Dagarna flyger iväg

Tiden bara rusar iväg och jag hinner inte alls med. Och jag gillar inte det, men nu är det bara att leva med det. Imorgon är 10 veckor praktik gjorda och jag har 10 veckor kvar, och då har jag julveckan ledig. Och så ska vi ju till Tyskland på bröllop veckoslutet före julen, hur vi nu ska hinna med det sen.

Det har varit en intensiv vecka. Sen förra veckas tisdag var jag varje kväll själv med barnen och natta dem för Micke var på jobb. På fredag var Micke borta övernatten och på lördag var jag. Sen hade jag 3 kvällar med barnen igen. Och jag gillar ju att vara med barnen men 2 av demhär kvällarna har jag efter dagis släpat med 2 efter dagis-trötta barn till läkarstationen. Förra onsdagen hade Arthur öroninflamation och klaga på örat när jag sökte från dagis (kom ihåg att gå på efterkoll om 1 månad!), på måndag så for vi igen med Sander för han hade igen ögoninflamation och hade klagat hela dagisdagen över ögat (då hade hans 7 dagars ögondroppskur gått ut på söndag). Så han fick nya droppar och fick vara hemma från dagis på tisdag när han också var lite krasslig (Micke jobba kväll och jag gjorde kort dag). Arthur fick fara till dagis för han tycker om att leka med sina kompisar där och sen så hade de hemma-dag igår och idag. Dessutom har de också 2 dagar nästa vecka och det hade de också för två veckor sen. Så jag resonera att det var okej att han var där fast Sander var hemma.

Ja men när jag är med barnen så blir det inget gjort. Vi äter, plockar lite undan, borde gå ut och sen få barnen i säng. Och sen somnar jag samtidigt som barnen. Och sen upp 6 och så börjar allt på nytt. Är så glad att nästa vecka är 4 dagars vecka.

Och nu är det ju lillajul och vi ska julpynta och baka pepparkakor. Måste bara hitta ork nånstans.

Så värt det

Undrar hur många minuter det är kvar av Pippi... Försöker mig på ett snabbt inlägg.

Gårdagens utgång var så värt det. En stund på kvällen satt jag och övervägde om det var värt tröttheten och det kan jag nu i efterhand konstatera att det var. Tröttheten har inte varit förlamande och jag har känt så stor glädje och tacksamhet över min super familj.

Igår ordna Lee eftermiddagsbrunch med en en massa godheter (jag smällde väl i mig typ 8 minicupcakes) och vi spela spel och jag babbla på. Sen for vi ännu ut till Molly Malones (herregud, när har jag senast varit ut? Över 1 år sen!) och i säng (på madrass hos Lee) var jag efter 3. 5½ timme senare vakna jag första gången men jag fick som tur tag i sömnen ännu efter det. I kylskåpet hos Lee fanns ännu smoothie och goda juicer och batong som jag mumsa i mig till morgonmål på köksgolvet och det var tyst och fridfull och ute sken solen.

Köpte mig mera bloggtid genasm att sätta på en till Pippi.

Städa upp hos Lee lite före jag gick och väcka henne med frågan om vi kan fara till McDonalds. Lee var inte tillräckligt pigg för det så jag for sen hem och hemma fanns det mat, och till och med god sådan, och sån som jag inte lagat. Sen hann vi med halv timmes mysstund hela familjen i soffan före Micke igen sku på jobb och han hade fått Sander och sova och Arthur ville titta på lego chima på datan så han satt i min famn och titta. Sander vakna efter 45 minuter och det var riktigt bra (han sover nog alltid 1½ h annars) för då hann vi ut ännu när det var ljust. Så efter plätt och socker mellanmål så får vi till min favoritplats i Lojo, Liessaari, med varm kakao och mandriner i väskan. Vi var nästan ute 2½ h före vi kom hem 5 och jag undrar när jag senast varit ute så mycket. Och sen har jag ännu haft energi att tömma alla kassar i tamburen, att tvätta kläder och laga mat och fixa för imorgon.

Det var alltså så värt det! 

Ögoninflamation och droppar

Båda barnen har lindrig ögoninflamation. Eller iaf så rinner det inte och är inte stockat men Arthurs öga var på söndagen rött och Sander klaga  och grät över "pipi öga" när han sku sova och när han sov. På måndagen fick Micke fara med dem till Mehiläinen och de fick ögondroppar. Då kunde de också fara till dagis idag.

Men att sätta demdär dropparna är helt omöjligt. Idag fråga jag tips på jobbet och fick muta som bästa alternativ. Så jag tog till muta. Med glass (frensh food rules gällde alltså inte idag). Och om de tog dem utan tjafs sku de själv få ta glass och om de sku ta dem efter massa tjafs så sku jag sätta lite. Båda tog dem bra (fast jag inte kunde sätta dem och kanske 1 % gick in i själva ögat) utan tjafs men sen när vi sku ta glassen så var det bara lite kvar för Micke hade nåt tag smaska i sig barnens glass. Som tur blev det ingen kris och jag fick dem och samarbeta. Jee! Dåligt föräldraskap är ju bra ibland.

Förövrigt sku man kunna hitta på någo lappar man sätter på ögonen istället för droppar. Det är ju så obehagligt med såna.

Söndagmorgon

Nu är klockan 7:59 och alla andra i huset sover. Inte jag då. Jag vakna halv 7 när Arthur ropa på pappa. Han var påväg ner från sängen så tog honom till vår säng för han har varit så trött på sista tiden. Där somna han om, men inte jag. Jag har nu läst hela hbl, ätit lite morgonmål och gått igenom bloggar.

Och på eftermiddagen och på kvällen kommer jag att vara helt dötrött och ha pigg barn.

Sen dokumentation av 4 åring

Får väl bara konstatera att jag inte har nån egentid hemma mera och absolut inte nån skriva blogginlägg tid.

Det var i oktober vi var på 4 årskoll med Arthur och jag har så länge tänkt skriva om det. Men jaa. Tiden. Så nu blir det bara så att jag ska komma ihåg nåt. Han vägde nåt på 20 kg, var 111 cm lång och helt proportionerlig. Gjorde sina uppgifter när han var ensam med rådgivaren och klara dem alla bra. Eller alla förutom att ta i bollen. Men det visste jag ju nog att han inte kan och inte har han nåt intressa att träna på det heller. Men jag antar att det kommer en fas för det med. R säger han inte ännu men det tar jag inte heller stress med. Ibland uttalar han vissa bokstäver fel (typ u/y blir o/ö eller nåt ditåt) men ren på 1 månad har det blivit bättre. Han ville inte ha hörlurar på sig och glasögon som täckte ena ögat var heller inte roligt. Annat jag vill dokumentera om Arthur är att han nu äntligen, för 2 veckor sen lärt sig att hålla farten själv i gungan. Jee! Mamma hade lyckats lära honom det. Och det förstår jag ju nog eftersom jag lärt fel och fokuserat på att instruera om hur fötterna ska fara, men nu när han gör det så använder han inga fötter utan bara övre kroppen och händer.

Och dagens bästa köp. 1 påse var med enfärgad modellera för 1,50 €/st från Prisma höll barnen sysselsatta i över 1 timme. Superbra köp alltså! Och inte hade jag ju nån tid då heller för jag satt ju förstås med och modellera. Å ena sidan ville jag och för det andra så sku det aldrig ha pågått så länge om jag inte varit med.

Och nu. Sömn. Är alltför trött.

5 minuter senare:

Kom på ännu en sak. Den 4 åriga dagispojken har blivit en actionhero-idol. Batman, spiderman, superman, star wars, turtles och allt detdär som jag inte vet nåt om är nu så stort i hans värld. Han sku ha villa ha alla batman figurer i Prisma. "Snääällla mamma, snäääällla". Och så leker vi batman och robin och jokern- polisoch tjuv och jag hänger inte alls med mera. En dag berätta han också om Duudson åt mig och hur mycket tokigheter de gör (och vi har definitvit inte sett på nåt sånt!) Har hamnat inse att jag inte kan påverka sånthär mera och att det fiffigaste bara är att gå med i det och önska att det går över nån gång. Och förklara att du får tala med pappa om batman för jag vet nu inte vad som är så speciellt med honom.

Tisdag i november

Imorse när vi for iväg halv 8 så drog jag upp köksgardinerna. Det var mörkt ute. När vi kom hem halv 5 så drog jag ner dem igen för det var mörkt ute.

När vi gick hemåt från bilen så konstatera en trevlig äldre grannherre att "barnen har för långa dagar". Och jag förstår honom så väl. Jag såg ut som på bilden ovan och Sander skrek och Arthur hade just fått akutsjukt i magen när jag tog ut honom ur bilen. Sander fick igen utbrott på dagisgården då han sku gå in genom Arthurs dörr när ren Arthur satt i bilstolen. Sen ösregna det ju och jag ville inte dra i våta kurakläder när jag sku sätta in protesteraren Sander i bilen så jag tog bort dem av honom. Och då gick ju allt ännu mera fel. Man får ju inte ta bort Sander kläder. Försökte med all min kraft truga in det ursinniga biet i bilstolen men han var för stark. Sådär 10 minuter senare fick jag på nåt sätt ändå honom fastspänd och sen kunde han lugna ner sig lite. Jess. Situationen fortsatte när jag parkera för jag fick inte öppna hans dörr först, utan jag sku först ta ut Arthur. Sen fick jag inte ta fram gummistövlarna som var under bilstolen för han sku ta dem själv, men det gick inte, men ändå sku han. Till slut orka jag inte mera och lyfte ut unge, stövlar och kläder och börja fokusera på magsjuke Arthur. Och just då kom grannen. Jag älskar när människor bryr sig så det var bara bra. Lugna honom ändå med att barnens dagisvecka sluta idag och nästa gång har de dagis om en vecka, nästa tisdag. Sen efter att Sander fick berätta nåt om lastbilar åt grannen glömde han sin gummistövelskris.

Och sen for jag på föräldrarådsmöte på dagi till 6. Jag tycker att sånt är viktigt att delta i och ha en bra bild av sitt barns vardag. Hemma var jag 8 och hann just läsa en saga åt barnen före det var sängdags.

Dethär livet är så inte för mig! Och nästa november ska jag resa bort. Jag hatar dethär mörkret och regnet.

Och fan. Det är bara 6 veckor till julafton, jag trodde det var 8. Jag har ännu inte tänt ett ljus. På veckoslutet ska det bli glögg, ljus och så ska ljusslingan sättas upp ute. Kanske det muntrar upp lite.

Årets kalendrar

Dagarna bara går och så har människor börja tala jul. Leksakskataloger har kommit och nästa vecka är det ren 15 november och bara 2 veckor kvar till december.

Jag har ingen ork eller intresse för nån egen kalender åt barnen och chokladkalender är också utesluten. Fjolårets playmobil sjörövarkalender var en hit och nästan alla bitar finns ännu kvar och de leks med åtminstone 1 gång i veckan. Så i år besällde jag en playmobil drake kalender åt Arthur och en Blixten kalender åt Sander. Det var svårt att välja kalender åt Sander. En playmobil djur kalender sku ha passa honom bäst med tanke på att han är 2½ men då sku Arthurs drakkalender varit mera spännande. Sen fundera jag också på en legokalender åt Sander men då sku Arthur ha velat ha den med. Och Sander älskar Blixten, så jag tror den blir helt bra, speciellt om det kommer små blixten bilar i den.

Danhär dagen var så min och barnens dag och jag har älskat precis varje sekund av den. Sku villa komma ihåg den för alltid och dokumentera den i minsta detalj, fast det bara varit en helt vanlig, småtråkig hemmadag (älskar nuföritden såna!). Men nu är klockan 9 och jag borde sova ren så att jag är pigg imorgon klockan 6.

Bildbomb från 2 november

Dagen börja 10 före 7 då Arthur ropa på mamma från sin egen säng (han hade sovit utan pip hela natten, annat var det med Sander som är flunssig och sovit som en apa och druckit mjölk några gånger när munnen var så torr och kommit till vår säng ren 12). Micke for på jobb till 8 och sen var det en härlig lugn morgon då barnen såg på tv och lekte medan jag fick pyssla med diskmaskinen och diskbänken. TIll halv 10 kom mamma för att hänga med Sander när jag och Arthur for och skrinna. Mamma stanna till halv 3 tiden och Lee ringde 12 tiden och fråga om hon kunde komma på besök. Så riktigt trevlig dag då jag hann prata lite med Lee med när mamma lekte med Arthur medan Sander sov. Och efter det börja fotosessionen.

Arthur har fotat sina bilr. 

Bordet har han med fotat. Och vi har gjort snöflingor.

Såhär söt var Lee idag. 

Sander var sur när han vakna och mellanmålet gick inte så smidigt. 

Arthur fota dagspysslet. Jag måla djungel och vatten och sol och han klistra in märken (och jag vet, min målarkonst är på 4 åringsnivå och Arthur sku säkert fått det bättre själv)

Sen fota Sander sin bror. 

Och det råddiga bordet. 

Och Lee tyckte det såg roligt ut när Sander fota. 

Sen for Lee hem och jag gick ut med barnen. Vi cykla och var i parken och så kom Micke hem och jag gick in och laga mat som misslyckades (försöket på pasta carbonara men det blev nog så blä). Sen läste jag Evas blogg när jag kolla om butiken är öppen imorgon och så ställde jag till med jomppabana. Madrass för kullerbytta, hoppa på ett ben/som en groda, klättra upp på pall och hoppa ner, klättra under stolar, klättra upp på soffan och hoppa ner, hoppa X hopp, kasta boll och gå skottkärra. Barnen var nöjda och till slut börja också Arthur själv utveckla banan (genom mina barn tror jag så massor på att man själv måste föregå som exempel så att barn får inspiration och själv kan göra).

Och så fota vi lite till, alltså barnen fota.

Sander har ingen koll på kameran

Fick flytta mig radikalt för att komma med på bild. 

Härligt rödkindad Arthur. 

Sen tog de en kortv vilanpaus i sängen.

Och så fortsätter fotandet av barnen. PÅ väggen är vår dagiskalender så att barnen hänger med när det är dagis och när vem är hemma med dem. 

MIn absoluta favoritbild av Sanders foton. 

Sen fick Rode komma med och hoppa från pallen. 

Här var då tunnel och bro. 

Och sen var dagen nästan slut. Kvällssmoothie av jordgubb, hallon, banan, vinbär och yoghurt och lite mera billek för barnen och nattsaga och så var det sovdags igen. Och imorgon är det söndag och jag sku så villa ha en till dag i veckan för mina barn.