Och fortsättningen på skridskoproblematiken.
Idag var vi och skrinna igen och det gick så super. Arthur var så stolt och glad och orka hela timmen och skrinna och gjorde precis allt vad de sku. Speciellt stolt var jag när han hoppa med skrinskorna och när han våga skrinna riktigt fort. Och hur gick det så bra denhär gången då? Jo, vi hade gamla skridskorna på. Så allt låg i dem, precis allt.
Och eftersom det säkert finns andra skridskounon där ute så skriver jag nu detta. Det är inte ens meningen att man ska skinna med bananskridskor. Jag chekca idag om man kan omforma bettet och det går bra. I samma veva så sa denhär vässaren att det är meningen att man ska göra det efter att man köpt nya och att det ju är nästintill omöjligt att skrinna med såna när det är så liten yta som rör marken. Kan så tro att fel bett på skridskor kan döda mycket glädje och motivation för skrinnande så checka alltid det!
För idag var det inte alls samma unge på isen. Föll 1 gång och kunde njuta av det på alla sätt. Och jag var så glad, så glad för jag hann inte förstöra hans glädje att skrinna. Vilken tur att jag förstod var problemet låg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar