag låta äldre?!!). Här ska hela tiden spelas boom kha, erilaiset och kesärenkaat och så sitter barnen och försöker sjunga med. Kesärenkaat filmen ska jag sen igen börja visa dem sådär 10 år från nu. (Och nu får nån stoppa tiden för det kan inte bara vara 10 år tills jag har en 15 åring!!!!NEEEEEJ!)

söndag, augusti 17

Energisk söndag

Igår var jag lite trött och slö och oenergisk. Idag har det varit helt annat och tackar min finaste Evilda för det. Och förstås Arthur och Sander med. Micke jobba natt inatt och for till 8 på jobb. Jag fick barnen fint i säng (nåja, Evilda gallskrek nog i nåt skede) och Evilda somna också 20 över 9 och jag var i säng ren kvart före 10. Evilda sov första passet på 4 timmar (jee!)  och vakna för mat kvart över 1. Sen sov hon ännu 3 timmar och åt halv 5 (superjee!) och så sov hon ännu till 7 och då kom Sander också tassande upp. Och Sander hade inte ropat nåt på natten (han brukar nog föra nåt ljud som kräver vuxen 1-2 gånger varje natt). Så jag har varit pigg idag.

Och Evilda sov med länge på morgonen och jag hann göra smörgåsar och få i skick alla och så for vi till Aurlahti stranden. Där var väl lite alger men barnen simma lite och så ducha vi hemma, sen klättra de massor. Evilda sov fint i vagnen båda vägarna och fortsatte också hemma och sova i 1,5 h när vi kom hem fast vagnen stod stilla (!). Sander fick jag ju inte då och sova för han borde också skuffas i vagn och jag kan ju inte skuffa två vagnar men han föreslog själv att han sku vila inne i sängen då (mitt fiffiga barn) och fast han inte fick sömn så låg han ändå där i nästan 1 timme (fast han lekte nog mest mot slutet) och resten av dagen har gått bra. Det funkar ju riktigt fint dethär med att vara med 3 barn och det är ju nog så massor enklare än att vara med en baby och en 1½ åring och  bo i Havshagen.

Och bilder på det.


Såhär for mina barn till dagis på fredag!

Jag försökte fånga hennes runda kinder och hennes "pösighet" som är så söt.



Härligt gosigt och sku vara fint om det inte var för Mickes håriga ben.

Evilda har två bröder som tävlar om hennes uppmärksamhet varje vakna sekund.

Och brorsorna är ju rätt spännande. Idag log hon också en första gång i vaket tillstånd och det var så otrooooligt gulligt och fint. Det var typ åt Arthurs svarta shorts och åt jomppamattans båge... Men sen fick jag nog nåt som såg helt ut som ett leende vid skötbordet. Hade helt glömt hur härligt de första leendena är.

Här får hon säkerhetsbälte på...

Arthur. En stolt femmis.


Micke har gett sina gamla turtlesspel åt barnen. Jag gillar det inte men de har nu fått dem och de spelas på hela tiden. Och förstås måste Evilda också få se.


Jag älskar baby miner! Sittern är för övrigt nu en båt och den drar brorsorna omkring henne med.

lördag, augusti 16

Sommarbaby och dagishämtning

Jag är så tacksam över vår sommarbaby. Allt sku vara så mycket jobbigare på vintern., som tex att gå ut med alla barn eller att gå till parken efter dagis. Nu blir det ju tissat några gånger varje gång vi är ute och under vintern sku det nog inte funka så bra. Då har hon säkert kommit över värsta tissandet när det blir iskallt.

Men dethär med dagishämtning och baby funkar inte riktigt. Har fört 2 gånger och hämtat 2 gånger. Att föra har funkat för då har hon sovit och på förmiddagen sover hon mera. Att hämta 3 tiden har inte överhuvudtaget funkat. Och just då sku jag ju villa att det funkar, jag vill ju ge Arthur och Sander all uppmärksamhet. Och inte just då behöva bära på skrikande baby som just då vill ha mat tiss eller sömn tiss. Så båda gångerna jag hämtat har jag spänt fast alla i bilen och sen tagit skrikande baby och gett lugna nu ner dig bröst och sen först har det blivit lugnt. Men oj vad jag önskar att all fokus just då var på de andra två och speciellt Sander. Märker att han sku behöva mig mera, min närhet mera. Nu är jag ju nog sådär 20 timmar i dygnet fast i Evilda för Evilda är inte riktigt förtjust i pappas famn... Men ja. Så länge varar inte denhär perioden och sen börjar det väl löpa på.

fredag, augusti 15

Jag. Och hobbyn.

Idag snörde jag på mig mina tossor igen. Det var 5 veckor (och 1 dag) sen sist, dagen före Evilda föddes var jag sist på promenad. Och nu alltså igen. Evilda sov sött i vagnen (jee!) och det var passligt varmt. Gjorde en lite på 4 km lång promenad och sen tog jag också faktiskt några jogg-steg där emellan, kanske tom i 200 meter! Men det kändes så skönt och min kropp funka. Blev bara lite fundersam på hur jag ska hålla vagnen och jogga, tror att jag kom fram till att hålla i vagnen med en hand och sen ha andra böjd och röra på den på samma sätt som när jag joggar. Kanske jag sku kunna börja jogga med vagn med.... Igår hade vi rådgivning och då togs också mina sista mått. Hemoglobinet var 134 så det var bara Evilda som "stal" det, blodtryck bra, urin bra och vikten var bara +1kg från startvikten. Och jag har ju skrivit massa om min vikt, men det är nåt jag är otroligt stolt över, att jag faktiskt klarat av att hålla mig. Det var ju ingen lätt match att gå ner 10 kg då efter Sander (fast jag gjorde det på 1 år) och jag vill inte behöva göra det igen. Därför har jag faktsikt försökt att äta ordentligt med vettig mat och undvika sött och röra på mig. Inget dietande utan bara att hålla sig på samma nivå. Så vikten är jag störtnöjd med men nu sku jag villa bli av med degigheten och lösheten, jag är så dallrig. Borde kanske fundera på nån jomppa eller så, men med Mickes jobb är det nog så krångligt.

Och sen har jag börjat fundera på barnens hobbyn. Hade ju inte tänkt att de sku få några när de nu har dagis 2-3 dagar i veckan, men sen så börjar de vara rätt stora och hösten kan vara regnig och grå och då kan det vara roligt att ha nåt annat att göra än att bara gå till samma tråkiga park. Att bara vara inne med 3 och 5 åringar är inget alternativ. Men jag vill att de ska ha en hobby som gå på samma tid och samma dag,helst samma grupp, men det är typ omöjligt för åldrarn är oftast 2-3 eller 4-6 och Sander är ju nog långt ifrån 4. Så nu funderar jag på "taitoluistelu" åt dem. Arthur gillar ju så att skrinna men han gilla inte mailorna när han ifjol deltog i hippoliiga. Sen är deras finska massor bättre i år, men det kan nog vara ett stort hinder för all aktivitet. Sen sku jag inte kunna hjälpa på isen i år eftersom jag måste hänga med Evilda. Sen sku också skrinningen vara efter en dagisdag och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, eller jag tycker ju inte om det. Men dagisdagarna kommer ju att vara så varierande (troligtvis iaf)... Dyrt sku det med bli, 240 euro för båda barnen, men det sku vara 45 minuter skrinning och 45 minuter jomppa i veckan. Aaah. Måste väl bara testa. Och fixa i ordning skridskorna.

torsdag, augusti 14

Tissenisse Evilda 1 månad


Arthur var i nån vecka blyg för sin lillasyster och ville inte röra men nu är det som bortblåst. Han pussar och pajar och sjunger och visar leksaker. Hon blev rätt missnöjd på golvet men när han paja och krama så hölls hon länge lugn.


Och idag har han hela dagen undrat när han får hålla Evilda i famnen. Sötisen!

Här gapflabbar han åt en rumpbild som han tog igår av Sanders rumpa. Han fota rakt in i rumpan och bilden är helt grym, men det roligaste han vet. Så skit humor.

Evilda är en nöjd baby, så länge det finns bröst tillgänligt så gott som hela tiden. Så har ju också Arthur och Sander varit så det är inget nytt i det. Denhär gången har jag inte alls fokuserat på klockan och inte följt med hennes ätande utan bara gett när hon velat ha. Igår tog min nyfikenhet över och jag följde med det hela dagen. På natten så är oftast första sovpasset 3-3½ h och efter det äter hon med ca 2 timmars mellanrum, så det blir 3-4 gånger per natt. Hon har bara några nätter varit vaken på natten och det var riktigt i början, idag vakna hon nog upp 5 tiden men somna rätt snabbt om. Skitit på natten har hon inte heller gjort på superlänge så nätterna har gått rätt smidigt. Hon har nu somnat 10-11 tiden de flesta nätterna men det varierar ju ännu massor. Hon somnar vid bröstet eller med tutten i famnen, att somna i vagn har inte hänt men nog 1 gång i bilen. Hon orkar vara vaken ca 1 timme åt gången och när hon ammat klart så kan hon nog ligga i babygymmet en stund eller sitta i newborn seten (ja borde ju ännu ta fram sittern!) eller titta omkring sig nånstans.

Evilda äter oftast från båda brösten och det går på ca 20 minuter. Sen tycker hon om att ligga fast i tissen och sova och samtdigit suga lite, hon släpper sällan bröstet själv. Om jag sitter vid datan eller soffan så låter jag henne göra det, annars byter jag bröst mot tutt.

Igår åt hon: 0:25, ca 3, 5:20, 7:15, 8:35, 9:35(-9:55 somna), 10:20(ute i parken när hon börja knorra i vagnen), 12:25(-12:55), 13:30 (sov 30 min med tiss i munnen), 14:20, 15.10 (hon somna igen), 15:40 (när jag flytta henne när hon sov), 16:10 (sov 30 min med tiss i munnen), 17:00(då vakna hon och åt igen), 17:45 (sov vid bröstet medan vi åt), 18:10 (varefter jag tvinga henne till sömn en stund), 18:55, 19:20 (hon somna av det och sov en stund), 20:00 (-20:45 fick byta bröst flera gånger för det var kvällstankning), 21:10 (-21:35). Sen natt och så sov hon till kvart före 1.

Det totala antalet gånger hon åt igår var alltså 20. Och oftast 2 bröst, ibland flera. Så åtminstone 40 gånger har jag satt bröst i hennes mun... Jag är officiellt en KO! Men sen ser jag 5 månaders babyn och 8 månaders babyn och de var riktigt, riktigt just pyttesmå knytten. Tiden går så fort. Så om jag nu ger bröst 20 gånger och har en nöjd baby så gör jag det mer än gärna, för om 3 månader så börjar hon säkert ren äta fast mat och sen blir amningen mindre och mindre viktig och mitt lilla knytte börjar röra sig och efter det så har jag ingen mer att amma hela tiden. Och bröstet funkar ju som så mycket mera än mat. Det är närhet, tröst vid magknip och trygghet när man ska sova. Oberoende av orsak så funkar det och babyn är nöjd. Så jag fortsätter. "Dåliga" vanor försvinner med tiden och att följa babyns signaler och sina egna inbyggda system så gör man det som naturen menat.

Och vuxit har hon ju. På 3 veckor har det kommit 600 gram till, så nu är hon ren 4140 gram och 54,5 cm.

onsdag, augusti 13

Sjalen!



Har inte använt sjalen för har resonerat att det blir för varmt, Men på måndag då vardagen börja så testa jag den och det var ju succé! Jag hade två händer lediga och ett barn som sov längre snuttar.

måndag, augusti 11

Senaste veckornas sommarfavoriter









Jag har fota massor de senaste veckorna men aldrig hunnit få upp nåt, så här kommer massor. På de första fotona är Evilda ännu så liten och ny och nu är hon ren stor och en självklar del av familjen. Idag ren 1 månad.

Dopgåvorna

Här är Evildas dopgåvor. En massa, massa fint och en  massa rosa =) Hon fick mycket kläder och lite egna leksaker och dopsked och smycken. Hon fick guldhjärtha, en ring och pärlhalsband och armband.

 Denhär Unicef dockan tyckte jag att var en genialisk gåva!
 Och en sånhär sak till vagnen hade jag faktiskt önskat för det har vi inte.
Och denhär söta lilla tröjan är bara så ljuvlig. Men det har ju varit rätt varmt nu på sommaren så jag hoppas på en kall kväll snart så att vi kan ta i bruk den. Den ekologiska bitringen är också toppen.


Festen med babyn och lite amning

Det var inte så högt ljud där hon sov för väggen skydda lite.
Nu har vi dumpat barnen på dagis så nu kan jag börja blogga. Och dagisdumpningen gick ytterst smärtfritt, vi var med där 5-10 minuter tills de gick ut och så sa Sander bara hejdå och gav kram. Lite överraskande eftersom Sander skrikit och gråtit i 1 timme på morgonen över precis allting och haft ont allestans och tyckt att dagis är tråkigt och att han inte vill dit.

Och ännu till lite bröllopsfest och hur det funka med Evilda. För tex igår så tissa hon non stop från 8-11 och var allt annat än nöjd och skrek och var så arg när det inte rann nån mjölk och det funka inte alls. Och oftast är hon tissmaskin på kvällen och hela tiden, med sådär 1-2 timmars mellanrum dagtid och ibland bara 15 minuters mellanrum för ätande. Så det båda ju inte gått. Men på fredagen köpte jag tuttflaska och en superdyr sån (25 euro) för det var en sånhär ainu medela syöttöratkaisu  som stöder amningen, barnet måste alltså suga för att få ut nåt och blir inte van vid att det bara rinner från tuttflaskan och sen vägrar bröstet. Nåja. Hon fatta sig inte på den, hon trodde det var en skitsmakande tutt bara och gallskrek ännu mera. Men så satt jag några droppar in i tuttdelen och då börja hon suga och fick lite i sig. Så halv 3 tiden före kyrkan så fick hon det så och så somna hon i Mickes famn i kyrkan och sov ända tills jag kom till festplatsen kvart över 5. Där amma jag och hon somna om och sov till middagen. På festplatsen fanns det ett hörn (där vagnen är på bilden) och där satt jag med ryggen mot och amma, men sen när det blev matdags så fick hon flaska igen och drack mycket efter att jag igen fått jobba med att få henne att ta flaskan. Så ibland fick hon ersättning och ibland lite bröst och sen somna hon jättesnabbt när hon var mätt och ren före 10 så sov hon så gott och sov kanske till halv 1-1 då hon åt snabbt, jag böt till pyjamas åt henne och sen fick hon hänga lite i famnen där hon igen somna om. Gick alltså så smärtfritt och jag kunde dansa massor och vara med om precis allt! Men utan ersättningen sku det inte ha gått och inte heller utan bröst, hon behövde nog båda för den dyra flaskan fatta hon sig nog inte riktigt på.

Och ännu om amning. Så jävla svårt! Igår var jag ju trött på kvällen och hon ville äta men det rann inte till för hon sög inte så länge och jag fick inte harmoni och hon åt hela tiden. Till slut drack hon 40 ml ersättning för hon bara skrek. Fick nog ännu amma efter det eftersom hon bara inte var mätt. Och jag tycker det är så tråkigt att min mjölk är så knapp, så att det bara just och just räcker kvällstid. Hon sku ju villa äta mycket på en gång och sen somna. Så nu är jag igen där i amningsångesten. Satsa allt och bli störd på hungrig baby eller bara ge lite extra på kvällen?! Speciellt idag ska det bli spännande då jag sköter hela eftermiddagen och kvällen själv. Men idag ska jag äta bra och bara vila nu på dagen, så då kanske det går. Och annars så är hon ju helammad i 1 månad så det är ju nog också helt bra det med.

söndag, augusti 10

D och S

Hela veckoslutet har gått åt till bröllop, och ett sånt bröllop det var! Gav mig så mycket kraft och energi för det var så bäst. Helt enkelt bäst. Allt.

Sötaste Björnar och Kristian som gick ner för kyrkgången. Paret som svara ja. Emilia Ekströms sång i kyrkan. Riskastning. Maten. Musiken. Brudparet. Festplatsen. Talen. Lekarna. Människorna. Precis allt var super. Allt. Och 4 veckor gamla Evilda med. Mest exemplariska festbabyn nånsin. Några foton på det och så ska vi börja förbereda för vardagen.