Min hjärna går på högvarv nuförtiden och den hinner helt enkelt inte med i allt. Det är så massor. Och det är ju bara eget fel. Men ändå. Det händer mycket i den. Idag har jag fundera om man kan/ska måla eller tapetsera över de tapeter jag inte vill ha och vem som ska göra det och hur det ska blir gjort. Sen försöker jag bestämma vilken ton av rosa som sku vara bra på vardagsrumsväggen. Sen funderar jag inredning, i alla rum. Sen funderar jag om wc:n å borde kaklas om eller ej, kaklen är så fula där. Funderar speciellt mycket, ännu, på badrumsinredning, kakel och färger. Funderar vad som borde packas och vad vi nu kan börja packa och vad som ska föras dit.
Sen funderar jag på mina studier och har kommit fram till massor idag. Ska gå 2 kurser per period har jag tänkt och köra två dagar i veckan. Det betyder att vi som familj inte har nån ledig dag tillsammans. Sen funderar jag om jag nu ska börja skriva slutarbete, före nån praktik, och sen hoppeligen kunna göra praktiken om 1,5-2 år när jag studerat allt klart. Jag vill ju bli klar snart men är rädd att det går ut över familjen. När ska nån hinna handla/laga mat/träna/ha egen tid? Eller vi -tid med Micke? Nåt som inte existerar i dagens läge men helt säkert sku vara det allra viktigaste.
Men sen sku jag också bara villa fokusera på barnen. Bara planera måltider och baka och leka och pyssla och städa och byka och vara 100 % närvarande hela tiden. Tror ibland att det är så man borde vara fast jag också tror att det är bra att barnen inte är allt. Det är så svårt. Men tror ändå att jag inte orkar vara hjärndöd ett helt år som jag var då när Arthur var liten. Nu behöver jag nåt som händer. Och annars tar det så länge före jag blir klar.
Och sen funderar jag på resor också. Helt dumt det med. Micke har ju inget långledigt. Ändå drömmer jag hela tiden om Thailand i januari. Vi hade funderat fara jag, mamma och barnen nånstans nu före Arthur fyller två, men det blir nog inte av nu på grund av köpet. Men jag sku så villa bort på vintern. Och fara ensam med barnen är inte ett alternativ. Å så glömde jag mina studier igen.
Men oj vad det sku vara skönt om jag inte hade nåt att tänka på. Jag sku också säkert få mycket lättare sömn till natten. På natten är sömnen som tur inget problem. Har svårt att hålla upp flaskan när Sander ska äta för jag somnar om så lätt.
Jag drömmer mig bort till thailand var och varannan dag med ;) Men jag har ju erfarenhet av att vara i tropikerna med en under ett åring och gör nog inte om det. Sen nästa vinter, när Malte också kan gå och underhålla sig lite bättre själv, då kan vi resa, känns annars lite som att man inte får ut hela nöjet ur resan. Fast vad vet jag, barn är ju olika. Men jag skulle i alla falls skjuta fram det :)
SvaraRaderaSen var det ju då ännu pengarna som också fattades. Glömde jag visst=) Men nu är det ju lättare med nån som går än med nån som krålar, fast å andra sidan är det alltid nåt som inte är idealt. Men blir nog inget Thailand än, kanske nästa år. Måste bara hitta på nåt soligt och trevligt ställe för januari. Jag klarar det inte här.
SvaraRadera