Jag har sån oändlig blogglust. Har så mycket jag vill skriva och få ut ur mig. Men tiden är knapp och just nu finns det helt enkelt inte tid. Tråkigt.
Men jag är stolt över min hjärna. Faktiskt jätteglad över den. För jag är uppe flera än 4 gånger varje natt (av olika orsaker) och är kanske inte helt jätte utvilad. Ändå vet jag exakt vad barnen ätit, när de ätit, när de sovit, när de vaknat, när de skitit och hurdan skiten var. Jag vet vad som finns i kylskåpet och torrskåpet och vad som INTE finns där. Jag vet vilka maskiner som borde sättas igång hur och när. Jag kommer ihåg att Sander pass är klart. Jag vet vilka möbler som är ouppbyggda i huset och också hur de ska byggas. Jag vet vilka kakel vi ska ha och vad som ännu är oköpt för hemmet. Jag vet hur Micke jobbar den kommande veckan och jag vet alla hans lediga dagar under denhär perioden. Jag vet vilka skoluppgifter som ska göras och vilka som är ogjorda. Jag vet vad som ren är fört till nya stället och vad som ska föras. Jag vet när och hur vi ska flytta och allt vad som ska göras före det. Och sen har jag dessutom svar på nästan alla frågor rörande nåt av ovanstående. (Förutom postnumret till Lojo)
Så ja. Jag glömmer nog sen bort mycket annat. Till exempel födelsedagar och att höra av mig till vänner. Men min hjärna är nog ändå helt sjukt duktig. Den är bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar