När Arthur var 1 år och 9 månader börja han cykla med den minsta av Pukys sparkcyklar. Ifjol när det var dags för Sander att ta över den minsta så fick Arthur den största av sparkcyklarna, denhär. Då fundera jag länge om han sku få en vanlig pedalcykel utan stödhjul eller en större sparkcykel, men beslöt sen att det viktigaste är att han tar sig framåt och har roligt så valet föll på sparkcykel. I år igen så har jag funderat hela sommaren på om Arthur ska få en 16 eller 18 tums cykel, han är ju ändå över 108 cm lång. Den minsta sparkcykeln börjar bli liten åt Sander och han ska få den större sparkcykel. Märket har jag hela tiden varit säker på. Jag har konstaterat att Puky är av utmärkt kvalitet och funkar precis som de ska och då behöver jag inte testa nåt annat. Sen funkar ju allt så bra på Polkuped så alla cyklar är också beställda därifrån.
Beslöt mig sen för en 16 tums cykel. Tänkte att det är lättare att börja med sån och sen kanske Sander ren får den nästa sommar och då är han ännu bara 3 (för den ungen har nog sån cykelbalans och far som ett spjut fram och åker ner alla backar med benen uppe). På tordag sökte vi den från posten och på kvällen kunde Arthur prova den för första gången. Som bakgrund kan jag berätta att han några gånger cyklat med nån parkkompis cykel som har stödhjul och pedaler och en gång så trampa han en trehjuling på snadistadi, så han har inte trampat på pedaler många gåner i sitt liv. Men till torsdagkvällen. Vi satt sadeln lite högre, just så att tårna tar i marken men inte nåt mer (vill att han ska ha styrka i benen att sparka med). Sen instruera jag honom och sprang efter och höll i sadeln. Efter några rundor börja jag släppa mot slutet och det gick bra. Handbromsen kunde han bra använda eftersom den stora sparkcykeln också har handbroms. En halvtimme öva vi då och då kunde han ren fara långa sträckor själv men var orolig i nedförsbackar och vid starten. Idag på söndag så sku han villa cykla hela tiden. Han behöver ännu hjälp för att komma iväg (fast ibland hjälper jag inte men han tror att jag gör det) men efter det går det hur bra som helst, han cyklar helt som man ska och jag är inte alls orolig över att han sku falla, själv är han ännu lite försikti i nedförsbackar.
Det gick bara så otroligt smidigt och han är så nöjd. "Jag tycker så mycket om min cykel mamma". För den har ju ringklocka, en "lippishållare" och en lite flagga där fram. Själv konstaterar jag att en 18 tums cykel sku ha gått riktigt bra åt honom som första cykel, han sku ha klarat det lika bra och den sku gå längre åt honom.
Och Sander då. Nå jag visste inte ens att Micke gett den större sparkcykeln åt honom. Han var så nöjd när han fick ny cykel och han fatta sig också genast på handbromsen. Sen gick han hela dagen omkring med den på gården och for iväg varje gång vi gick till vägen och cykla.
Väldigt lyckade cykelbeslut vi gjort med andra ord.
Och så bildbomb på det:
3 kommentarer:
Fina bilder :). Arthur ser så stolt och lycklig ut på bilden där han cyklar. Det är så roligt när barn lär sig något nytt. Alex fick cykel på våren och sen ville han bara cykla hela tiden. För någon vecka sedan lärde han sig ta fart själv med gungan och sen kunde han sitta och gunga hur länge som helst. Jag gick igenom mina foton för nån dag sen och hittade foton från då Alex och Arthur var riktigt små och ni var och hälsade på. Tänk att dom har blivit så stora nu :).
Emma
Oj vad jag önskar att Arthur sku börja ta fart själv, fast själv kommer jag ihåg hur roligt det var när nån gav fart så kanske hans motivation inte riktigt är på top. Kanske han sen på dagis lär sig när ingen ger fart.
Och ja. Så stora de är nu ren. Kommer ihåg då ni var på stugan och Alex gick omkring med sparkcykeln hela tiden och ville kunna medan Arthur inte alls ännu då var intresserad (fast det kan hända att han sen efter det börja köra med den).
Michaela, får jag använda en av dina bilder till Polkupeds sida? De här bilderna var så glada och gillade så mycket när Arthur cyklade barfota. Bilden skulle komma under 16 tums cyklarna.
Skicka en kommentar