Egypt 1

Lite före klockan 6 på måndag morgon var det väckning för barnen, de steg båda snällt upp och blev påklädda och förda till bilen. Ute var det -12. Resan på 50 minuter till flygfältet var tyst, båda barnen somna om i bilen.

Hela resan, som totalt tog 10 timmar från att vi lämna hemmet tills att vi var på hotellet gick utmärkt. Flyget var i tid och allt funka exakt som det ska. Flyget på 5 timmar kändes som max 2½ h. Barnen sov lite turvist, Arthur hade lite svårt att somna till dagssömnen och Sander kasta allt i golvet när han var vaken, men vi hade en hel rad för oss själva och bänken bredvid var också ledig så där förvara vi allt. Maten (som vi skilt betala för) var också helt supergod. Sander skrek två korta gånger just när han sku somna, första gången då vi lyfte och just när bältesskylten släckte så att jag kunde vagga honom och andra när vi landa men då somna han å snabbt. Vi köa länge på fälte men alla var muntra och glada. Bussen till hotellet tog 20 minuter.

Vi har all inclusive och hotellet är mega, består egentligen av 3 hotell (eller ett hotell med tre receptioner och områden). Här finns 4 poolområden med två pooler var, varav ena alltid är uppvärmd (så att man kan simma i den och det är skönt) och barnbassängerna, finns också 4 av dem, är uppvärmda. Lekplatser finns det säkert 8 av. Havsvattnet är kallt och jag gillar inte sand, speciellt inte då Arthur kasta nävar fullt med sand i mitt ansikte och mun idag. Och Sander inte gör nåt annat än äta smutsig egyptisk sand. Hans skit bestod också av sand.

På tisdag sken solen och vi var vid barnpoolen på förmiddagen och vid hotellrummet då barnen sov dagssömn. På onsdag gick vi på stranden på förmiddagen och eftermiddagen var vi igen vid hotellrummet. Vi (mamma) hade lyckats låsa in våra saker i kassaskåpet och sen lyckades vi också sätta säkerhetslås på dörren och gå ut genom terassen, så vi var alltså totalt utlåsta. Träffa också annan finsk familj som lyckats med samma =) Sander har söndrat en talrik i maten.

Sander jaaa. Han är en persons heltidsutmaning. Han är en sån charmör och han kryper/går fram till främmande människor och far gladeligen i deras famn. Egyptierna som älskar babyn charmar med honom hela tiden och han älskar det, han är också gladeligen i deras famn, inga problem. Men han har en stark vilja och han blir så arg när han inte får göra vad han vill. Han har inget vett i skallen och ska sätta precis allt i munnen. På stranden la han sig på mage för att kunna slicka i sig mera sand. Han äter blomblad, stenar, tobaksfimpar och allt han hittar. Han sku kunna fara huvud före in i poolen och drar ner allt från matbordet i matsalen. Sen ska han ju bara äta själv och inte bli matad, när han matas är allt klottit då han bara ålar och vrider på sig. Skäms för att gå till restaurangen då han kastar omkring sig alla bestick, all mat han får (och de sopar genast han fällt nåt så det är omkring 20 gånger varje måltid) och idag var det ännu talriken. Han är nog i jobbigaste reseåldern just nu.

Maten är god och det känns som om vi bara äter. Det finns alltid nötkött i någon sås vid maten och det är så otroligt gott detdär köttet, sodavatten är drickan jag hela tiden dricker. Arthur äter köttbullar (någo egyptiska köttpinnar egentligen), pasta, franskisar (som tu utan salt) och glass (egentligen är det jordgubbssorbet, men det vet han inte). Sen dricker han äppel eller apelsin saft och är störnöjd över det. Nu får han å gurka men första dagarna sa vi att han han inte ska äta gurka utan franskisar istället, med tanke på hygienen då. Mamma dricker gin tonicar och rödvin (behövs ju nog för att orka med oss) och Sander han äter kokta morötter, ärter och bröd från buffen.

Här är alltså bra och fast det på förmiddagen blåsit så att det var riktigt kallt så är vår terass ändå solig och varm.