Jag har dem bästa barnen. Och mannen.
Idag körde vi i världens värsta ösregn till Heinola på min guddotters 9 årskalas. Nästan 2 timmar ena vägen. På ditvägen somna barnen genast i bilen och vakna när bilen stanna på gården.
Sen hade vi tänkt köra hem vid Sanders tredje tupplur men den tog han där och allt blev ändå senare än planerat. Men ändå så somna Sander en halvtimme efter start och Arthur var helt lugnt och stilla i sin stol och såg lite på shaun the sheep. Han somna 5 minuter före vi var hemma. Ändå satt jag hela resan intråmad mellan två isofixstolar. Obekvämt, men sjukt mysigt. Fick lust att flyga med barnen och ha det trång och mysigt.
Men jag var förberedd på skrik och kaos och hemskt. Men inget sånt. Mina barn är bäst. Jag undervärderar deras bilåkningskunskap totalt.
Och nya bilstolen då. Klippan triofix. Jag är halvt nöjd. Den är annars jättebra, superlätt att montera, bra lutning, går länge och så. Men den är jättetrång för benen jämfört med izi besafen för Arthur. Han får dem inte ens nära på rakt. Så han får väl sitta i den tills Sanders rygg blir ännu starkare och sen byter de igen tills Arthur kan börja sitta andra vägen, för då kommer det igen att vara toppen åt Arthur.
1 kommentar:
Delade ditt inlägg på min blogg: www.bloggen.fi/bilstolslotsen
Jag är så nyfiken på stolen, så jag måste fråga: har du något foton av stolen i er bil? Som jag får länka till alltså. Gärna med barn i stolen också, förstås :)
Jeanette
Skicka en kommentar