Hur länge varar två -åringars "nä" period?
För Arthur är nu på riktigt i kris. Han ska antingen kramas (mitt i natten ska han kramas och ute ska han bäras och kramas och om Sander är nära ska han kramas) eller så säger han nä.
Och det är nä åt allt och ibland är han så deppig och nere. Vi ska inte gå till stranden, inte gå till parken, han vill inte göra nåt och så sitter han i vagnen och deppar och är nere. I biblioteket ville han inte låna någo böcker eller nån film (och han älskar sånt). Det är liksom nä åt allt sånt som han pårikigt gillar och tycker om. Och jag har ju lärt mig att inte fråga så mycket, utan mera konstatera, eftersom svaret nästan alltid är nä. För om vi gör nåt som är nä så är det skrik, skrik, skrik.
Så ja. När går dethär över? Varar det länge?
3 kommentarer:
Så där spontant sku jag säga aldrig. Kan barn ens säga ja?
Meillä ei vaihtuu jooksi yhtänopeasti kun se taas vaihtuu eiksi :) joo, ei, joo, ei ja aina välissä itketään ja välillä taas kaikki on ok. hoho :)
Ärysttävintä se on silloin kun on kiire jonnekkin. (onneksi meillä ei usein ole kiire minnekkään)
Linn: Ojnej, ojnej.
Johanna: Om nåt är nej här blir det aldrig joo. Fast det är nåt roligt.
Skicka en kommentar