Mina barn är nog bara så fina, i alla fall på bild och just i dessa stunder.Man glömmer att Sander slog upp läppen under förmiddagens utebesök och blodet bara forsa och så vägra han lämna famnen på typ 1 timme (och jag hade ju ingen tutt med just då eller nåt papper heller) eller att Arthur inte fick sömn på dagen och bara tjata och ropa och aldrig sov någon tupplur eller att båda bara råddar och kastar och söndrar (speciellt böcker) och vägrar äta mat. Sander dricker bara mjölk och Arthur är en sån otrolig kinkblåsa. Men ja. Så söta är de nog ändå. Väntar ren på mitt nattliga sälskap (Micke är på bastukväll och kommer inte hem). Hoppas bara att Sander kan sova inatt och att vi inte behöver vaka i typ en timme för att man inte kan lägga ner honom från famnen utan att han igen börjar yla som en siren. Det har nu skett de två senaste nätterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar