Ibland funderar jag hur jag sku uppleva denhär baby tiden om det var mitt första barn. Troligen sku jag uppleva den som lika tung som då när Arthur var baby. Jag sku säkert sitta och läsa om varför hon äter hela tiden, varför hon oftast bara sover korta snuttar när hon inte är i famnen, jag sku stressa med att hon somnar med bröst i mun och jag sku bara vänta på att hon sku bli 3 månader.
Men nu är hon ju faktiskt tredje, och då känner jag mig lat och slapp när jag bara är hemma med henne medan de äldre är på dagis. Att börja studera känns inte på nåt vis skrämmande eller överdrivet jobbigt ännu (ska ju också bara gå en kurs på 8 sp nu i första perioden). Om jag blir inne med henne och Micke går ut med de andra så är det självklart att jag ska fixa mat och städa upp. Med Arthur så fick jag ju inget gjort! Men ändå är hon som baby helt lika sina bröder, iaf så som jag minns det. Vill äta ofta (tror det har nåt med bröstmjölken och mammman att göra), somnar absolut inte för sig själv och vill helst sova i famnen. Evilda är däremot rätt nöjd medan hon är vaken. Hon ligger i sittern/jomppamattan/tripp trapp newborn seten och tittar lugnt och nöjt omkring sig över halv timme också. Men sen när hon blir trött så är det bröst och famn som gäller. Hon dricker nog alltid lite när hon är vid bröstet, men ibland bara lite för att sen kunna somna. Hon gillar inte att åka bil eller sitta i bilstolen och där är hon också helt lik brorsorna. Hon gallskriker oftast, men hon brukar slutar efter sådär 3-5 minuter, Sander sluta ju aldrig. Hon förstår sig inte på att somna i vagnen utan måste nog läggas ner sovande i den. I sjalen sover hon bra, och där har hon nu sovit snart 2½ timme! På natten sover hon brevid mig och det är det ända jag kan tänka mig, jag vill inte ha henne längre bort. Jag sover djupt brevid henne och när hon börja vrida på sig och smacka så vaknar jag och sätter upp mig och ammar (kan inte amma liggande, det funkar så dåligt). Tutten har hon ju, men den är nog inte så pop. På natten sätter jag ofta in den efter ammande för annars ligger hon bara och vänder och vrider på sig. På dagen så försöker jag ge den när hon blir trött och försöker vagga henne till sömns men det blir sällan till nåt. Det är ju en skitsmakande plastsak. Och hon har ju fått flaska då bara på bröllopet och jag är lite orolig över att hon kommer att vägra flaska i nåt skede sen när jag vill att hon ska ta den. Hon är en riktig bröstflicka. Men mina barn är nu bara såna, närhetssugna bröstbarn. Har bara så svårt att förstå att vissa barn alltid äter med 3 timmars mellanrum. Ibland gör hon ju det ju, men oftast blir det nog mycket oftare.
Och hon är ren nu 6 veckor, nåt som gått i ett huj. Så om lika lång tid är hon ju 3 månader och fast jag idag lite väntat på det så tycker jag nog överlag att det går alltför snabbt. Idag har jag bara varit trött. Micke är flunssig och jag steg upp 2 gånger för Sander inatt å så tyckte jag hon åt miljoner gånger inatt, men jag var så trött så jag vet inte riktigt.
Tillägg senare:
Ännu några saker jag vill komma ihåg. Hon har för nån tid sen gått från 1ans blöja till 2ans. Hon använder mest 56 än, men de är nu passliga och tighta så vissa plagg är 60/62. Hon skiter otroligt sällan, de första 3 veckorna var det alltid prutt i blöjan men efter det så är det nästan aldrig nåt. 1 gång i veckan har hon nu skitit och det behövs ju nästan aldrig bytas blöja på henne. Dessutom har hon bäst tålamod av alla barnen. Hon vaknar lugnt, utan skrik och kan fint vänta en stund på mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar