Samvetskris om mat

Jag har alltså en kurs i "corporate sustainability" och den är faktiskt jättebra. Undervisningsmetoderna är inte de tradiotionella och tanken är att vi själva ska ifrågasätta och fundera och sätta in oss i olika situationer och inte bara ta saker uppifrån. Handelshögskola kan kritiseras för att ge saker färdigt utan att de ifrågasätts eller egentligen bara lära ut värderingar som inte är önskvärda ur samhällets/människans perspektiv. Men här har man då tänkt ut ett sätt att undervisa på där man inte gör det. Super tung och arbetssam kurs. 2 gästföreläsningar per vecka (okej det är inget om jag inte sku behöva köra till stan för dem), 1 film att se och sen typ 5 akademiska artiklar som är av varierande svårighetsgrad, vissa så svåra att jag börja ifrågasätta hela min engelska kunskap. Och sen svara på 3-4 frågor och binda ihop film, gästföreläsningar, artiklar på 1500-1800 ord och komma med nåt eget. Samma system i 6 veckor. Och här är det krånliga, man måste tänka. Och man börjar tänka och sen vet man inget mera.

Just nu gäller det mat. Organiskt, Community supported agriculture, fair trade, beyond fair trade, kapitalism, Food inc. osv. Och jag är helt slut i huvudet. Det finns ju inget vettigt sätt att vara på i denna värld.

Jag sku ju villa vara ekologisk och göra så lite harm åt miljön som möjligt. Då borde vi ju inte äta nåt kött eller mjölkprodukter och vi typ lever på mjölkprodukter känns det som. Sen ska man ju fundera på att det är hälsosamt och bra för kroppen. Järn måste man ju få nånstans ifrån så sku ändå lite kött vara bra. Sen har vi den etiska aspekten, hur har kon haft det? Hur har bonden haft det? Har han fått tillräckligt lön? Och sen har vi ju igen den ekologiska aspekten, hur har produkten kommit hit? Ska vi bara köpa lokalt? Eller vill vi hjälpa kaffeodlarna i Colombia? Och hur gör vi det bäst? Och varför ska så mycket jordbruk subventioneras i norr? Och kanske det är helt bra för ifall det blir kris har vi kanske ingen mat. Och vad om alla sluta äta färdigmat, vad händer då med Saarioinens anställda? Och hur mycket gift är det nu sen i riset och vad fan ska man egentligen äta?
Barnen får för mycket protein i sig i Finland och mjölkprodukter är inte bra för miljön men nog enligt de finska näringsrekommendationerna (och hur hag mjölkkorna det?). Grönsaker ska man äta massor av men inte blir man ju mätt på 10 tomater, eller så är man hungrig om en kvart igen om man blivit mätt. Nåt som mättar måste man ju äta. Pasta är ju bara kolhydrater och kycklingarna har det dåligt och så vidare och vidare.

Jag lider av extrem matkris och ifrågasätter alla val. Ja. Och sen så var vi ju inte miljonärer så ekonomin sätter ju ändå nån begränsning på allt.