tisdag, januari 26

Kaos och kök

Jag är ett enda virrvarr och är på inget vis i balans. Det är bara kaos.

Jag är en frånvarande mamma som bara gör allt annat och tjatar och gnäller men orkar inte själv höra på tjat och gnäll. Och inte sku jag heller villa höra på mig själv eller göra som jag ber så jag fattar ju mina barn, men ändå... Och vädret är ju ruttet, var denhär vintern också här månne? Jag sitter bara vid datan och ger över mammiga Evilda åt Micke miljoner gånger per dag. Stackarn förstår ju inte vad skola betyder och att mamma nu måste skriva. Och sen görs ju allt vid datan och jag bor typ vid den.

Min kondition är i botten. Noll. Att skida 2,5 km med barnen är en riktig träning för mig (hann göra det 2 gånger nu förrän vintern försvann..) Jag är i så skit skick. Jag ser mig aldrig i spegeln och jag sätter på mig första bästa bekväma kläder jag hittar. Skönast är det utan bh med.

Jag är en rutten fru och orkar inte ens fundera på förhållandet, det är bara alltför tungt och har nu varit på hyllan alltför länge och kommer nog att vara det också.

Vårt hem är upp och ner och allt är allestans och två veckor sku det ta och nu har det gått 2,5. Diskmaskin är nu igång så det är ju bra, men sku gärna få alla funktioner till samma ställe (nu är kylskåp i hallen, matbord i arbetsrummet, mat och tallrikar i hemvårdsrummet osv) Inre harmonin och skönhet omkring existerar inte. Dessutom hålls ju inget nånstans längre än en sekund så..

Köket kräver massa energi eftersom det är jag som bestämmer över det och ska veta allt och jag vet ju inget (om typ el då och sånt). Massa saker som ska köpas. Och pengarna börjar ta slut. Och det är ju så eget fel så det är löjligt att ens klaga.

Och ändå hinner jag aldrig skriva på avhandlingen. Känner enorm stress över det. Tycker 4 veckor är alltför lite för att skriva inledning, teori och metod till en magistersavhandling. Så all tid jag kan gör jag bara nåt, jag bara kör för annars lyckas det aldrig. Jag trycker ner alla tankar av tvivel men jag vet ju nog att dethär inte är fiffigt. Men på vårt fakultet så måste vi få avhandlingen klar, senast i juli, för annars måste vi gå om hela semi kursen. Och för att få semi kursen godkänd så måste man ha alla semi uppgifter klara och semi 2 som är typ hela allt ska vara klart typ i början på maj. Paniiik. Speciellt då jag börja för nån vecka sen att ens tänka på saken.

Och sen funderar jag ännu över när jag nu egentligen ska bli klar och vad som händer sen och vad jag ska skriva på Evildas dagisansökan och borde jag bara ta en månad lugnt. Sku bara villa andas lite. Fast då kan det nog hända att jag bara sku gråta och igen få nån sorts breakdown som på sommaren. Så bättre att inte stanna upp.

Detta är vårt kök nu. Så sååå mycket är det ju inte kvar.


Denhär hörnan har ändrat mest. Gamla köket finns här. Borde säkert ändå ha integrerat diskmaskin men det sku bara ha varit så dyrt. Och fast vi sen ändå köpte ny diskmaskin så har den som 300 euros maskin samma egenskaper som en ca 600 euros integrerbara på Ikea. Så nu fick det bli såhär. Hade bara tänkt att de sku vara mera samma vita färg. 

Dethär är min stora kärlek. Kran som man får loss och svart lavoar.



2 kommentarer:

Jenny sa...

Ville bara skriva ärligt något jag tycker.
Du skriver att du inte vill stanna upp för du är rädd för en breakdown,
men om läget verkligen är så borde du då inte göra det?
Hör hur det låter egentligen, glöm inte totalt bort dig själv i allt kaos (ok, lätt för mig att säga kanske som har varken barn hus äktenskap etc)
Hoppas någon kan hjälpa dig/er i allting. Andningshål är så himla viktigt att få i stora kaos, en timme eller två bara du.
En stor kram!
(Hoppas du inte tar illa upp av min kommentar, kände bara jag måste skriva något och blev så till mig av hela inlägget)

Michaela sa...

Tack Jenny! Jag uppskattar.