torsdag, september 10

En dag som mammaledig 1

Efter en månad har vi hoppeligen en baby, annars efter 1 månad och några dagar. I alla fall. Jag skall börja med en "serie" i bloggen, som kommer varje månad, där jag fotograferar och redogör vad som händer under en vanlig dag i mitt liv. Den första dagen är idag. En dag som mammaledig utan baby.

My day so far:

- 7.20 vaknar

- 7.30 stiger upp, äter järntablett och pilttiburk, läser hbl och andras bloggar



- 8.30 Morgonmåldsdags. Häller upp Lidls branflakes, skivar banan och öppnar kylskåpsdörren. Kommer på att mjölken är nästan slut, det fanns kanske 0,5 dl (räcker inte ens för att täcka flingorna). Äter det slutligen med blåbärssoppa, helt ok. Äter också en smörgås.



- 9-10 syr jag ett ovantåg till mammalådan. Kom på att det kanske är skrämmande för babyn att sova i spjälsängen från början, som vi först tänkt, så nu får han sova i lådan som är insatt i spjälsängen. Täcket är från H&M, så sött så jag kunde inte motstå det, och det är den enda filten/täcket som vi köpt, så...


- 10-10.15 Sorterar tvätt och sätter tvättmaskinen på. Städar wc:n.

-10.15-11.15 Mys med Micke och dusch.

-11.15-13.00 Läste bok i sängen och sov i ca 1 timme.


13-13.15 tömde diskamaskinen.

Nu bloggar jag och ska snart äta.

onsdag, september 9

Projekt dyna

De blommiga dynorna har idag fått en ny look, så nu ser de ut såhär:
De ska fungera som soffdynor, amningsdyna och dynor för att göra babyns säng mindre (om det behövs).

Mickes gamla he-man dyna fick också ett ansiktslyft och har nu samma tyg som de andra dynorna. Dynan är helig för Micke, men jag ville inte ha den nånstans för jag tycker inte att den passar i ett "vuxet hem", men nu kan den användas och tar inte dyrbart skåputrymme. Jei! Och jag har kommit tre timmar närmare att få träffa babyn. Och sparat pengar. Bra på alla sätt.

Snart får babyn komma

Har igen fått saker fixat med tanke på babyns ankomst, så nu tycker jag att den snart kan börja komma. Måndagen sku vara helt perfekt, lite osannolikt, eftersom det sku vara 38+1, men alltid möjligt. För som min rådgivningstant påpekade igår är det ju 40 +- 2 veckor som är det beräknade datumet, så för vår del allt mellan 13.9-11.10. Jaa, men mitt tålamod börjar vara slut. Så nu när allt snart är klart så borde babyn förstå att komma, det är ju mycket roligare här ute.

Idag testa vi sätta in bilstolen i bilen, så nu klarar vi av att komma hem från sjukhuset utan att hamna läsa manualen där. Såhär fint ser det ut:

Bilstolen som vi köpte via huuto för 11 euro.

Sen var jag också via apteket påväg hem från dagens babygrupp och allt det här köpte jag:
Grejer att få näsan att fugnera bra, septidin, en febertermometer som man inte behöver ha 4 minuter i ändtarmen (hade köpt en helt vanlig för en tid sen, men den sku mäta så länge, så köpte nu en digital) och verkmedicin för småbarn

Igår införksaffade jag lite kläder i storlek 56, för som sagt, vi har inte mycket kläder alls, och en sotrlek 50s baby får vi nog inte:

2 par blåa byxor, 2 stycken mössor i samma färg och två vita omlottsbodyn. Tänkte att såna bodyn är lättare på en nyfödd för det kan ju inte vara så lätt att dra en nerskitad body över huvet. Sen köpte jag också en första leksak, en rävskallra. Och jaa, allt från H&M, så en massa ungar har likadant. Men jag tror inte vår unge märker det eller ännu har nåt emot det, så det gör inget. Och på det viset har vi föräldrar råd att äta lite mera och vara lite gladare.

tisdag, september 8

Lyssna på kroppen!

Jaa, äntligen har jag gjort ett beslut. Eller jag lät kroppen göra det för mig. Ingen kurs för mig. Min kropp vill vila och ta det lugnt så det måste man ju respektera det. Jag tyker att min kropp är ganska toppen nu på slutet av graviditeten och hoppas att det håller i sig under förlossningen. Kroppen säger åt mig när jag ska vila, när jag ska äta, vad jag ska äta (just nu mycket kolhydrater) o.s.v. Och kroppen sov när jag borde ha farit iväg, så då måste man göra vad kroppen vill!

Rådgivnignsbesök v. 37+2

Allt är ännu bra. Sf-måttet är på samma nivå som för 4 och 2 veckor sen, 31 cm, men det är för att huvet sjunkit ner. Blodtrycket helt ok men vikten hade stigit med 1,7 kg på en vecka. Vägrar tro att jag ätit så mycket mera, kanske lite för många shokomuffins, men har sen ätit mindre annat, men å andra sidan är det helt normalt att vikten varierar på slutet. Fick också förklaring på varför jag emellanåt får så hett och svettas som en dåre, det hör till slutet av graviditeten!

Såhär liten och rund är min mage. Fotot är ju inte det bästa, men enligt Micke är det helt toppen och han vägra ta flera, så jaa... De blåblommiga soffdynorna är ännu "under construction" och ska få blått tyg på sig, så har inte så dåligt färgsinne.

Just nu lutar det åt att jag slutar Hanken kursen, eller låter bli att fortsätta, och vilar idag, är ju också lite snuvig. Dessutom har vi besök av Jigi och mamma idag, så sku kunna gå å shoppa lite babykläder på eftermiddan. Vi har nästan inga. Och det är sant.

Omotiverad

Jaa, igår börja jag på Hanken en kurs som heter något i stil med "explaining human behaviour by economics". Väldigt intressant kurs och på alla vis en bra föreläsare. Men...

Ändå orkade jag vara där bara 1,5 h av 3 och for i slutändan och hälsa på Emma och hennes nyfödda trötta lillkille istället för att gå hela kursen. Denhär kursen är en en veckas intensiv kurs på 2 sp och största orsaken till att jag går den är att ha något att göra och för att den på riktigt verkar intressant, men nu, efter att ha varit där en gång, börjar jag vara lite skeptisk. Borde jag bara vara hemma och sova, baka och sy istället? För troligtvis orkar jag inte skriva tenten och det är ingen kurs jag behöver, vet inte ens om jag ska gå på Hanken mera... Jaa. Dilemma. Och tiden är tråkig. Halv 3 till 6. Man blir så trött.

Vakna 6 idag, utan nån orsak och är nu ren, klockan 7 trött, men kan inte sova. Ska halv 10 till rådgivningen

söndag, september 6

Goda semlor

Idag har jag igen bakat semlor med solrosfrön. De är faktiskt jättegoda, och jättenkla att laga, och dessutom är ingredienserna inte så dyra.


Man behöver för 24 semlor:
- 5dl vatten (värms till 37 grader i mikro)
- 1 bit färsk jäst (smulas i det varma vattnet)
- ca 0,5 dl olja (sätts i jästvattnet)
- 2 tsk salt (tillsätt i jästvattnet)
- 2 dl solrosfrön (sätts i jästvattnet)
- ca 12 dl semlemjöl av tre sädesslag (vete, havre och råg. Jag har använt Pirkka semlemjöl).

Man blandar i mjölet i satser och degen kan slutligen vara lite muk. Låter jäsa ca 30 minuter och sen gör man semlor av degen och låter jäsa en stund till. Sen gräddar man dem 10 minuter i ugnen på 225 grader.

Sov jättebra inatt efter två nätter med mindre sömn och sov igen på dagen i 2 timmar. Nu sku jag igen kunna sova, men ska gå ut på promenad istället. Imoron ska jag till Hanken och studera. Undrar hur ja ska orka sitta i 3, 5h på föreläsning.

37+0

Nu anses jag och babyn då vara fullt gången, så nu kan jag på allvar börja önska att den snart kommer ut! Den ska bara lägga på sig fett nu under den sista tiden. Hoppas den kommer snart, nästa måndag, den 14e sku vara bra. Är otålig!

Min mage ser inte alls ut som om det snart sku vara dags, nån släkting kommentera att det ser ut som om jag ska föda i december. Håller med, och tur för mig. Den enda okända som kommenterat att jag är gravid var en kioskförsäljare när han sa att det är bäst att jag inte köper en billig shoko vars bäst före datum gått ut eftersom jag är gravid...

lördag, september 5

99,5 % sannolikhet

Igår gjorde jag något jag visste att jag inte borde. Och efter det har jag oroat mig. Nya Vauva tidningen damp ner genom postlådan och som ni kan se finns där en artikel om "kohtukuoleman" (det att babyn dör i magen före det föds). Och jag läste den, och jag grät, och sen har jag funderat över det alltför mycket.

Det är en 0,5 % sannolikhet att det ska hända, alltså händer det för 5 av 1000 och det är ju alltid något... Sen så är det vanligast att det händer nära det beräknade dagen, vilket gör det ännu mera jobbigat, och gör att jag snart vill ha vår baby ut så att jag inte behöver oroa mig för dethär. För fast det kanske är löjligt så oroar jag mig för det, fast det inte finns nån orsak till att göra det. Babyn verkar ju ha det bra i magen. Kanske det har att göra med att man inte har någon kontroll över det och jag funkar inte bra när jag inte har någon kontroll. Men nu har jag bestämt mig att tänka positivt genom att konstatera:

- Det är en 99,5 % sannolikhet att allt går bra. Och det är massor: 995 på 1000 klarar sig.
- Om det sku hända någo sånt, så är det meningen, lika som en massa andra saker i mitt liv var menade att hända, som att träffa Micke, bli gravid just nu o.s.v. Och om det händer fortsätter jag bara lite på Hanken (måst ju ha en plan B, annars sku ja inte överleva).
- I slutändan är det ju jag och Micke som är viktigast, och man kan ju alltid försöka på nytt.

Så efter dethär inlägget slutar jag oroa mig och tar det om det kommer, vilket är väldigt osannolikt.

fredag, september 4

Halsbränna

Jaa, igår verka jag inte så negativ till det med halsbränna. Fick ångra mig senare. Har aldrig upplevt något sånt brännande förut! Bestämde att det första ja sku göra idag var att köpa rennie eller liknande, men som tur har det lättat under natten. Men nu har jag sjuk hals, hoppas att det var på grund av halsbrännan och att jag inte håller på att bli förkyld!

Har nån någo bra tips?

torsdag, september 3

Energin är tibax!

Efter en kort tupplur på 30 minuter fick jag tillbaka energin. Hoppade i bilen och körde till aurinkobasaari, ett loppis i malmgård. Köpte två tidningar för 20 cent var, en vauva och en meidän perhe. Efter att jag läst en artikel om kolik har jag talat till maginvånarn och sagt att det inte får komma ut en kolik baby. Hoppas att han förstod det!

Nu på slutändan har jag börjat säga saker åt min mage, som att snart får du komma ut, men att sjunga eller spela musik eller läsa för magen har jag nog inte gjort. Inte Micke heller. Han säger "hej baby" åt min mage när vi åker rulltrappa eller är bland med mänskor och "gonatt baby" när jag går och sova. Månne babyn får allvarliga problem av att han inte är mera uppmärksammad nu som magbaby...?

Sen orka jag mig också till butiken, ut med hunden och fick diskmaskin på. Jee för korta tupplurer. Ja och så har jag haft lite halsbränna. Det igen är inte jee, det är blä. Men mjölk/yoghurt hjälper. Och snart så kommer mentalist, hoppas att det är lika bra som jag väntar mig!

Trött igen

Nu är jag trött. Gårdagen var jätterolig, men gick först och sova 12 och vakna 8 för att fara till 10 på babygrupp. Allt för lite sömn för mig! Efter det har jag ännu varit till Ikea idag för att köpa en hylla som var slut förra gången och burit upp allt helt själv Jaa, så nu sku ja inte orka med nåt, men vårt kök svämmar över så borde väl göra nåt åt det. Sen sku ja också villa fara till ett stort loppis här i Malmgård för har bilen och hunden idag. Och så måst jag ju sköta hunden å sen sku jag villa baka bröd å...

Igår var vi, för säkert sisa gången denhär sommaren, med Micke till simstadion. Orka simma 4 varv med minimifart, väldigt fysiskt förberedd för förlossnignen verkar jag inte vara... Sen gick vi lite på stan, var till cafe picnic och på kvällen for vi på en grillfest till Arcada. Härligt att vara bland med massa sociala mänskor!

onsdag, september 2

Äpplen

Igår köpte jag en påse med 1 kg äpplen. Senare på dagen köpte Micke en påse med 1 kg äpplen. På kvällen fick vi ännu av Mickes föräldrar äpplen, säkert motsvarande en 2-3 kg. Så. Vad ska jag göra med alla dessa äpplen?

Har redan lagat äppelsoppa och tänker laga äppelpannkaka och kanske en paj. Men kan man frysa in äpplen? För senare pajer och krämer... Några tips på vad jag ska göra med alla äpplen?

tisdag, september 1

Het dag i köket

Idag har jag varit flitig och haft ugnen på i cirka 5 timmar, blev ganska varmt till slut. Har bakat shokomuffins, semlor med solrosfrön och karelsk stek. På kvällen har jag ännu lagat äppelsoppa. Och nu är jag mätt för har ju måstat äta av allt.

Vi har också funderat på förlossning med Micke, speciellt vad Micke ska göra för att jag ska hållas avslappnad och lugn så att det går så snabbt som möjligt. Han ska speciellt påminna mig om att det är snart över (iaf inom 2 dar), att jag åker på en våg på Maldiverna, upp och ner, massera mig och hjälpa mig andas så att kroppen hålls lugn. In genom näsan och ut genom munnen med låga ljud som aaa, ooo, mmm... Kommer själv att glömma allt jag nu tänkt så det är bra att han vet det så att han sen kan påminna mig.

Har också skrivit en lista på vad som ska tas med till sjukhuset, för annars kommer vi helt säkert att glömma nåt viktigt, som tex kameran.


Min vackra fina lilla "spruckna" mage i v. 36+1. Hoppas att vi får träffa invånaren inom 5 veckor.

Läkarbesök v. 36+2

Jaa, smartare av besöket blev jag inte. De finska termerna och okunskapen om vad som egentligen ska hända är väl orsak till det. Men det som läkaren påstod var att babyn hade fixerat sig med huvet neråt, liksom att den sku ha sjunkit ner, mitt sf mått var också samma som för 2 veckor sen så hon tyckte att det också tydde på att det var så. Vad det här betyder blev lite oklart för mig. Hon sa nåt om att förlossnigen kan gå snabbare, eller så var det nåt annat som KUNDE gå snabbare. Jaa... Bli klok på det. Hon uppskatta, helt bara genom att känna, att babyn nu sku väga 3,1 kg så det blir nog isf en tungviktare som jag också tror. Jag och Micke är faktiskt stora mänskor.

Kohdunsuun (som jag inte ens vet vad är på svenska) hade mjuknat, men var inte mjuk, och hade blivit lite kortare, men var fast. Jaa, av dethär fattar jag typ noll. Men helt normalt var det. Sen konstatera hon att jag också är tillräckligt stor där nere och att den ryms bra ut.

Allt annat var också bra. Hade igen lyckats gå upp 1,5 kg på två veckor men nu har mina händer också svullit upp, så lite vikt kanske är av svullna (hoppas!). Hon sa att det är helt normalt och bra med lite svullnad om blodtrycket inte var högt, vilket det inte var, för det var något hormon som behövdes för förlossningen som gjorde det.

Ja, så inte hjälpte det mig säga om han tänker komma före eller efter den beräknade dagen. Men för att nu vara på den säkra sidan tänker jag före jag går in i nästa vecka packa färdigt kassen som ska med till sjukhuset, för det kan ju sen hända när som helst!