Igår kväll hälsa vi på hos min mamma och Sander somna som planerat i bilen. Han hade varit på gott busigt humör hela kvällen. Micke var hos sin bror i stan övernatten när han hade skolning där i två dagar.
Halv 10 vakna Sander och jag gav en flaska mjölk (för han fick ingen sovflaska i bilen). Mellan 10 och 11 vakna han 3 gånger och yla som av ont. Gav värkmedicin som alltid brukar hjälpa och så sover han gott. Inte inatt. Det längsta passet han tog vara i 2 timmar från halv 2 (då han fick 160 ml mjölk) till halv 4. Efter det vakna han åtminstone 1 gång i timme och före det också. 6 tiden gav jag mera mjölk för jag orka inte och han drack igen massor. Och jag har pajat och varit nära för han har legat brevid mig men han har ylat så att jag måstat stiga upp. 10 gånger räkna jag till. 10 gånger upp och vandra med honom. På en natt. Natten före det sov han till 4 utan ett pip.
Och det jag sörjer mest är att det är länkdag idag och jag sku villa vara energisk och ha ork för det. Det känns så jätteskönt när man får mera energi och livsglädje av att gå på länk. Förra måndagen var jag också trött när jag var på länk och det var så hemskt, efter 26 minuter gav jag upp och kände mig så död och energilös. Som jämförelse så jogga jag hela vägen, 36 minuter, på onsdag och jag sku ha kunnat fortsätta hur länge som helst. Älskar den känslan och sku ha velat ha den idag med, men det kommer inte att bli av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar