måndag, oktober 31

Klockändringen

De flesta med små barn irriterar sig över klockändringen eftersom mornarna blir så tidiga. Här har vi nu istället gått in för att inte ändra kroppstiden utan fortsätta som förr med lite striktare rutiner. Senast 7 skall Arthur väckas på moron nu förtiden och på dagssömn skall han gå 12. Hans kvällar har bara blivit senare och senare och nattningarna värre och värre. Nu är tanken den att han ska vara i säng (börja nattas) 8 och sen sova senast 9. Idag lyckades jag (efter att bara halvt ha tappar nerverna totalt). Några kvällar har han somnat först halv 11 gammal tid. Helt hemskt.

Och problemet är väl dagssömnen, han kanske inte sku behöva så mycket. Men jag behöver den, och då får jag bara börja leva med tidiga mornar. Föredrar ändå tidiga mornar framom sena kvällar, eller trötta gnälliga ungar som inte sovit på dagen.

Tvåtandad sötis

Och nu lyckas han nästan upp. Å han är ju störtnöjd. Men inte jag för då måste vi sänka sängen och då har vi ingenstans att förvara mammalådan med Arthurs gamla kläder. På fredag blir han ren hela 6 månader.

söndag, oktober 30

Vardagsrummet och soffan

Alltså vi har ju ett öppet kök. Så både kök, matsal och vardagsrum är i ett rum. Vardagsrumsdelen har vi målat rosa och det är så fint så. I vardagsrummet är hälften tv-hörna med soffa och andra hälften matplats.


Vår nya soffa. Och jag tycker den är så snygg. Vi var först i sotka och föll för en mjuk skön soffa, sen gick vi till asko och prova alla soffor och jag sa att den ska vara mjuk och bra färg och divan. Och vi jaga Arthur som sku äta popcorn och sen såg jag i misstag denhär bäddsoffan och sa att en sån. Både förgen, stilen och storleken var bra. Men sen var det 3 veckors leveranstid å vi sku gå hem för Sander hade vaknat och Micke måste iväg. Och då sa försäljaren att vi kan få den i butiken. Så det blev ett snabbt beslut igår och i ett dygn medan den ännu var i butiken har jag tvivlat på det, helt i onödan. Soffan är perfekt.

Kistan har jag stulit av mamma och den älskar jag med. Tog också hennes matbord.
På den vänstra väggen tänker jag laga en fotovägg, jag tycker så om dem. Bokhyllorna fick nu bli såhär, att alla är på samma vägg, det blir mest ledigt utrymme så. Nu behövs bara matta och tv-delen är klar. Och ja, sen borde vi få igång tv:n också, nåt om signalen som är för svag.

lördag, oktober 29

Positvit med

Och om jag ännu sku orka vara lite positiv så kan jag dokumentera att idag har vi fått både tvättmaskin och diskmaskin igång. Jag har också tagit en dusch i vårt badrum och konstaterat att jag valt en bra dusch. Badrummet har också blivit uppstädat. Sen har vi också köpt en soffa som vi får hem imorgon. Och så har Micke gett över nycklarna för helsingfors lägenheten till nästa hyresgäster så nu är den borta ur tankarna, allt flyttat och allt städat. Sen tala jag också med en mamma i parken och församlingen här i ojamo har nån öppen verksamhet några dagar i veckan. Jättebra det med.

Och nu i säng. Hoppas så på en bättre natt.

Gnäll

Har svårt att tro att jag skrev dethär för två veckor sedan. Båda är nu jobbiga som bara den. Arthur har bara gnällt och gråtit hela dagen, och inte lyssnat för fem penni vad jag bett om. Han vägrar komma in när det är dags att gå in och för att Sander är hungrig/trött, han häller ut alla morötter på golvet, han blir arg när jag inte gör som han vill, han ska inte äta vid matbordet, buhuu, huu, och somna kvällstid är också helt omöjligt. Att vänta är störtomöjligt. Ska bara titta mumin, äta tandkräm, slå på tv:n. Listan kan göras lång.

Sander igen sover som en kratta. Ska ha lite mjölk hela tiden, eller bli buren, annars ylar han. Och från halv 7 (han vaknar alltid halv 7) ska han sova länge i famnen för att möjligtvis kunna sova längre. Och sen gnäller han på golvet, ska bara opp, opp. Inget är bra. Gnäll, kast, gnäll. Och inte ska han heller somna. Han sover, men gnäller och gråter och gnäller lite till.

Tror ni jag haft en lugn och harmonisk idag? Mitt tålamod är så slut och ännu har jag en kvar att natta.

Joo, joo. Vi ha flytta och allt är en stor omställning och jag fattar men jag är så jäkla trött och det finns så mycket att göra här hemma (och så omöjligt när man är ensam med en som drar ut allt och ska skruva och titta och en annan som ska sätta allt i munnen) och sen borde jag ännu hinna skriva skoluppgifter(har nu haft en veckas paus med det typ). Och mest synd är de ju om de små oskyldiga barnen, men jessus vad skönt det sku vara med två lediga dagar så att jag sku orka och få nåt gjort och slippa allt gnäll.

fredag, oktober 28

Bilder från vårt härliga kaos

Jag är nog störtnöjd med vårt hem. Lite råddigt är här ju nog (jag var i stan hela dagen i går, kom hem 7 på kvällen och for igen 7 idagmorse och ensam får man inte så värst mycket gjort) men det kommer att bli så bra. Sen nångång när det blir klart då. Men snart får vi matbord och igår köpte jag tv-hylla och idag beställde jag lite barnrumsgrejs. Bara soffan som fattas och en list ovanför vår nya klädhylla. Fick till och med idag beställd duschdörr. Det har varit så svårt att hitta nån som finns i lager. Men i Ekenäs VVS fick jag helt toppen service och nästa vecka har vi vår duschdörr med. Hitta denhär i Ikea igår och tänkte den till lekrummet, men blev så kär i den så den får komma till vardagsrummet. Jag gillar den helt otroligt massor.
Sovrummet. Lite packat, men vi ryms alla helt bra. Och så sov vi ju förstås alla i vår säng från sådär 2 framåt. Och det ryms vi också. Och alla kan sova.
Det bästa. Öppet kök. Det mesta upplockat.
Lekhörnan. Arthur vill inte vakna, tog in honom men nej, han ska bara sova. Så jag kan blogga då.
Och badrummet är långt ifrån färdigt. Men nu blir det väl det nångång. Fint kommer det nog ändå att bli.

onsdag, oktober 26

Sander krisen

Och ännu om den krisande Sandern. Han ska upp. Och bara upp. Så han står i krypställning, på en hand, och så sätter han upp den andra handen. Han ska upp på allt. Ännu kommer han inte upp. Men han försöker, och så slår han sig, och så gråter han. Varför ska mina ungar så tidigt upp?! Blir galen. Som tur har vi svamphjälmen.

Men det förklarar ju lite hans gnäll och kris och så var det ju ännu andra tanden som kom igenom (det har tagit över 2 månader för dedär jäklar gaddarna att sticka upp). Och sen vill han ju också krypa, fast han tar fram sig helt blixsnabbt genom att leka fisk på torra land.

Hemsk start

Och om nån vill veta hur min första morgon i eget hem gick så kan jag meddela att den gick skit.

Vakna med huvudvärk och snabbt blev det så hemskt att jag inte kunde göra nåt. Blev riktigt illamående av den och kunde inte göra nåt. Var spyfärdig och hade helt exploderande huvudvärk, kunde inte röra mig eller bära nåt eller överhuvudtaget göra nåt. Dethär var ju väldigt lämpligt då allt ännu var totalt bombnedslag och Arthur sku komma om 1 timme. Men kunde ju inget åt det. Slutligt låg jag i sängen med min livs första migrän till 2 på eftermiddagen. Det enda jag ville göra var att gråta, men det gjorde för ont i huvudet. Alltså fy vad hemskt och det gjorde så ont.

Nå, sen kunde jag lite börja funktionera och var på eftermiddag/kvällen ute med barnen och fick på kvällen köket i ordning. Det blir nog bra dethär. Nu vill jag bara få hit vårt kommande matbord och hitta en trevlig soffa och tv-bord nånstansifrån.

Och sen förstås söka alla saker från stan som Micke glömt.

tisdag, oktober 25

Flyttprosessen

Det blev lite ändrade planer. Jag, Sander och Micke ska ren i natt övernatta i Lojo. Stället är ett kaos, bomnedslag och lite till, men nu blir det väl bra. Allt löst har vi med Micke fått flyttat dit och ikväll har vi flyttbil och då hjälper våra brorsor och en kompis till och flyttar sängar, soffor, hyllor och sånt. Totalantalet flyttlådor som vi använt är 5, resten har vi använt kassar till. I många omgångar då. Livet sku vara mycket enklare om vi var rika och använde flyttfirma till allt.

Badrummet är kaklat, men helt tomt. Jag måste köpa dusch (hade glömt det) och sen kan den också kanske installeras. Och det borde inte ta så länge att få det gjort.

Så snart ska jag, mamma och barnen fara dit och sen blir jag och Sander och städa/packa upp tills flyttbilen kommer. Och Sander har entrat nån sorts krisfas igen och är inte alls lika självunderhållande som tidigare. Men genom att vara där inatt kan jag packa upp och städa hela natten och så borde det vara ok för när jag söker Arthur imorgon.

Jee. Snart är flytten över (och det är bara helt jättejobbigt med flytter) och sen är vi lojobor.

lördag, oktober 22

Sander natt

Han är så söt, så söt min lillis... Hade jobbigt med tänderna igår igen, därför helt röda kinder.
Och börjar tydligen snart kunna sitta. Hålls rätt bra gör han nog, men lutar lite mycket ännu.

Min Sander är intressant. I sängen piper och ylar och skriker han på morgonnatten. Men nu har han sovit från 6.40-7.30 i famnen framför datan. Såhär får iaf Artgur sova. Men Sandis va dukti inatt. Vakna första gången halv 3 för att äta, kom till vår säng halv 4 och åt andra gången 6.

fredag, oktober 21

Sista natten

Inatt är sista natten jag och barnen kommer att sova här i Havshagen, Helsingfors. Och jag är överlycklig. Jag behöver efter imorgon aldrig mera åka vår skithiss med barnen. Eller gå ut med dem till betong/bilar/vatten. Jag har försökt komma på nåt jag kommer att sakna och det är nog närheten till skolan (buss 68 kör under havshagen platån rakt fram till Arcada på 10 minuter) och eventuellt de ljudisolerande dörrarna till sovrummet och lekrummet.

Men inget annat. Jag som såg fram emot att gå i hagnäs saluhall och handla har varit noll gånger in där. Och vi har bott här i ett år. Såhär tänkte jag då. Rätt lika som nu med andra ord.

Jag och barnen far till mamma i Pojo för några nätter och på onsdag tror jag vi tar med barnen till nya fina Lojo hemmet. Konstigt, jag ska bli lojobo efter 5 år som Helsingforsbo.

torsdag, oktober 20

Upp å ner

Och eftersom min blogg är som en bergochdalbana med humör som går upp och ner så kan jag nu konstatera att allt är toppen. Inte hade jag ju ro att titta på nån serie utan jag laga caset klar. Men det känns skönt, nu är det undan och jag har mindre igen att fundera på. Sen sov mina barn samtidigt så sött i 2 timmar och jag hann skriva ett mail med feedback till en dålig kurs.

Vi är igen tillbaka i rätt tidtabell och jag kan ta det lite lugn. Tydligen kommer vårt badrum att vara kaklat och klart på måndag och de enda som ännu ska fixas dit är en duschdörr och dusch. Och mycket är flyttat ren och resten ordnar sig. Jag mår tusen gånger bättre än igår. Yes.

Och snart ska vi till lekgrottan så att Arthur får springa av sig all sin energi.

Sinnessjukt

Alltså dethär är sinnessjukt. Jag blir så galen med mig själv (och andra i liknande situation). Det är inte smart att ha så mycket för sig med små barn. Jag rekommenderar det inte åt nån. Det är bara idiotiskt.

Men nu är vi ju så djupt inne i det att det inte går att stoppa. Jag borde träna och motionera för att kanske klara av det (men det har faktiskt inte funnits nån tid). Är rätt stresstålig men nu börjar nog min kropp säga stopp. Mår småilla hela tiden och har huvudvärk. Igår var min kropp så utmattad och orka inte göra nåt så jag kunde bara ligga på golvet. Måste ringa och fråga var Micke var för orka inte lyfta Sander för att byta blöja. Arthur rita på min näsa där jag låg och inget orka jag säga. Hade ingen ork under kvällen fast jag åt glass i mängder.

Som tur fick jag sova natten (och förstås vakna ju Sander bara två gånger och sov hela natten i egen säng när Micke tog natten) men denhär dagen har ren börjat alltför hektiskt. Borde kanske se nån serie nu och bara koppla av.

For till skolan till 8 och fixa så att min grupp fick ha presentation någorlunda tidigt (och vi var en av få grupper som inte behövde komplementera, förstås, jag kan ju inte göra saker dåligt). Sen snabbt, snabbt till familjecentret så att Micke snabbt, snabbt kunde komma hem och packa bilen och söka spegelskåp från ett lager (om jag sku ha måsta vara till 12 i skolan sku han ha måsta släpa barnen med till lagret). På familjecentret var Arthur megahärjig och gjorde mig helt slut. Rita på hela dörren när jag byggde ett pussel han hällt ut. Mitt tålamod har hållit på att birsta en miljard gånger.

Så ja. Nu måste jag koppla av. Inte göra på caset jag egentligen borde. Bara koppla av och andas in och ut.

onsdag, oktober 19

Sander gungar

Tyckte att det var så roligt då Arthur nästan var 6 månaders och han gunga såhär. Försökte därför få Sander gungande på film, men han var inte riktigt sammarbetsvillig. Han ville bara komma och ta kameran. På filmen syns också hur Arthur ritat med permanent tusch på golvet i vår hyreslägenhet. Och det var under Mickes uppsyn så han får fixa det på nåt sätt. Med aceton gick det inte.


video

Sömnskolor igen

Housewifen nämnde att de kör tassmetoden. Har nog hört och läst om den förr men blev ändå överraskad när jag läste länken. Det är ju precis vad jag gör varje natt med Sander. Sätter handen på, ibland gungar lite och inatt när han inte ville komma till ro så paja jag honom med långa rörelser. Det då efter att han ätit på natten och är lite orolig.

Men om jag i nåt skede sku bli trött på nattuppvaknande och ätande och nätterna sku bli sämre så sku jag bra kunna tänka mig att göra nåt i stil med tassmetoden. Helt tvärtemot vad jag förr tänkt. Har aldrig varit en sömnskoleanhängare, bara tyckt att det är hemska skrikskolor. Men har insett att barn är så olika. På Arthur sku det inte ha gått. Han blev helt hysterisk när han blev lämnad ensam eller om man inte tog upp honom när han behövde det. Sander är så mycket lugnare och nöjdare på det sättet. Kan bra ligga för sig själv i sängen före och efter han somnar. Han blir också sällan hysteriskt arg/lessen, mest bara gnällig och knorrig.

Så nu förstår jag människor som kör mjuka sömnskolor. 5 minutersmetoden och skrikskolor kommer jag nog aldrig att fatta mig på. Att gå emot den inre rösten och låta sitt barn skrika hysteriskt kommer aldrig att vara ok.

Och det finns två saker jag har åsikter om som jag egentligen inte har nån aning om, och det är dagis och sömnskolor.

Att natta två

I början hata jag att vara ensam på kvällarna med barnen. Det fanns inget vettigt system att lägga dem och sova på och Sander sku ammas och Arthur härja och det var extremt jobbigt.

Men nu funkar det rätt bra och jag har inget emot kvällarna längre (fast förstås föredrar jag då Micke har morgontur). Är sådär varannan kväll ensam med barnen och vi har ett fungerande system nu. Efter buu-klubben, kvällsmål och lek och pyjamaspåsättning så nattar jag Sander 8-tiden. Han får mjölk och somnar ofta i famnen, ibland i sängen. Ibland lite in och utspringande. För att få göra det i fred (för om Arthur är med så somnar Sander aldrig) så tittar Arthur på barbapapa från youtube. När Sander somnat så läser vi böcker med Arthur, diskuterar dagen, smörjar in honom, tvättar tänder och förbereder för morgondagen. Jag laddar alltid kaffekokaren, sätter disken i maskinen och torkar bordet. Sen går jag och Arthur tillsammans och sova 9-tiden. På sista tiden ska han sova i vår säng och kramas till sömns, så så gör vi. Och så är dagen slut. Skönt att ha lite tumistid med Arthur också. På moron är vi sen på tumis med Sander när han ofta vaknar 1 timme tidigare än Arthur.

Igår var jag dötrött och tänkte att vi alla sku kunna somna samtidigt. Det var en totalmegaflopp. Sander bara skratt åt Arthur och Arthur blev arg när jag sku göra nåt med Sander. Så från och med nu håller vi oss tilll det gamla välfungerande. Alltså youtube.

tisdag, oktober 18

Hemplanering

Jag har aldrig haft planer på att bo i egnahemshus. Har inte det nu heller. Jag har aldrig tänkt bygga eget, och ännu mindre nu. Jag HATAR att bestämma saker som ska vara på ett ställe länge. Jag kan gilla och ogilla saker, men att själv välja vad jag gillar är svårt. Jag gillar ändå rätt mycket.

Och nu har jag ren börjat ångra mig. Vi köpte vita godmorgon möbler till badrummet (och det rekommenderar jag inte åt nån, för de hade en blå plastfilm på som tog evigheter att riva bort) och sen kommer vi att ha vitt kakel. Det kommer att bli alltför vitt. Borde så ha köpt de mörkbruna möblerna. Kommer inte ihåg hur vi gjorde beslutet, men det var ett dumt beslut kan jag nu konstatera. Enda positiva är väl att det nu iaf inte blir mörkt i rummet. Suck.

Och det andra dumma vi gjorde var att köpa lavoar+möbel från Ikea och inte något spegelskåp (de var så hemska och har inte uttag i sig). Nu är det störtomöjligt att hitta ett vettigt spegelskåp som inte kostar över 500 euro och som sku finnas i nåt lager. Har hittat en IDO möbel man ska bygga själv för 300 euro men det tar 3 veckor att få den. Suck. Borde bara köpt nåt paket nån annanstansifrån.

Och jag har såhär mycket problem med ett badrum så jag tänker ALDRIG planera ett helt hem.

Och om nu nån undrar var Micke står i det hela så kan jag väl kortfattat säga att han inte har så mycket åsikter och om man tvingar honom till en åsikt så blir det bara megaskumt. Så jag gör research och så ger jag några alternativ åt honom och i samma veva kommer jag på vad jag gillar bäst och så tar vi det.

måndag, oktober 17

Bästa ungarna

Mina barn är så bäst just nu. Kaotiskt är det men ingen av dem har nån megakris pågång nu, som tur. Sander är bara en solstråle* hela tiden och trivs för sig själv på golvet hur länge som helst, sen är hans rytm också rätt bra så man vet hela tiden vad som gäller. Och så är han bara så otroligt söt. Och inatt vakna han bara halv 1, 4 och halv 6 för att äta (under 3 matningar äter han 2 dl, men om han inte får mat så tjuter han).

Arthur är också rolig just nu. Han är mest så glad, och pratar på som en kvarn (med två-ord då). Arthur nami säger han hela tiden, och mamma biibabuss (brandbil) och så ska jag rita nån biibabil. Vi ritar hela tiden. Och jag ritar ambulanser, polisbilar och bussar non-stop. Hela tiden. Men han är aldrig nöjd, så jag ritar lite till =) Och så säger han nä, nä. Men sen är han ändå jätteartik och säger tack, tack och för sitt rosk i roskisen. Och ibland vill han "lälpa", och det är också bara för sött.

* Förutom igår när jag kom på den smarta iden att fara ensam med barnen till Ikea. Ikea gick bra, köttbullsätande gick toppen och handlande gick utmärkt. Det var bara hemresan. Antingen var han övertrött (för han sku ju somna när vi for) eller så gjorde tanden ont, men han skrek som en stucken gris, ett helt hysteriskt skrik halva resan. Jag stanna två gånger för han höll på att storkna i sitt skrik och genast han fick komma i famnen blev allt bra, men i stolen bara tjöt han. Det värsta som jag varit med om med Sander. Han är så lugn annars. Sen somna han i famnen före vi kom till alla trafikljus och sen var allt bra.

söndag, oktober 16

Bitar hit och dit

Nu sku nån få komma in och ta över. Börjar kännas som att bitarna bara rinner ut och jag har ingen aning hur jag ska få dem på plats och var jag ska börja. Hittills har en dag i taget taktiken funka rätt bra, men nu krävs långsiktighet.

Vi packar, å städar, å grälar å sköter barnen. Och sen skriver jag varje ledig sekund på nåt arbete. Å så söker jag nåt som saknas. Och så vidare. Vad som ska hända med vår soffa är ett mysterium, hur det slutligen blir med flyttbil är oklart och det finns en massa, massa lösa bitar.

Vårt blivande hem är en katastrofzon, men nu har vi i alla fall klädskåp där (och det var en sånt helvete att få dem på plats för där var antingen golvet eller nåndera väggen sned, så vi fick dra in och ut på dem och flytta allt. Som tur var Sander nöjd på golvet. Bästa babyn).

Nästa tisdag, om lite på en vecka, flyttar vi allt stort. Då ska allt smått vara borta. Och vi har ännu inte heller någo lådor att packa saker i. Jag far med barnen till Pojo på fredag och så kommer de inte mera till stan. Jag ska vara lite allestans (börjar nya kurser nästa vecka) och organisera och leda hela projektet flytt sen näta vecka. Och sen blir vi väl i Pojo ännu för badrummet är nog lååångt ifrån klart.

Och sen nångång ska vi börja fundera på en soffa dit. Aaaah. Lite för mycket. Och Micke tål inte stress överhuvudtaget så det är såååå roligt på hemmafronten när vi båda är hemma. Fast det kommer vi ju inte att vara eftersom Micke jobbar tisdag-söndag. Så jag får sköta ännumera allting själv.

fredag, oktober 14

Med Sander på tumis

Min mamma var just här och plocka med Arthur till Pojo för natten och morgondagen. Micke for på nattur till jobbet. Så det är bara jag och Sander här hemma. Har en hemtent att skriva på och ett case, och sen borde jag ju flyttstäda lite och plocka ihop saker (men har ännu inte heller några lådor att packa nåt i) och sen sku det vara skönt att bara slappa och titta på tv och mysa med Sander, och kanske äta pizza. Ja och sen måst jag nu ännu slutligen bestämma hur vårt badrum skall se ut, och jag hatar så innerligt kakel för tillfälle.

Får se vad jag får gjort. Motivationen är inte riktigt den högsta. Imorgon hoppar jag sen på buss med Sander och så ska vi få klädskåpen på plats med Micke och sen kommer hela familjen hem på kvällen. Tiden går nog så snabbt.

tisdag, oktober 11

Inget tittande

Jag tror jag kommit på problemet med Sanders nattsömn. Han är lite snuvig, men bara på natten. På dagen är han så sjukt nöjg. Själv känner jag början till en halsont, och mina flunssor börjar alltid med halsont, men nu är det bara så att det inte finns tid att bli sjuk. Så bort med flunssan.

Om två veckor flyttar vi.

Idag hade jag och Micke tänkt se en serie tillsammans. Har inte gjort det en enda gång sen Sander föddes (och ja, han är ju snart 5½ månad). Och att titta serier har alltid varit vår gemensamma hobby. Före Arthur titta vi massor och före Sander oftast en serie per kväll. Och nu, inte en enda gång. Men det ser dåligt ut. Arthur vill inte somna. Han sku bara ha mamma och natta och sen väckte han ju Sander och så vidare och så vidare. Fick till slut ta ut Sander så att Micke fick in honom i rummet. Och att somna i egen säng är nu igen totalt omöjligt, men jag förstår, denhär flyttsituationen måst vara lite stressande. Så vi sover nu halva natten alla i vår 1, 80 cm säng.

Sander, vad är fel?

Sander, vad är fel? I vaket tillstånd är du hur nöjd som helst. Krålar fram på govlet efter leksaker. Så vad är det som händer på natten? Varför har du börjat vakna tidigare för att äta första gången och varför vråltjuter du flera gånger efter att du somnat om på natten? Att riva täcket bort 4 gånger under 10 minuter är inte roligt. Och att göra det varje timme är inte heller så värst skoj. För tuttinstoppning hjälper ju inte. Du ska tas upp och bäras omkring en stund. Sen sover du sött när du blir nedsatt brevid mig, men 3 minuter senare kommer vrålet igen.

Som tur har iaf Arthur sovit utan ett pip inatt för Micke sov på jobbet i Lojo.

måndag, oktober 10

Bilder från idag

Sander var störtnöjd när han kom upp till bordshöjd! Arthur har börjat bli egennyttig och låter inte Sander ha någo leksaker.


Eftermiddagen var grå så jag for med barnen till Helsingin leikkiluola. Det var helt jättelyckat. Arthur hoppa och studsa och jag och Sander sprang efter. Sen investera jag i en hot dog åt Arthur före vi for hem. Mycket lyckat det med eftersom han gick och Sander var i enkelvagnen. Välspenderade 10 euro alltså.

Dagssömnen

Idag hade jag ingen ork med jobbiga dagssömnsnattningar. Så sähär ser det ut i vårt hus nu.
Och man sku ju kunna tro att jag bara bloggar nu, men egentligen planerar jag uppgifter, skriver mail, gör flyttanmälningar och allt annat som man behöver internet till.

Sander har ren sovit rekordlänge, nästan 2 timmar. Hoppas han drar ännu en halv timme för då vaknar Arthur.

Oktober 2011

Oktober 2011 är som jag tidigare skrivit en av de tyngsta månaderna i mitt liv. Det som nu gjort det ännu roligare är att Micke har fått ryggproblem och har helt jättesjukt i ryggen och kan inte nästan göra nåt. Jeeeee!!!!

Nå. Men fast det är mycket nu så går det nog ändå helt bra då man tar en dag i taget och försöker göra så mycket som bara är möjligt hela, hela tiden. Och lättare sku det ju vara om inte den yngsta herreman Lönnblad sku ha vaknat varje timme (och det var på riktigt VARJE timme) inatt.

Stolen

Jag har just spenderat 180 euro på en stol. Sinnesjukt är det ju nog. Äger nästan inget annat som kostar så mycket. Men nu har Sander också en egen stokke tripp trapp stol.

Och jag fundera nog länge på hur vi sku göra. Så länge att han ren sku ha kunnat börja sitta i en matstol. Tänkte om han sku ha tagit Arthurs och vi sku ha köpt en ny junior stol åt honom eller helt en annan matstol åt Sander. Men konstatera nu sen slutligen att tripp trappen kan användas så jättelänge (och sen säljas) så han fick en helt egen. Sen var det ju ännu problem med att välja färg. Den blev också samma som Arthurs, en nötfärgad (brun alltså), den är nog snyggast.

Och som tur fick han lite pengar i dopgåva, vår Sander, annars sku vi nog inte haft råd med den.

söndag, oktober 9

Hjärnan och minnet

Jag har sån oändlig blogglust. Har så mycket jag vill skriva och få ut ur mig. Men tiden är knapp och just nu finns det helt enkelt inte tid. Tråkigt.

Men jag är stolt över min hjärna. Faktiskt jätteglad över den. För jag är uppe flera än 4 gånger varje natt (av olika orsaker) och är kanske inte helt jätte utvilad. Ändå vet jag exakt vad barnen ätit, när de ätit, när de sovit, när de vaknat, när de skitit och hurdan skiten var. Jag vet vad som finns i kylskåpet och torrskåpet och vad som INTE finns där. Jag vet vilka maskiner som borde sättas igång hur och när. Jag kommer ihåg att Sander pass är klart. Jag vet vilka möbler som är ouppbyggda i huset och också hur de ska byggas. Jag vet vilka kakel vi ska ha och vad som ännu är oköpt för hemmet. Jag vet hur Micke jobbar den kommande veckan och jag vet alla hans lediga dagar under denhär perioden. Jag vet vilka skoluppgifter som ska göras och vilka som är ogjorda. Jag vet vad som ren är fört till nya stället och vad som ska föras. Jag vet när och hur vi ska flytta och allt vad som ska göras före det. Och sen har jag dessutom svar på nästan alla frågor rörande nåt av ovanstående. (Förutom postnumret till Lojo)

Så ja. Jag glömmer nog sen bort mycket annat. Till exempel födelsedagar och att höra av mig till vänner. Men min hjärna är nog ändå helt sjukt duktig. Den är bäst.

fredag, oktober 7

Byggandet av dörrar

Proffsfotografen jag har igen varit i farten. Men dethär är iaf blivande lek och datarum. På högra sidan kommer dataspel/internet och studiehörna medan vänster sida blir lekutrymma. Expediten får stå för förvaring.
Det var i dethär rummet vi dragit bort två lager tapet. Tidskrävande så in i norden det med. Sen är den målad två gånger med tikkurilas färg tiffany. Är jättenöjd med färgen, fast jag i början var rädd att den blev för mörk. Det är bara dessa två väggar som är målade med färg. De andra är vita.
Dethär var ett sånt jäkla projekt. Pax lyngdal dörrarna. Uuuh. Vi byggde totalt 4 dörrar.
Ett slutresultat. Ska nu skriva och klaga till Ikea att de har ett fel i manualen och därför fick dörren skråmor.

Idag har jag svurit och jag har svurit mycket. Vilken jäkla idiot kom på att vi sku ha dessa Ikea skåp med gliddörrar (nå säkert jag). Skåpen hade vi byggt tidigare, men idag var jag med Lee och bygga glasdörrarna (tar helt sjuuukt länge) och sen sku jag försöka få skåpen och samarbeta. Skåpen som är 3 meter breda och är på ett 3 meter brett område. Men att få dem jämna och fastsatta i varandra var ett sånt jäkla helvete. Nej, nej. Svordomarna har flugit idag. Men en av två skåp är nu klart och alla dörrar är uppbyggda. Det är också lek/arbetsrummets största möbel. Om 2½ vecka flyttar vi in. Badrummet torkar ännu.

onsdag, oktober 5

Tankar

Idag när jag läste Linns inlägg om Peppes bok så slog nåt mig.

Jag hade en massa tankar om hur allt sku vara med barn. Jag vet att jag hade dem, men på nåt vis kan jag inte komma ihåg en enda annan tanke än den att jag nog sku fara med 1-2 månaders Arthur till Barcelona (vilket nog nu med Sander sku varit en vettig ide, men inte då med Arthur). Men det som slog mig alltså var att jag inte ens kan komma ihåg hur jag/saker sku vara. Det har ingen betydelse. Allt ändras. Och blir bra ändå.

Helt sjukt skönt att konstatera att jag på riktigt är nöjd med hur jag är nu.

Och sen kom jag äntligen också fram till vilkendera grej var jobbigare. Att få första barnet eller att gå från ett till två. Och för mig var det definitivt att få första barnet. Inget var nog riktigt som jag tänkt då. Och nu har det nog också varit tungt (men nog lättat massor efter 3-4 månader) men sist och slutligen har livet inte ändrats nästan nåt i och med en till, så som det gjorde med Arthur. Skönt att få det klart med.

För övrigt är det alltför mycket tankar i bloggvärlden för att jag sku hinna med.

Sött och konstigt

De sötaste två! Nu börjar det vara riktigt roligt att ha två barn.


Dagens sötaste: Arthur åt mellanmålsnektarin på golvet medan jag städa i köket. Sander låg på golvet. När jag vände mig om och titta på dem så gav Arthur nektarin åt Sander. Sen när Arthur sluta ge och flytta sig så jaga Sander honom med raserfart. Sen fick han nektarinpure och blev nöjd.

Dagens sötaste 2: Arthur dunsa Sander i misstag i huvet med en liten bil och Sander blev lite gnällig. Arthur gick och blåsa på pannan och gav sen en puss.

Dagens sötaste 3: Sander bara skrek och grät och jag fatta inte vad som var fel. Sen vakna Arthur och Sander blev som förbydd. Skratta och charma och sku klättra på Arthur.

Dagens konstiga: Sander och maten. Idag åt vi ris med Arthur till middag och eftersom Sander nu vill äta så gav jag lite ris åt honom. Tänkte ju att han spottar ut det när det är så stort. Men nej. Han åt. Inga problem. Många risbitar på en gång.

Dagens konstiga 2: På kvällen sku Sander ha Arthurs gurka, så jag fixa små bitar av gurkans mjuka del. Detåt han också utan problem. Inga storkningar, inga uppspottningar. Inget. Konstigt.

Dagens konstiga 3: Sander grät i typ 2 sekunder av dagens spruta. Arthur grät alltid i 10 minuter efteråt. Sander är världens solstråle när nån annan tittar på honom och rör honom. Arthur har alltid (sen 3 mån) gallskrikit då nån kommit nära. Nu kan jag börja konstatera att barn är olika.

Dagens konstaterande: 24 timmar klarar jag mig helt bra ensam med barnen och förståndet i behåll, men efter det börjar det gå neråt. Men om 3 veckor flyttar vi, så då borde jag inte så ofta behöva ha 30 timmars pass själv.

Kvällens low

Jag var ute med Arthur och sparka boll, vi var till butiken och hade allmänt bara lite tumis/skaka av sig energitid. Köpte en mjölk åt honom i butiken och vi satt på bänken och drack den. Då kom en flicka på en hello kitty cykel fram till oss. Hon var kanske 5, 6, 7. Fråga var vi bor. Jag försökte se efter hennes föräldrar men såg inga. Trodde hon ville tala med oss såsom barn ibland vill. Hon sa att det är kallt, att hon fryser. Sen fråga hon om dörrkoden till sitt hus att hon sku villa fara in när hon har kallt.

Vi gick dit med henne. Hon sa att föräldrarna var inne. Hon hade ingen nyckel. Hon kunde inte koden. Hon hade ingen nummer vi kunde ringa till. Ingenting. Försökte ta reda på hur de kommit överens att hon ska komma in. Hon sa väl nåt om att de inte hör henne (hon har väl försökt ropa) och att med nyckel. Sen kom en gubbe ut ur dörren och hon smet in. Han fråga mig vad grejen var, att inte kan väl en så liten åka hiss ensam. Nä. Tycker jag å! Eller vara ute ensam och cykla utan nån plan att komma in.

Blir bara så lessen. Nu ska frusna barn slippa in då de vill!

Skit

Idag sku jag mina barn faktiskt ha bordat sova samtidigt. Har miljoner saker att göra. Men nej. Då vaknar Sander just när Arthur somnat. Bara för att han har skitbrått. Suck!!!

Och idag var det rådgivning för honom 8,6 kg och 70,5 cm.

måndag, oktober 3

Sander 5 månader


Igår åt Sander:
7.30-Havregröt gjort på ca 70 ml ersättning plus äppel-plommon pure
ersättning
10.20-En hemgjord blomkål, potatis, morotburk
11- tiden 120 ml ersättning
1.15-En burk äppel-plommon pure (då var han megahungrig)
halv 3 tiden- ersättning och igen före han somna halv 4 ca 100 ml ersättning
halv 6 -100 ml ersättning
18.45 - Havregröt gjort på 130 ml ersättning och nästan en hel butikplommonburk (han sku ha kunna äta mera, men spydde efter en timme upp mycket)
halv 9- ersättning i sängen

Och på natten drack han typ 3 dl ersättning (2.20, 4.40 och 6)

Hittills har han fått plommon, majs, potatis, morot, blomkål, zuchini, äppel, päron, banan, nektarin och muksus havregröt. Allt går ner. I mängder.

Han sover oftast 3 gånger per dag, en längre på 1,5-2h, och två kortare på 30-45 min (ibland 4 om alla är korta). På dagen somnar han lugnt, utan att skrika eller nåt, i vagnen eller i famnen eller i famnen med flaskan. På kvällen somnar han oftast själv i egen säng efter att jag gått in och ut och satt in tutten och gungat honom en mängd gånger. Sover första passet i egen säng och sen brevid mig. Han äter 3-4 gånger per natt och på morgonnatten är han jätteknorrig. Sover oftast från 20-07.

Han följer med och tittar och Arthur är det bästa han vet. Arthur får göra vad som helst åt honom och Sander tjuter av skratt när Arthur skrattar. Han far med fart fram och tar vad han ska ha, ofta slår han sig i nåt och blir lessen och måste tröstas. Han vill alltid vara med och sätta allt i munnen just där Arthur är, så har ren fått börja medla bråk när Sander tar allt Arthur har =) Sander är jätteglad och nöjd så länge han får vara med, när Arthur är med är han ännu nöjdare. Just nu är han i en nöjd-period.

Han är en spyare och spuglar massor! Använder storlek 74 och det börjar bli för smått.

Natten

Inatt har jag stånkat, stönat, svurit, morrat, rytit, exploderat och rytit lite till. Jag var allt annat än lugn, men en människas tålamod är begränsat där 5 på moron.

Sander åt halv 1 och 1 (!). Arthur vakna 1 efter att Sander somnat och kom och sova med mig. Micke sov på jobbet när han har morgontur idag.

Halv 5 börja Sander gråta och var hungrig. Och han hade inget tålamod alls. Skrek som en stucken gris när jag försökte få kylskåpskalla maten ens lite uppvärmd. Å så ropar Arthur mamma, mamma, mamma. Å där börjar det. I en timme höll vi på. Varje gång Sander börja lugna sig så skrek Arthur "vatti" eller "boka" (börja nu läsa böcker klockan 5 i mörkre!) å så sku han igen kisi. Sen sku han tibax i egen säng å sen bort igen. Å när Arthur höll på att somna (genom att krama mig i sängen) så då fortsatte Sander med nåt otroligt vrål och jag måste stiga upp och vagga och då gjorde ju Arthur det med.

Ja det var inte roligt. Som tur sov Sander till halv 8 och har nu ätit 1 dl havregryn gjord på ersättning och är nöjd och glad.

Och om Micke sku ha varit hemma inatt sku det inte varit nåt problem. Jag sku ha blivit med Arthur och han sku ha gått ut med Sander. Så jag föredrar definitivt att mata Sander några gånger (ibland 4) än att ens ha honom och skrika en sekund så att hela huset är vaket.

söndag, oktober 2

Mitt veckoslut

Fre-lö jobba Micke natt, så igår sov han till 3. Jag var med barnen till en ny park på förmiddagen och skrev skolarbeten när de vila. När Micke vakna ville han och klippa håret och köpa byxor så vi alla for in till stan för att handla. Blev lite kinamatsätning också.Hem kom vi klockan 6 och från det till halv 10 skrev jag på uppgifter. Mata och natta det minsta barnet däremellan också.

Idag steg jag upp med Sander kvart före 7 och hade en lugn morgon eftersom Arthur först vakna efter 8 och Sander somna om 8. Jaga upp Micke också så han tog Arthur hela morgonen. Jag börja skriva efter 8. Micke gick till parken nåt tag och jag hjälpte laga barnen i skick och sen skrev jag igen. Just före de kom in efter 11 blev jag klar med det som var planen för idag. Sen blev det lunch och efter det städa jag undan medan Micke busa med barnen och sen for han på jobb. Nu njuter jag av lugnet med två sovande barn. Borde nu bara tömma diskaskin, laga fisksoppa, hänga upp tvätt, koka äppelpure. Och hitta på nåt program för eftermiddagen.

Det var det veckoslutet.

lördag, oktober 1

I Pojo lärde sig Arthur säga nä (alltså nej). Och nu är sen allting nä. Och om nåt är nä så då är det omöjligt att göra det/äta det. Nu går vi ut. Nä. Vi ska snart klä på oss. Nä. Kom på pottan. Nä.

Och annars så stressar mig också hans språkutveckling. Känner att jag borde fatta allt han säger, men vad är till exempel "siak"? Ingen aning. Och nu går det snabbt. Han härmar allt och försöker så säga flera ordsmeningar. Och nu är det ju på tiden men det känns ändå lite jobbigt.