tisdag, maj 3

Klar

Idag har jag lämnat in min gradu och nu kan jag inte mera göra något åt den.

Jag är själv nöjd med den. Den blev väldigt praktisk och ytterst lite akademsik, men det är jag. Jag kan inte tåla såntdär att nu har vi en modell som vi ska testa om stämmer och jaa den stämmer. Jag uppskattar forskning, men dethär med teori och teoretisk/akademiskt kontribution är inte för mig. Min handledare upprepade orden "konceptualisera" då han gav feedback på min avhandling och jag bara fattar inte vad han menar. Jag var ren då så slut med gradun att jag hade tänkt lämna det där men så hitta jag nåt i mig och satt till en sak jag glömt att jag hade tänkt göra så nu blev den hoppeligen lite bättre. Egentligen hade det ju ingen skillnad men när jag nu ändå gjort så mycket kändes det att jag kunde sätta någon timme till på det. Men nu var jag alltså klar. En dag före Sander födelsedag.

För då nångång i februari när jag bestämde att jag gör den klar så snabbt som möjligt så lova jag barnen att till Sanders födelsedag är den gjord. Och det är en av orsakerna jag fick det gjort. För oss som familj var hela processen helt hemsk. April var mycket lättare och har ren lyckats glömma hur hemskt det var. Men jag vet att februari och mars var helt sjuka. Det kändes som att jag inte hann andas eller kunde göra det och det var fråga om att bara överleva till nästa dag och lämna allt annat till "sen när det är klart". Nu har det börjat lätta några veckor sen när jag sett slutet och insett att jag fått ihop texten. Det blev 65 sidor text baserat på 13 intervjuer.

Och jag vet att det var bättre såhär. Jag sku säkert satt massor mera tid på det om jag sku lämnat det till sommaren och då sku allt varit bort från familjen. Det har varit hemskt att ge över skrikande Evilda till Micke, hon sku ha villa vara med mamma ju. Sander hade en så hemskt vår och det berodde delvis på nån hemsk utvecklingsperiod men också för att vi hade det så tungt hemma. Det börja nångång i december, hans jobbigare period (jag tror ju massor på dessa perioder) och nu på våren börja det vara så utom kontroll att jag vissa gånger tänkte att nu ringer jag till rådgvningen efter hjälp. Jag brukar ofta hitta svar och sätt att hantera honom men denhär gången var det svårt, speciellt då jag inte hade tid eller ork med det överhuvudtaget. Jag vet ju att det gjorde det så mycket värre och jag gick igen över mina egna mamma gränser många gånger. Nu har det mirakulöst lugnat sig och jag har ens svårt att förstå vad som var svårt för vår nästan 5 åring. Men efter dagissamtal så slo det mig igen. Han ville bestämma över alla och säga vad man inte fick och fick göra och om man inte gjorde det så skrek han och slog och bet. Vi har haft såna strider och jag har fått sitta och hålla i den otroligt starka, långa 4 åringen och han har bitit mina armar och händer. Han har inte kunnat behärska sig själv över huvudtaget och har för nåt smått kunna bli arg som ett bi och försöka göra ont åt annan. Evilda älska han att picka på och kunde också göra illa åt kompisar. Om man sku säga nåt åt honom skrek han bara "Jag hör int, jag hör int, jag hör int" eller "säg int nå, säg int nå" och börja slå om man försökte säga nåt. Och jag skriver detta för att komma ihåg. Jag har ju ren nu lyckats glömma. Men det vände som sagt och jag kommer ännu ihåg när jag märkte att det vände. En kväll ville han i min famn och berättade då att jag var finaste mamman i hela världen och efter det blev han igen den söta kramgoda ungen. Förstås blir han arg ibland men det är så mycket mera kontrollerat och han medger att han gör fel. I nåt skede fundera jag på om det nånsin blir lättare med honom igen..

Och imorgon ska vi ha kalas för 5 åringen. För jag kan ju då inte låta bli att göra saker. Kör på fullt hela tiden. Fixar med kommande husremonter också. Och jag har inte ännu bestämt mig med kalaset. Jag är emot godis och jag är emot påsar som man tar med sig hem. Jag ska laga fruktspett eller fruktskålar och sen ska vi ha typ glasstårta. Men sen vet jag inte om jag ändå sku laga en sakpåse, eller en påse med en slickepinne, kanske en visselserpentin, ballong, tuggummi. Men det är ju bara kräsa och vill inte understöda det heller. Som tur ska det vara soligt och fint och vi ska ha picnic ute har jag tänkt. Och en massa lekar, bara jag nu kommer på några.

Inga kommentarer: