Kalasdagar

Länge sen sist igen. Och här har hänt massor. Vi har fått en 6 åring till huset och jag har blivit 30!

Vi har ett kalasveckoslut pågång. Igår hade vi kompiskalas 11-13 med 6 förskolekompisar och på kvällen hade vi både jag och Arthur kalas med bådas kompisar.

Arthurs kompiskalas var så annorlunda sen ifjol fast det då var 10 barn hos oss i vårt lilla radhus. Nu kände alla varanadra så bra å vi har så stort hus. De var uppe, nere, ute och allestans. Vi hade hamburgarlunch och morot och gurka stavar och tyvärr också chips på bordet, som gick alltför väl ner. Hamburgarna (som man själv fick fylla) var nu inte lika pop. Sen efter en stund hade vi sötsaker; mariekex, våfflor, mockarutor och vienetta glasskaka. 4 barn åt glasskaka. Och jag gillar inte att ge gåvopåsar, är så emot det. Är också så emot godis åt barn. Men Arthur önska så gärna mete, så supermycket, och för honom hör godis och kala ihop (nå bra så för annars så äter vi inte godis) så jag laga 8 påsar med godis och vi hade nån sorts mete (Evilda rev ju ner duken konstant) och alla ungarna var helt saliga över godisen och satt och smaska i sig allt. Borde väl bara inse att det inte går att få ungarna så mätta före att godis inte sku smaka.

På kvällen åt vi nachon och tortilla och hade flera barn än vuxna i vårt hus.

Foton på vårt hus, kalas, barn och leksaker.

Arthur önska sig hotwheels bana och fick det också. Fick sen också massa legon. 

Bevi!

6 åring

Evi, Sander och vårt fiskeämbar.

Jag fick mattan av mamma till födelsedagen och är så nöjd med den. Hade själv ingen aning hurdan matta jag ville ha dit så det är så skönt att hon hade hitta en just passade och att jag inte behövde göra valet. Nu ekar det mycket mindre där. 

Vårt vardagsrum. Köpte blommor åt mig själv till födelsedagen. 

Familjebild. Sku ta en till dagis och dethär är den enda vi tog sen försvann alla. 

Arthurs kaka 1. 

Lee, Samuli och Evilda på kalas. Evilda gillar så babyn. 

I år satsa jag inget på kakor. Sånt är så tidskrävande och blir sällan toppen. Så det blev glass med 30 ljus för mig och 6 ljust för Arthur i mockarutsbitarn. Jag ville också blåsa ljus och jag fick 29 utblåsta. 

Samvetskris om mat

Jag har alltså en kurs i "corporate sustainability" och den är faktiskt jättebra. Undervisningsmetoderna är inte de tradiotionella och tanken är att vi själva ska ifrågasätta och fundera och sätta in oss i olika situationer och inte bara ta saker uppifrån. Handelshögskola kan kritiseras för att ge saker färdigt utan att de ifrågasätts eller egentligen bara lära ut värderingar som inte är önskvärda ur samhällets/människans perspektiv. Men här har man då tänkt ut ett sätt att undervisa på där man inte gör det. Super tung och arbetssam kurs. 2 gästföreläsningar per vecka (okej det är inget om jag inte sku behöva köra till stan för dem), 1 film att se och sen typ 5 akademiska artiklar som är av varierande svårighetsgrad, vissa så svåra att jag börja ifrågasätta hela min engelska kunskap. Och sen svara på 3-4 frågor och binda ihop film, gästföreläsningar, artiklar på 1500-1800 ord och komma med nåt eget. Samma system i 6 veckor. Och här är det krånliga, man måste tänka. Och man börjar tänka och sen vet man inget mera.

Just nu gäller det mat. Organiskt, Community supported agriculture, fair trade, beyond fair trade, kapitalism, Food inc. osv. Och jag är helt slut i huvudet. Det finns ju inget vettigt sätt att vara på i denna värld.

Jag sku ju villa vara ekologisk och göra så lite harm åt miljön som möjligt. Då borde vi ju inte äta nåt kött eller mjölkprodukter och vi typ lever på mjölkprodukter känns det som. Sen ska man ju fundera på att det är hälsosamt och bra för kroppen. Järn måste man ju få nånstans ifrån så sku ändå lite kött vara bra. Sen har vi den etiska aspekten, hur har kon haft det? Hur har bonden haft det? Har han fått tillräckligt lön? Och sen har vi ju igen den ekologiska aspekten, hur har produkten kommit hit? Ska vi bara köpa lokalt? Eller vill vi hjälpa kaffeodlarna i Colombia? Och hur gör vi det bäst? Och varför ska så mycket jordbruk subventioneras i norr? Och kanske det är helt bra för ifall det blir kris har vi kanske ingen mat. Och vad om alla sluta äta färdigmat, vad händer då med Saarioinens anställda? Och hur mycket gift är det nu sen i riset och vad fan ska man egentligen äta?
Barnen får för mycket protein i sig i Finland och mjölkprodukter är inte bra för miljön men nog enligt de finska näringsrekommendationerna (och hur hag mjölkkorna det?). Grönsaker ska man äta massor av men inte blir man ju mätt på 10 tomater, eller så är man hungrig om en kvart igen om man blivit mätt. Nåt som mättar måste man ju äta. Pasta är ju bara kolhydrater och kycklingarna har det dåligt och så vidare och vidare.

Jag lider av extrem matkris och ifrågasätter alla val. Ja. Och sen så var vi ju inte miljonärer så ekonomin sätter ju ändå nån begränsning på allt.

September

Lite anteckningar för att hinna med. Nu går det igen fort, fort och tiden är så knapp.

Evilda sov inatt första natten utan mat, 1 år 2 månader. Det var inte planerat men det blev så på nåt sätt. Hon vakna före 3 första gången så tänkte att inte än och försökte slå Micke så att han sku vagga henne när hon gnällde och gnyla. Nå han hade ju gått och sova 1 timme tidigare så han vakna ju inte men som tur somna hon om av pajande. Nästa gång hon vakna var typ halv 7 och då var det heller inget skrik utan bara bök å så somna hon om i min famn. Hon har inte ens varit i närheten av sin egen säng på några månader. Jag behöver all sömn jag kan få så hon sover nu med oss.

Sander, 4 år 3 månader, kan nu simma några meter i djupa bassängen. Säkert 3 meter. Superstolt mamma!

Evilda springer hårt och är aldrig där man tror hon är. Älskar att springa efter brorsorna och är så glad när det kommer hem. Hon klättrar och klättrar och klättrar. Stolar är bäst. Hon kan också komma ner nu. Leka med egna leksaker gör hon inte, har aldrig gjort, men att dra bort alla delar från små legogubbar är roligt. Likaså att flytta och söndra på andra små lego saker.

Säger A-tu som sku kunna vara Arthur, men lite oklart än. Mamma ljudet för hon ju nog, men lite oklart där med.

Och Arthur fyller 6 nästa vecka. Och jag 30. Och nu ska jag fundera på hållbarheten i maten och matindustrin och det är först en invecklad fråga.

Pengaprat.

Pengar är ju så "hysh, hysh" och pengar ska man inte prata om. Man ska alltid låtsas ha pengar fast man inte har pengar. Men nu ska jag ändå tala lite pengar, för jag tycker man får prata om allt och jag pratar ofta pengar.

Igår när jag logga in på nätbanken visa vårt brukskonto -169. Och förr har vi haft spar på ett annat konto, typ 600-700 som alltid funnits där men det har nu också försvunnit (och helt så att jag är medveten och saken och fått det att försvinna). Lönen kommer först nästa måndag så som tur fick jag inom familjen lån att täcka vårt ytterst negativa brukskonto och så har vi en 100 lapp i lådan som får gå till mat. Min cykel borde också hämta från service men undrar varifrån de pengarna skall tas. Och sen så är septembers visaräkning 600 så det måste också trollas fram.

Nå. Först. Hur gick det så? Nå, vi borde inte ha gjort en resa. Vi hade inte råd, men vi gjorde ändå. Har sålt mycket fondbesparingar för den men det gick nog ändå mera än väntat. Det var egentligen på själva resan som vi spendera massa mera än vad jag tänkt. Gick kanske 1000 på 9 dagar medan jag räknat med max 700. Hela resan med både boende, flyg, bil, färja, mat, glass, dykning och allt blev 2800 vilket nog är helt ok för 9 dagar för 4+1 fast nån hundralapp billigare sku det ha fått vara. Fast, kanske det inte var resan utan soffan. Eller det att vi nu småremontat hemma, på det har det också gått massa hundralappar. Eller det att vi köpte huset. Eller nåt annat.

Förr hade jag ingen koll på helheten riktigt. Tog från spar då vi inte hade och tänkte att det i slutändan blir bra. I juli börja jag följa med vår ekonomi. Har excel tabell där allt bokförs för att få nån koll. Den är indelad i olika avdelningar så att jag kan se vart det far mest. Det som har varit krångligt är alla fösäkringar (2*bil, barn, hus), roskisavgifter, fastighetsskatt, vattenavgifter som inte kommer en gång i månaden utan som kommer i nån månad. Och sen när alla kommer i samma månad så kan det gå 600-700 euro på en gång. Nå, det har jag löst genom att öppna att nytt konto dit jag betalar 400 euro varje månad och sen är tanken att där alltid skall finnas pengar för just dessa saker. Då har jag mera koll. Nå, nu var det ju en massa försäkringar just nu när jag börja detta så det är ju också vid 0 nu. 

Situationen är nog ännu helt under koll. Har ännu lite fondbesparingar, någo aktier och sen har jag satt fast fjolårets studielån i fonder och sen har jag nu lyft nytt studielån. Och snart kommer Mickes lön. Det som också gjorde saker svårare var Mickes pappaledighet och det att jag trodde att han fick vara ledig samtidigt som jag och att jag sku få vårdstödet. Nå, så var det ju inte, om jag sku ha varit mammaledig/föräldraledig sku det ha gått så. 

Men det är definitivt en uppväckare. Jag är snål och sparsam på allt som gäller mig självoch Micke och vi köper lite onödigt (typ tekniska prylar). Men sen är jag ju vårdledig och vi har hus och 3 barn. Och 3 barn som jag vill köpa viking höstskor åt (jag våga igen efter dålig erfarenhet med tarror), höstkläder som håller vatten osv. Och sen klipper jag ju inte deras hår själv och det måste göras 3 ggr/år så dit far 40 euro. Och sen är det nu hela tiden nåt som verkar vara sånt som man inte kan vara utan, typ klädsel för mammas 60 års fest med 50-talstema.

Och sen alla saker jag tycker vi borde köpa/göra som finns i huvudet. Vårt sovrum fick vi ju målat men där sluta det. Gardiner behöver vi dit, nya lakan (definitivt behövs för vi har nu kört med samma två par i typ 6-7 år) och sen nåt på väggarna. Kanske en matta. Sen har vi matsalen som så sku behöva en matta för det ekar så där och det finns ju mycket fina men det är ju typ 150 euro och sen ny lampa dit. Sen sku jag villa ha typ 5 madrasser med tyg/lakan att göra en soffa till på över våningen. Och sen sluta vår mikro värma mat och det har gått helt bra i 2 veckor utan mikro men nu först inser jag hur långsam spisen är och en induktionsspis sku ju vara helt på sin plats (den som vi ha är åtminstone 15 år). Datan strular konstant. För att inte prata om att jag har typ 3 hösttröjor, 2 par byxor och alla underbyxor är sönder eller obekväma. Sockor har ingen. Arthur fyller just 6 och nån gåva åt honom. Sen ska vi ha kalas men det vägrar jag spara på för människor och samvaro är så viktigt. 

Men dethär är det väl att vara vuxen. Konstant dessa val. Nya skor åt barnen (måste), så ingen matta eller kökskärl, ja alla våra kastruller bränner genast i bottnet och stekpannorna är bara skit. Måste bara leva med att hemmet inte är klart och så som jag sku vela och att det kanske går mååånga år innan det blir som jag tänkt. Idiotiskt att köpa möbler/prylar om man måste fundera över hurdan mat man köper. Och nu blir det nog också matbesparing. Vi äter billigt annars också men vi äter så mycket så nu måste vi bara äta billigare. Mindre kött är min lösning och mera gröt och soppor igen.

Så. Det var mitt pengaprat för idag. 

Sjukstatus

I planet påväg hem sa jag åt Micke att söndag-måndagnatten får han fixa Evilda och hennes nattätande får sluta. På resan blev det igen 2 gånger per natt och det var ju helt ok för hon åt lite och det var hett och så.

Nå. Förstås fick Evilda feber på söndagen. Och har sen dess varit dålig. Febern är nog borta nu, har varit sen igår morse men humöret är grymt och nätterna grymma. Hon sku villa sova med tissen i munnen och annars är det skrik och ibland är det ändå skrik och mera skrik och sen är hon ju så trött. Stackarn har ont och eländigt och hatar värkmedicin (vi har pamol f allestans då hon viftar och slår och spottar ut det). Äter inget, eller jaa, har levt på ost i några dagar och bröstmjölk. Ammar konstant och det är det ända som är bra. Funkar som värkmedicin när hon får hålla i bröstet så det måste hon ju få. Vill nu inte heller dricka nåt från pipmugg. Vill bara vara i famnen.

Hon håller på att få 3 stora tänder. Tror jag iaf, för man får ju inte känna in i munnen och inte heller titta. (När blev hon så viljestark!?!) Så kanske det är det, eller sen är nåt riktigt fel nånstans. Hon skrapar sig också i nacken och bakom öronen men har tänkt att det har med tänderna att göra.

Nu har hon sovit en längre stund efter att jag fick i henne kanske halv pamol F och sen fick hon hålla i bröstet i typ 1 timme men sen ska vi och köpa panadol i vätskeform och ge det hela tiden. Om man lever på 3 skicor ost så kan man ju inte orka vara glad.

Och. Jag börja skolan på måndagen. Corporate sustainability tror jag kursen heter. Riktigt intressant.