4 veckor

Idag blir Sander fyra veckor. Det gick snabbt. Och nu borde jag ju då njuta av babytiden, men hur gör man det? Jag försöker sitta och se på honom och paja hans huvud och snusa på mjölkmunnen och det är ju mysigt. Men tycker ändå att jag inte njuter fullt ut. Hur tar man tillvara på babybaytiden? Jag väntar ju ren på att kunna sätta honom och stå och sitta så att han inte behöver famnen hela tiden, och sen på att han börjar förstå och att man kan få uppmärksamhet genom att visa saker. Sådär som med Arthur.

Om andras uppfostrande

Alla får göra som de vill med sina barn, joo, joo, men ibland tror jag människor inte alls reflekterar över detdär med uppfostran utan bara gör som alltid gjorts och så.

Vi spendera mycket tid i leklandet på båten, det var ett trevligt utrymme och då hade Arthur sysselsättning. Det var också intressant att se hur andra var med sina barn. En mamma lyckades att göra två av mina uppfostringssynder: tomma hot och att säga att barnet är dumt.

Att hota är okej så länge man lever upp till det och reagerar på första, senast andra. Att upprepa flera gånger att om du inte slutar så går vi bort är inte trovärdigt. Dessutom VILL ju mamman att barnet ska vara där, så hon sku nog ändå inte släpa ut banet därifrån.

Barn är inte dumma, de kan göra fel och oönskvärda saker men dumma är de inte. Att göra nåt dumt kan jag tolerera, men inte att man säger att "nu är du dum (tuhma) när du inte låter pojken leka där" fattar jag inte. Föräldrar ska inte tycka att deras barn är dumma och absolut inte säga det åt dem.

Hemma från Stockholm

Vi är tillbaka från kryssningen. Och jag ser precis ut som om jag varit på en kryssning och supit två nätter i sträck. Nå, det har jag ju inte. Har varit en ansvarsfull förälder och varit i hytten från 8-9 framåt (Arthur somna ändå alltför sent), inte druckit någon alkohol, sett till att barnen fått mat genast de kan tänkas vara hungriga, sett till att de har ordentligt med kläder på sig (lite för mycket också), låtit dem sova och vila då det behövts, inte tappat nerverna (okej, till hälften en gång men det var för att båda galltjöt utan egentlig orsak), inte varit till barer eller nåt.

Resan var bra och jag är så nöjd att vi gjorde det. Det var full undehållning från Arthurs sida och det var så roligt att se hur han upplevde alla saker. Lite uttröttande var det nog också, speciellt då Sander första natten vaka i nästan 3 timmar och andra natten stånka igenom hela natten när han fått lite ersättning. Och sen är ju inte Arthur så lätt styrd, han gör vad han vill och man måste hela tiden vara uppmärksam.

Kändes som om vi inte hann med nåt. Vi åt på båten, var i lekland och gick en runda i tax freen och sen var det sovdags. I Stockholm hann vi inte heller. Vi var på förmiddagen nån timme i Skansen och sen en snabb runda via Åhlens före vi for till båten. Borde definitivt varit åtminstone en natt. Stockholm var igen så fint.
En gång var jag in på dansplatsen, det var för mumindiscot. Arthur fick krama mumin och var så söt. Han var otroligt duktig hela resan men ville bara ha mamma till allt. Jag kände mig otillräcklig och Micke kände sig onödig. Småjobbigt.
Sander var toppen resesällskap. Nöjd hela tiden och sov så gott i sjalen i Stockholm. Han åt massor, sket massor och sov massor.
Arthur bekanta sig närmare med asfalten på Skansen och har nu en vackert röd näsa. Det var förresten värsta stunden på resan. Arthur blöder och skriker och vill till mammas famn, men Sander är i sjalen så jag måste få ut honom och han skriker och Micke vet inte vad han ska göra... Men det löste sig och vi gick och titta på björnarna. Arthur har under resan levt på ketchup, franskisar, smör, banan, russin och röda grönsaker. VÄldigt selektiv och bara själv.

Busen

Sätta tusch i näsan är ju roligt! Och dethär är en glad sjåpmin, eller några sekunder efter den. Han ha inte ännu lärt sig att vår kamera är långsam.

Reseredskap

För mycket valmöjligheter är jobbigt. Imorgon far vi på kryssning och frågan är ju vad vi ska ha med för bärredskap och vagn.

Dubbelvagnen ryms inte i hytten så den är utesluten. Vår enkla teuntonia spirit ryms, men är stor, så det blir vår babyjogger resevagn. Tar också med vagnkassen så kan Sander sova i den på natten på båten. Sku i och för sig också kunnat ta med båda enkelvagnarna men då sku vi båda hela tiden måsta ha koll på varsin vagn.

Sen släpar vid med ergo bärväskan som Arthur kan bäras i (borde så köpt manduca som å sku funka för Sander ren) medan Sander är i vagnen. Tänkte lämna vagnkassen på båten och ha honom bara i sovpåsen i vagnen, då kan Arthur sova i vagnen när det blir dagssömn dags för honom. Och när Arthur sover så sätts Sander i hug a bub bärsjalen. Sen tänkte jag ännu släpa med ringsjalen som är snabb att använda och där kan Sander vara på båten när vi äter och så och inte vill vara i vagnen. Sen ska vi också ha selen åt Arthur så att han inte springer under bilar. Massor att komma ihåg.

Hur mycket lättare sku det inte vara om man inte hade så stora valmöjligheter? Och ja, människor utan barn hängde nog säkert inte med i denhär texten.

När kommer nästa barn?

Har ju ofta skrivit att jag vill ha tre barn, är inte helt säker på det längre, två kan vara helt tillräckligt. MEN, ifall det nångång kommer ett tredje barn så finns det vissa kriterier som måste uppfyllas först:

-Arthur och Sander skall sova hela nätter i eget rum och jag ska vara redo att ha dem i eget rum.
-Båda ska äta själv, klä på sig själv och vara torra.
-Båda ska kunna gå själv och inte behöva vagn.
-Jag ska ha studiera klara.

Arthur behöver mig så mycket ännu och jag känner mig hemsk som inte alltid kan ge vad han vill. Han har blivit ännu mammigare sen Sander föddes och om han inte hela tiden ser mig i tex butiken börjar han skrika. Sander äter och stånkar och pustar mycket på natten och det kan ibland väcka Arthur, men så länge jag är där somnar han genast om. Alternativet att gå ut ur rummet är också dåligt, om han vaknar och tittar omkring och jag inte är där är det paniiik. Så, ifall det blir någon trea så måste dessa pojkar åtminstone vara över 3, 4, 5. Absolut kriterium. Ingen skillnad hur babysjuk jag blir. Dessutom kan man helt säkert njuta mera av babyn när barnen är lite större.

Fredagseftermiddag på stan

Arthur behöver en rock, jobbigt att alltid klä på halaren och fleecen skyddar inte mot vind. Så vi for alla till stan. Hade först tänkt sjala Sander men bestämde för att testa hur det går med dubbelvagnen. Det gick utmärkt.
Den ser ju rätt stor och skrämmande ut men vi har hittills rymts in allestans, vi åka metro till centrum och det gick också bra. Den är helt sjukt lättstyrd, lika som teutonia spiriten (är halva denhär, enkelvagn), om inte kanske ännu lättare när den är så stabil. Handtaget kan också sättas helt som man vill. Det var bra köp.
I Jesper Junior hitta vi ingen billig rock, men Arthur hitta skyltfönstret!
Sander sov hela tiden.
Vi gick till Rax och äta pizzabuffet. Här stal Arthur en lökring men gilla inte, jag gilla inte heller. Mickes kycklingklubbar var däremot otroligt goda enligt Arthur. Annars var ärter, ananas och pizzabröd det som gällde.
Han ska bara äta själv, så tomatsoppa gick inte ner. Rätt länge orka han sitta, men sen blev han hyper och sprang omkring och glädjetjöt i forum. Fasar för vår kryssning.

Sen kom vi hem, Arthur satt på nya rocken och jag satt på tvn för att han sku lugna sig. Som tur hjälpte det, men jag är helt slut och då var vi två vuxna.

Varför ej ersättning?

Min blogg låter mig inte svara på kommentarer (eller logga in på låsta bloggar), men nog skriva inlägg, så det blir svar här.

Peppe fråga varför jag inte vill ge ersättning åt mina barn.

Orsaken är inte för att jag tycker att bröstmjölken är så ren och därför så bra. Försöker nog ge så ren mat som möjligt åt också Arthur, men nu får han också färdiga saker och snabbmat ibland.

Jag vill helamma för att jag vet att det borde funka och att det här är helt normalt, har läst för mycket om det och kan därför inte påstå att det inte funkar eller att mjölken är slut. Sen är jag också rädd att min knappa mjölk börjar minska om han får ersättning, och det är lättare att inte vara beroende av flaskor och burkar. Sen så är en stor orsak också ekonomisk. Vill inte betala för nåt som man kan få gratis. Sen vill jag på resa på hösten och vara på stugan på sommaren och vill inte släpa med flaskor och burkar då. Så det är nog mest bekvämlighet det är frågan om, och för att jag VET att det funkar, och för att ersättning blir dyrt och krångligt (ifall mjölken minskar massor).

Dagens funderingar

Stolta pappan med sin yngsta son.

Det enda jag saknar med graviditeten är en rund, hård mage. Nu är den korvig, degig och lös.

Mitt stora dilemma är om det är bättre att helamma och bära omkring på missnöjd baby på kvällen när det inte finns mjölk, eller att amma så långt det går och när baby blir förbannad ge några milli ersättning från flaska. Samma dilemma som sist alltså.

Sen har jag konstatera att jag helt fint kommer att klara av två barn när Micke börjar jobba. Vårt hem kommer att vara ett enda kaos, jag kommer att mata Arthur med McDonalds ostburgare, fryssoppor och annan färdigmat och sen kommer en unge att få vara missnöjd ibland. Jag gillar inte missnöjda babysar men har ren nu insett att Sander ibland också måste vänta, typ vid påklädnad av Arthur.

Jag såg fram emot att få en helt annorlunda unge denhär gången. Många säger ju att de genast märkte skillnad. Men jag är så överraskad när båda är så lika som baby, Sander är lite nöjdare och kan vara lite längre för sig själv, men annars så är det nog mera likheter. Måste ligga nåt i mamman, och i bröstmjölken.

Tror att Arthur just drack närdroppar. Micke är och klättra.

Jag klara av en vecka med godisdag, nu har jag ätit chokoglass och choko, bara för att jag tror jag blir piggare, fast jag vet att jag inte blir det. Kanske jag orkar lite bättre av det....

Micke är en helt toppen pappa och det kan inte vara lätt att vara pappa hos oss. Arthur har alltid varit mammig och är det fortfarande och Sander blir oftast nöjd med bröstet och då kan inte Micke göra nåt. Han blev riktigt rörd idag när Sander somna i hans famn och så var han så nöjd när Sander låg och sov i hans famn. Med Arthur sku jag aldrig kommentera om vad Micke gjorde med honom, utgångspunkten var att vi båda vet lika bra. Nå, så gick det ju inte, har jomsa om allt gällande Arthur. Men nu har det varit annorlunda, har typ inte påpekat om nåt gällande Sander. Så det är bra. Micke har också varit den som oftast blivit förbannad men nu har han varit så lugn, jag har gått över en miljon gränser och varit otrevlig men han har bara varit chill (för det mesta då).

Matvraket

Dethär är så vår Sander, och exakt så var Arthur å. Bästa artikeln nånsin.

Men växer gör han nog. 500 gram på 2 veckor och 2 cm. Han är nu ren 56 cm lång och väger 4370 gram. Och han är 3 veckor.

Tysta ner arga barn

Barn får vara arga, förbannade, ledsna och skrika hur mycket som helst för mig. Bara för att barnet skriker för att det är argt betyder inte att man som föräldrar måste ge efter, så sånt skrik är okej. Men om barnet skriker för att det är argt, då ska det få skrika. Att skrika är i mina ögon inget farligt sätt att ta ut sin ilska på, det är ju ett säkert sätt. Och barn måste också få visa negativa känslor, så länge det inte skadar någon. Men att som föräldrar bli förbannad på att barnet skriker och sen säga att det ska vara tyst (på ett otrevligt sätt, inte ens vänligt sätt) är inte okej. Om barnet är argt ska man väl fråga varför det är argt och låta det vara argt och inte bli störd och säga att va tyst, det är ju som att säga att jag bryr mig inte om hur du känner dig, sluta nu bara skrika. Sen tycker jag också att man inte ska lämna arga/ledsna barn ensamma, utan vara där ifall de behöver en.

Och ja, jag har nu lyssnat till våra grannar. Så roligt att bo i höghus. Sku kunna bli miljonär och flytta till radhus nu.

Mamma!

Jag med en liten nakenfis som söker bröst.

Arthur har helt på eget initiativ läst bok för Sander, han är inte så intresserad.

Jag tror att Arthur säger mamma och det låter nog så fint. Men jag har svårt att tro det, är så van att han inte säger nåt och har inte ens förväntat mig att han nånsin kommer att säga nåt.

Men imorse så hörde jag nån ropa mamma, helt klart och tydligt, och då stod Arthur med rumpan i vädret och jag sku torka. Efteråt har det också kommit helt klart och tydligt och riktat mot mig. Så kanske det är på riktigt denna gång. Det sku nog vara så fint det.

Sander 3 veckor och Arthur 1 år 8 mån

Arthur gav boken åt Sander när han sov

Sander är ingen nyfödd längre, har nu inte varit det på en tid. Tycker han är så stor ren. Han sover och äter och skiter och är vaken ibland. Jag orkar inte hålla koll på hurdant system han har eftersom det ändå är så varierande. Men på kvällen är han mest vaken och då ska det ätas hela tiden, och när det inte duger eller då brösten är tomma så ska han bäras och vaggas, men det är bara på kvällen. Sen börjar natten typ mellan 10 och 12, och han somnar bara då han tycker att han fått tillräckligt med mjölk, funderar allvarligt på att börja ge flaska åt honom till kvällen, sku underlätta så för nu vill han typ ha 4 fulla bröst på kvällen. Han skiter ofta och mycket och sen spyr han också upp mjölk, ibland direkt ibland efter nån timme. Ovana föräldrar som vi är har vi aldrig nån trasa i närheten just då. Han sover i vår säng på natten och på dagen i sitter/vagnkasse/vår säng/sjal. Han är rätt nöjd av sig.

Arthur vill också sitta i babyns bilstol =)

Arthur har blivit storebror och det påverkar ju förstås honom, sen är han också annars inne i en rolig ålder, om inte saker går som han vill så är det skriiiik, speciellt då han är trött och hungrig. Han vill vara baby och vill vara i Sanders saker och ha Sanders vantar och tutt och så. Men jag ser det inte som ett problem. Så länge Sander inte använder dem kan Arthur leka i dem. Jag vill inte att han ska måsta känna sig stor och vill aldrig ha det som argument för honom, "att nu är du stor och måste kunna dethär eller vara såhär". Att klotta är han speciellt facinerad över, och han häller hela tiden ut mjöken/doppar nåt i vätskor och bara klottar nåt otroligt. Själv äter han inte ännu heller, men ibland visar han ändå tecken på att nu ska han äta själv, då oftast med fingrarna. Han kan äta puresoppa med fingrarna å. Med pottande är vi på samma stadie som vi varit länge på, hemma är han blöjfri men när vi far nånstans har han blöja. Problemet är att han är rädd att sitta på stora wc:n och sen kan han inte hålla sig än och inte heller säga att nu kommer det. Men det är sommarprojektet. Han tycker om att rita med tucher, gunga och leka i sandlådan. Att busa med pappa är också pop. Och duplon och bilar och fordon av alla de slag.

Det var mina två härliga söner det. Älskar dem nåt så otroligt massor.

Beslutet

Äntligen har vi gjort ett beslut gällande Stockholm. Vi gör bara en dagen i Stockholm kryssning, men vi gör iaf det. Det föll slutligen på priset. Om vi sku ha gjort en hotellnatt i Stockholm sku vi sen inte haft råd att äta gott och kanske shoppa nåt. Och nu blir det ju lättare när grejer kan förvaras i hytten. Så på söndag far vi. Och jag väntar så. Hoppas bara att Sander somnar före 12 och inte skiter en miljon gånger på natten (har bytit 3 skitblöjor inatt!) och att han inte väcker Arthur. Men det ska bli roligt, en resa främst på Arthurs vilkor. Om vädret är fint far vi till Skansen, annars blir det säkert en tur till centrum, sku gärna köpa lite böcker och sen gå i åhlens barnavdelning. Åt mig ska jag inte köpa nåt, jag är ännu stor. Har 3 kg kvar sen graviditetens början och tror att det först försvinner när jag slutar amma.

Sängdags

Högklassig underhållning! Han titta säkert i 10 minuter helt nöjt på den blåa nallen. Otroligt.

Sen ville Arthur hälsa på. Här ger han en kram åt Sander. När Sander var utan tutten försökte han skuffa på hans ansikte och först förstod jag inte varför, men det var ju för att han sku kunna ge en puss på munnen. Och så fick Sander en puss av Arthur. Busen Arthur är nog så otroligt söt.

Å nu har Sander datamys med mamma medan pappa nattar Arthur. Inatt hoppas jag få sova lite mera, hoppas det var kolsyran som gjorde förra natten så orolig.