söndag, juli 25

Färdig festat

Hu. Alla överlevde festande och mamma och Arthur hade också haft det helt bra. Så allt gick bra med andra ord. Det var värst att fara och sen otåligheten när det tog så länge att komma tillbaka. Jag sakna ju mitt troll så mycket. Han ville inte riktigt se på mig när vi kom tillbaka men det gick rätt snabbt över och så satt han en sak som han brukar ha i sin mun i min mun. Sötis. Mamma hade sovit rätt lite men Arthur hade nog sovit gott, och bara behövt tutt en gång, men eftersom det var värdens åskväder inatt och hunden var livrädd var ju natten säkert rätt tung för mamma.

Festen var toppen, förutom då vädret, och kunde nog helt koppla av från att tänka på hur de hade det här (okej, nästan iaf!). Men nu är jag trött. Vakna vanlig tid 20 över 7 och somna säkert först halv 2. Drack 3 av mina 4 cidrar och en snaps så ingen krabbis här inte. Så skönt.

Bilder:

Min vackra sommaroutfit bestående av gummistövlar.

Vi 3 som under juli, augusti, september blir 25. Vi fick tillsammans en dom perignon flaska champagne, som var speciellt ut. Vi var tysta en lång stund efter det.

Vi hade mat för en hel arme. Sallader och pajer med glass och jordgubbar till efterrätt. Ingen grilla nånsin nattmaten så mat blev det över som aldrig förr. Vi var omkring 20.

Snaps drack vi och sjöng massa snapsvisor. Sen åt vi, hade stollekar, stafettlekar, kubbspel och bara chill.

Vi fick metspön.

Det var den festen. Men nu vill jag nog inte vara borta från Arthur såhär länge på evigheter.

2 kommentarer:

  1. Grattis på födelsedagen och fint att du kunde vara på fest, jag tror nog mammor behöver sånt ibland! :) Och skönt att det gick bra med Arthur också, tror nog de har det bra en stund också utan mamma bara de får vara med någon de känner. Men visst saknar man sitt troll, jo...

    SvaraRadera
  2. Tack, fyller ju nog först i september men de andra fyller lite tidigare.

    Ibland behövs nog fester och det var skönt att man ändå någolunda kunde vara sitt gamla jag, men i framtiden föredrar jag att komma hem på natten, saknaden blir sen alltför stor på moron, iaf för mig.

    SvaraRadera