När går nä över?

Hur länge varar två -åringars "nä" period?

För Arthur är nu på riktigt i kris. Han ska antingen kramas (mitt i natten ska han kramas och ute ska han bäras och kramas och om Sander är nära ska han kramas) eller så säger han nä.

Och det är nä åt allt och ibland är han så deppig och nere. Vi ska inte gå till stranden, inte gå till parken, han vill inte göra nåt och så sitter han i vagnen och deppar och är nere. I biblioteket ville han inte låna någo böcker eller nån film (och han älskar sånt). Det är liksom nä åt allt sånt som han pårikigt gillar och tycker om. Och jag har ju lärt mig att inte fråga så mycket, utan mera konstatera, eftersom svaret nästan alltid är nä. För om vi gör nåt som är nä så är det skrik, skrik, skrik.

Så ja. När går dethär över? Varar det länge?

Som slag i magen

Hade tänkt skriva ett inlägg om den utmäkrt platsen vi bor på och min sköna promenad till finaste liessaari. Men sen kom jag hem efter att jag sökt Arthur och Micke berätta att Sander fallit ner från spjälsängen. Jag kan just och just andas. Tänk om han sku ha brutit nacken och dött. Vad sku jag då göra? Fan vad livet är farligt. Och jag, vi, idiotiska. Fan att vi inte kunde sänka spjälsängen genast hanm börja dra sig upp. Faaan.

Nå, ungen verkar må toppen, speciellt då brorsan kom hem, men jag kan inte släppa tanken på en livlös baby.

Sandis 6 månader

Sander observeraren.

Haha mamma, va du e rolig!

Såhär brukar brorsan också göra, då ska jag också göra det. Att ligga ner i sin säng är helt överskattat när man kan göra andra saker.

Idag blir min lilla stora andra son hela 6 månader, halvt år. Vart for den tiden?*

Vissa barn börjar få mat nu, Sander äter redan som en häst. 5 portioner dagligen, nästan likadana portioner som Arthur. Han äter ofta rätt samma mat som vi, har försökt laga sånt som passar honom också, tex karelsk stek och potatis, grönsakscouscous, maletköttsoppa, ugnsfisk med potatis och zuchini... På morgonen får han elovena-gröt och på kvällen muksus grötpulver i ersättning. Han har inget problem med bitar och tycker också om att äta rågbrödsbitar och havrebrödsbitar (och har faktiskt ingen aning om sånt är "tillåtet"). Mjölk vill han inte ha med maten så han dricker före han somnar (medan han somnar). Kanske för lite, men svårt att få i mera. På natten äter han två gånger, totalt ca 180 ml.

Han sover 3 gånger per dag och ca 11 timmar på natten. På natten vaknar han också några gånger utöver ätning och vill ha tutt eller bli buren. Sover halva natten egen säng och halva natten med oss.

Sitter utan stöd, ålar med raketfart och stiger upp till knäna med stöd. Han klättrar på allt, speciellt roligt är det att klättra på brorsan. Han älskar Arthurs leksaker som spelar (men Arthur låter honom inte ha dem) och är nöjd för det mesta. De två nedre framtänderna har han också (och det tog bara mycket över 2 månader för dem att komma igenom). Han är en observerare och följer med så noga så. Han är mycket mindre intresserad av mig och lek med mig än vad Arthur var, han ska titta på allt annat, speciellt Arthur.

Såhär var Arthur vid 6 månader.

Kvällen har vi firat på tumis. Micke jobbar och Arthur for till sin högt älskade "muije" för att gå ut med Jigsi-hunden i skogen . Sen kommer de säkert också att äta bulla och Arthur får kramas hela tiden. (Han ska bara kramas, inatt när han kom till vår säng så sa han "Arthur krama")



*Och jag älskar babysar, tycker att de är så sköra och sku så gärna hålla dem och trösta dem och pussa dem och paja dem, men när jag själv har babysar så blir det bara för mycket, det är inte alls lika "roligt" som när man ser andras babysar. Det är tungt att ha nån fast vid sig hela tiden, nån som är fullständigt beroende av en, osv. Så själv föredrar jag nog när de växer och blir större och börjar gå ordentligt. Det är liksom mera min grej. Om man nu får säga så.

Vi pratade

Igår prata vid med Micke. Vi har inte pratat på evigheter. Bara tjafsat och gett order och svurit och suckat och stönat. Men inte talat. Igår gjorde vi det och det var bara så jätteroligt. Min man är ju trevlig och rolig och har har fiffiga åsikter. Jag vill tala massor, inte gnälla, sucka, jomsa, bossa.

Nå, men när vi för en gångs skull nu prata och tala med varandra så tala vi också om barnens nattande. Och jag fråga Micke när vi ska börja tvinga dem att somna själv (Sander somnar i famnen eller pajandes i säng och med Arthur sitter vi brevid sängen i 30-45 minuter för tillfället). Han konstatera att sen när de är myndiga. =)

Men fast det ibland är irriterande så kommer jag nog inte efter 5, 10, 15, 20 år ångra att jag inte satt vid datan/framför tv:n istället för att sitta brevid barnen.

Hur det känns?

Nå, hur känns det att bo i Lojo i radhus kan man ju undra.

Och svaret är enkelt. Det känns helt sjukt skönt. Jag känner mig så fri. Fri. Kan gå ut när som helst, se natur och miljö och lugn och harmoni och det är bara så befriande. Det är utmärkt helt enkelt.

Jag älskar vårt hem, det är bara bäst och det är så roligt att alla kan vara i köket/vardagrummet/matsalen samtidigt.

Och där finns ju en massa radhus, vi är faktiskt inte ensam. På vår sida finns 4 hubolag med 4 rader var och i varje rad typ 12 hem. Finns säkert 150 lägenheter bara på vår sida (lika mycket på andra sidan och mycket höghus till). Men det känns som när vi var på gran canaria på vintern, alla har sin lilla egna plätt men man är inte ensam i skogen. Och man kommer genast ut, man kan sätta ut roskisen och ta den med.

Det är bara bäst alltså.

Och snart skall jag hålla en övning för logistikens grunder här på Arcada. Spännande.

Träningsstart

Idag har jag varit på länk. I 12 minuter jogga jag, sen var jag helt död. Det är andra gången sen Sander föddes (var en gång på sommaren på också en 12 minuters länk och det är ett av min bästa sommarminnen (det bästa minnet var att hela sommaren på landet sova mellan mina två söta barn).

Mellan Arthur och Sander jogga jag kanske 5 gånger, men det var så het sommar 2010. Före jag blev gravid med Arthur var joggning och olika musikjomppor (aerobic) mina träningssätt och jag tycker faktiskt om det. Så nu ska jag komma igång igen. Kommer att orka så mycket bättre.Sku bara kanske behöva nya tossor, de andra är från typ 2007.

Och sen ska jag sluta äta chokladkex, idag har jag ätit nästan ett paket efter att jag blev helt galen på herr Arthur (och det var ju mest mitt fel, hur kunde jag nu tro att han sku somna i den andra vagnen, som rulla, och sen ännutill när dendär jäkla traktorn var där. Och hur länge borde vi tittat på den, 1 timme?! ).

Tumistiden

Micke jobba morgon idag och var hemma ren halv 5. Så jag tog Arthur med på lite tumistid och vi for till simhallen. Arthur är så rolig att vara med på nya ställen, han är så lugn och försiktig och håller sig nära. Vi har inte varit i simhall på över halvt år så det var helt nytt.

Och han älska det. Och sen gjorde han nåt som störtöverraska mig. Han titta på när skolbarnen rutcha och sa att han också vill dit. Och jag vill inte hindra honom när det nu inte var helt livsfarligt. Så han gick ensam upp ur bassängen och klättra upp till den 3 meter höga rutchbanan. Eftersom han inte har simringar/inte flyter/inte kan simma/hatar att få ansiktet vått så stod jag i vattnet för att ta emot honom. Och det var ju lite problematiskt eftersom jag var lite orolig att han sku halka eller inte våga åka. För om jag gick upp från vattnet och han sen ändå sku rutcha så sku det gå dåligt. Fick honom sen lockad att rutcha och jessus sån fart det blev. Tog emot ett helt uppskrämt rakt sträck. Tror inte att han på länge går dit igen, men blev nog så överraskad över att han våga och ville dit. Han brukar tända långsamt.

Sen simma vi mera, basta och gick på cafe. Arthur fick sin livs första trip och sen lät jag honom välja nåt att äta (hur tänkte jag där?) och han tog förstås en sockermunk. Fint kvällsmål det med.

För mycket vagnar

Nu ska denhär bort.

Vi har nu tre vagnar. En teutonias dubbel, en teutonias trehjuling och en babyjogger resevagn. Och jag har länge tyckt att det är för mycket, speciellt då vi inte har ett varmt förråd att förvara dem i (med andra ord så kommer de att bli rätt förstörda och osäljbara för de får ändå vara ute). Alla tre är köpta begagnade och den totala summan för dem är mindre än för en ny bra vagn.

Jag har förr tänkt att dubbeln är onödig när vi bor på "landet", två-åringar kan ju gå själv... Nå ja. Två-åringar kan gå och vill, ibland, gå eller cykla. Ibland inte. Och jag orkar inte bära en 14 kilos klimp hur länge som helst. Så då sku vi måsta köpa ståbräde, och ståbräde på trehjuling är inte så bra, speciellt inte på vintern. Och när vi nu har en dubbel, varför inte då bara använda den?! Arthur går när han orkar och sitter när han inte orkar. Då kan jag också gå längre sträckor med dem och in till Lojo utan att fundera på att Arthur inte orkar (för två-åringar orkar nog inte gå 2 kilometer eller mer). Så dubbelvagnen stannar och hoppeligen försvinner enkelvagnen (sku ju då villa ha lite, lite betalt för den med). Om det nångång (lååångt i framtiden) blir ett tredje barn så vill ja ändå ha en ny vagn, så ingen ide att förstöra enkelvagnen i skjulet nu. Och sen har vi ju alltid babyjoggern som också funkar helt bra som enda vagn.

Nu hoppas vi bara nån vill ha enkelvagnen. Nån?

Klockändringen

De flesta med små barn irriterar sig över klockändringen eftersom mornarna blir så tidiga. Här har vi nu istället gått in för att inte ändra kroppstiden utan fortsätta som förr med lite striktare rutiner. Senast 7 skall Arthur väckas på moron nu förtiden och på dagssömn skall han gå 12. Hans kvällar har bara blivit senare och senare och nattningarna värre och värre. Nu är tanken den att han ska vara i säng (börja nattas) 8 och sen sova senast 9. Idag lyckades jag (efter att bara halvt ha tappar nerverna totalt). Några kvällar har han somnat först halv 11 gammal tid. Helt hemskt.

Och problemet är väl dagssömnen, han kanske inte sku behöva så mycket. Men jag behöver den, och då får jag bara börja leva med tidiga mornar. Föredrar ändå tidiga mornar framom sena kvällar, eller trötta gnälliga ungar som inte sovit på dagen.

Tvåtandad sötis

Och nu lyckas han nästan upp. Å han är ju störtnöjd. Men inte jag för då måste vi sänka sängen och då har vi ingenstans att förvara mammalådan med Arthurs gamla kläder. På fredag blir han ren hela 6 månader.

Vardagsrummet och soffan

Alltså vi har ju ett öppet kök. Så både kök, matsal och vardagsrum är i ett rum. Vardagsrumsdelen har vi målat rosa och det är så fint så. I vardagsrummet är hälften tv-hörna med soffa och andra hälften matplats.


Vår nya soffa. Och jag tycker den är så snygg. Vi var först i sotka och föll för en mjuk skön soffa, sen gick vi till asko och prova alla soffor och jag sa att den ska vara mjuk och bra färg och divan. Och vi jaga Arthur som sku äta popcorn och sen såg jag i misstag denhär bäddsoffan och sa att en sån. Både förgen, stilen och storleken var bra. Men sen var det 3 veckors leveranstid å vi sku gå hem för Sander hade vaknat och Micke måste iväg. Och då sa försäljaren att vi kan få den i butiken. Så det blev ett snabbt beslut igår och i ett dygn medan den ännu var i butiken har jag tvivlat på det, helt i onödan. Soffan är perfekt.

Kistan har jag stulit av mamma och den älskar jag med. Tog också hennes matbord.
På den vänstra väggen tänker jag laga en fotovägg, jag tycker så om dem. Bokhyllorna fick nu bli såhär, att alla är på samma vägg, det blir mest ledigt utrymme så. Nu behövs bara matta och tv-delen är klar. Och ja, sen borde vi få igång tv:n också, nåt om signalen som är för svag.

Positvit med

Och om jag ännu sku orka vara lite positiv så kan jag dokumentera att idag har vi fått både tvättmaskin och diskmaskin igång. Jag har också tagit en dusch i vårt badrum och konstaterat att jag valt en bra dusch. Badrummet har också blivit uppstädat. Sen har vi också köpt en soffa som vi får hem imorgon. Och så har Micke gett över nycklarna för helsingfors lägenheten till nästa hyresgäster så nu är den borta ur tankarna, allt flyttat och allt städat. Sen tala jag också med en mamma i parken och församlingen här i ojamo har nån öppen verksamhet några dagar i veckan. Jättebra det med.

Och nu i säng. Hoppas så på en bättre natt.

Gnäll

Har svårt att tro att jag skrev dethär för två veckor sedan. Båda är nu jobbiga som bara den. Arthur har bara gnällt och gråtit hela dagen, och inte lyssnat för fem penni vad jag bett om. Han vägrar komma in när det är dags att gå in och för att Sander är hungrig/trött, han häller ut alla morötter på golvet, han blir arg när jag inte gör som han vill, han ska inte äta vid matbordet, buhuu, huu, och somna kvällstid är också helt omöjligt. Att vänta är störtomöjligt. Ska bara titta mumin, äta tandkräm, slå på tv:n. Listan kan göras lång.

Sander igen sover som en kratta. Ska ha lite mjölk hela tiden, eller bli buren, annars ylar han. Och från halv 7 (han vaknar alltid halv 7) ska han sova länge i famnen för att möjligtvis kunna sova längre. Och sen gnäller han på golvet, ska bara opp, opp. Inget är bra. Gnäll, kast, gnäll. Och inte ska han heller somna. Han sover, men gnäller och gråter och gnäller lite till.

Tror ni jag haft en lugn och harmonisk idag? Mitt tålamod är så slut och ännu har jag en kvar att natta.

Joo, joo. Vi ha flytta och allt är en stor omställning och jag fattar men jag är så jäkla trött och det finns så mycket att göra här hemma (och så omöjligt när man är ensam med en som drar ut allt och ska skruva och titta och en annan som ska sätta allt i munnen) och sen borde jag ännu hinna skriva skoluppgifter(har nu haft en veckas paus med det typ). Och mest synd är de ju om de små oskyldiga barnen, men jessus vad skönt det sku vara med två lediga dagar så att jag sku orka och få nåt gjort och slippa allt gnäll.

Bilder från vårt härliga kaos

Jag är nog störtnöjd med vårt hem. Lite råddigt är här ju nog (jag var i stan hela dagen i går, kom hem 7 på kvällen och for igen 7 idagmorse och ensam får man inte så värst mycket gjort) men det kommer att bli så bra. Sen nångång när det blir klart då. Men snart får vi matbord och igår köpte jag tv-hylla och idag beställde jag lite barnrumsgrejs. Bara soffan som fattas och en list ovanför vår nya klädhylla. Fick till och med idag beställd duschdörr. Det har varit så svårt att hitta nån som finns i lager. Men i Ekenäs VVS fick jag helt toppen service och nästa vecka har vi vår duschdörr med. Hitta denhär i Ikea igår och tänkte den till lekrummet, men blev så kär i den så den får komma till vardagsrummet. Jag gillar den helt otroligt massor.
Sovrummet. Lite packat, men vi ryms alla helt bra. Och så sov vi ju förstås alla i vår säng från sådär 2 framåt. Och det ryms vi också. Och alla kan sova.
Det bästa. Öppet kök. Det mesta upplockat.
Lekhörnan. Arthur vill inte vakna, tog in honom men nej, han ska bara sova. Så jag kan blogga då.
Och badrummet är långt ifrån färdigt. Men nu blir det väl det nångång. Fint kommer det nog ändå att bli.

Sander krisen

Och ännu om den krisande Sandern. Han ska upp. Och bara upp. Så han står i krypställning, på en hand, och så sätter han upp den andra handen. Han ska upp på allt. Ännu kommer han inte upp. Men han försöker, och så slår han sig, och så gråter han. Varför ska mina ungar så tidigt upp?! Blir galen. Som tur har vi svamphjälmen.

Men det förklarar ju lite hans gnäll och kris och så var det ju ännu andra tanden som kom igenom (det har tagit över 2 månader för dedär jäklar gaddarna att sticka upp). Och sen vill han ju också krypa, fast han tar fram sig helt blixsnabbt genom att leka fisk på torra land.