Igår var jag jätte hoppfull, höll på att förklara Arthur tuttfri. Idag är jag det inte mera, och det stör mig så massor. Hade ju hoppats att det var över nu.
Arthurs tuttanvändande är inget problem, han har oftast använt den när han ska sova, i bilen och nångång om han slått sig. Orsaken varför jag ändå vill ta bort den så snabbt som möjligt är att jag själv haft tutt länge och mina övre framtänder står ut sådär som jag tror att de gör om man haft tutt för länge. Så mina barn ska inte ha tutt alltför länge.
På torsdag förmiddag hamna jag vänta på Micke och bilen (mot allas vilja) med en trött tuttlös Arthur. Och han somna fast han var utan tutt. Därifrån fick jag iden att nu är det dags. Han somna bra i vagnen utan tutt och sen på kvällen somna han med mjölkflaskan och sov 3 av 4 nätter helt utan tutt. Igår kom vi till stan för jag var trött på stuglivet och Micke hade en dag ledig. Igårkväll sku Arthur inte alls somna, han var så trött men det blev inte till nåt. Fick honom sovande i säng först 10, efter över 1,5 timmes nattningförsök, men sen börja han tjuta och jag var trött så han fick tutten och somna genast. Det var nog den han ville ha. Idag morse vakna han ren 7 och var trött ren halv 9, men kunde inte somna och bara grät. Genast när han fick tutt i mun gick ögonen fast. Och vill ju inte ta den av honom om han inte är klar att vara utan den.
Nu är mina teorier många. Vi kom till stan och han är inte van att vara här å vill ha sin vän tutten. Klängperiod, han är väl typ 44 veckor nu och ska bara vara i famnen. Tanden, som nästan är igenom nu. Så tuttlösa blir vi väl inte ännu då. Suck. Men helst sku jag villa ha tuttlös pojke före 1 års dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar