Hur känns det nu då att vara gift? Jaa, inget har ju ändrat men på något vis är det mera lugnt, mindre problem. Båda vet att den andra älskar en fast man har oenigheter och gräl och sen är båda också bundna vid att kämpa för ett så bra förhållande för resten av livet. Mera harmoniskt, mera perfekt.
Älskar honom så massor!
Den stora dagen till ära har jag spenderat morgonen med att städa badrummet och göra utrymme för babyskötsel medan Micke är på jobb. Före han kommer hem ska ja hinna skriva ett brev åt honom, det är en tradition jag har. Varje gång vi har varit ett till halvt år tillsammans skriver jag ett brev om allt som hänt det föregående halvår, på det sättet kommer vi också efter 50 år att komma ihåg vad som hände när. Det här blir väl nu det 8:e brevet.
På kvällen ska vi gå till Manala och äta, inte för att vi egentligen har råd, men för att spendera lite tid på tumanhand och för att jag aldrig varit där.
1 kommentar:
Vilken mysig tradition! Helt härligt :)
Skicka en kommentar