I Pojo lärde sig Arthur säga nä (alltså nej). Och nu är sen allting nä. Och om nåt är nä så då är det omöjligt att göra det/äta det. Nu går vi ut. Nä. Vi ska snart klä på oss. Nä. Kom på pottan. Nä.
Och annars så stressar mig också hans språkutveckling. Känner att jag borde fatta allt han säger, men vad är till exempel "siak"? Ingen aning. Och nu går det snabbt. Han härmar allt och försöker så säga flera ordsmeningar. Och nu är det ju på tiden men det känns ändå lite jobbigt.
3 kommentarer:
Meillä on mennyt vähän toisinpäin. Erik oppi ensin sanomaan nää ja vasta nyt ihan viime aikoina joo. Mutta kaikki on joka tapauksessa nää :)
Myös meillä puheenkehitys on alkanut saada siivet alleen viime viikkoina ja äiti on ihan tyhmä kun ei se ymmärrä mitä Erik sanoo.
Det kan vara rätt frustrerande för både förälder och barn då man inte riktigt förstår. Men rätt snabbt tycker jag nog man sedan lär sig barnets "språk". På något sätt tycker jag att åtminstone Oliver utvecklat orden lite mer om han märkt att vi inte förstår. Se det som en rolig grej i stället, snart blir allt mycket lättare då ni kan kommunicera bättre!
Johanna: De är og så härlgia nää-sägare!
Linda: Du har nog rätt. TYcker att jag nog förstår det mesta, men sen ibland går det bara förbi och jag sku ju villa förstå allt för att uppmuntra honom att säga mera. Men inte verkar det störa honom så mycket fast jag inte förstår.
Skicka en kommentar