På mitt tidigare inlägg låter det som om jag hade något emot att vi har ett svenskspråkigt bidrag, men det har jag inte alls. Tvärtom. Jag har bara så svårt att förstå det. Var ren överraskad när jag såg att den var i finalernas final, men tänkte då att den nog just och just kommit vidare och såg inte en chans till att den sku vinna. Jag var rätt säker på att finskspråkiga Finland sku rösta på Stig. Det var så typiskt finskt.
På fredag såg jag å på voice of Finland (enda programmet jag följer med från tv:n) och på basen av detta musikveckoslut har jag dragit slutsatsen att i Finland får man inte vara nåt eller sträva nånstans. Om man har en bra, energisk show så får man kommentarer som "less is more". Nu tänker jag då på kommentaren i voice of Finland av tanten åt Krista Sigfrids, vet ju inte riktigt vad tanten hänvisa till, men det lät som att man borde nog förstå att hålla sig lugn och sansad. Helt som UMK också var. Lugn och tråkig och ännu tråkigare. I Sverige så får man ha show, man får sjunga ut och man får tro att man är nåt. Och det är nog så mycket mera underhållande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar