Min morgon

Klockan 7 rör nåt på sig mellan mig och Micke. Arthur som har sovit där sen halv 3-tiden när han drack mjölk har vaknat. Och han är inte på gott humör, han borde ha sovit 1 timme till, men så som tidigare mornar så kan han inte somna om, så jag stiger upp med honom. Och han gnällgråter på allt så han är bara i min famn.
Värmer upp fyrkornsgröten jag mikrokokat igår kväll och blandar ut med ersättning, häller upp ersättning och dricker själv lite vatten. Detta samtidigt som hälften av Arthurs morgonkisi kommer på min skjorta eftersom jag har honom på höften och det rinner ut mellan bunten.
Matar Arthur, som äter typ hälften. Hungern verkar inte ha varit problemet. Han skiter vid moronmålet. Blöjbyte. Lyckas få ner honom för en stund på golvet så att jag kan ta moronmål åt mig själv. Blir naturell yoghurt med fruktmysli och en bit myslibröd. Äter i soffan samtidigt som Arthur klänger vid mina bet och gnäller och ska ha. Han får brödbitar.
Min mamma kommer upp och håller Arthur för en stund, han ska bara vara i famnen. Jag får på kaffekokarn. Sen bär jag på Arthur en stund igen. Fortfarande med den nerkisade nattskjortan på.
8 stiger Micke upp och han får bära gnällpelle en stund så att jag kan gå på wc och sätta upp hundens mat, min mamma hade då redan farit på jobb. Micke far på jobb. Gnällpelle blir gnälligare och verkar supertrött.
Ger mat åt hunden, tar ut vagnen, sätter ungen i vagnen, klär på mig byxor och tröja och går med hund och vagn och söka posten. Kommer tillbaka och ger grisöra åt hunden och konstaterar att nu måst Arthur sova. Går lite till och 10 före 9 sover han. Mellan det och att han vaknar 10 över 9 så gnylar och piper han en massa. Hinner få igång datan, dricka en till kaffekopp, äta lite till myslibröd (sådär som "ge mig ork-bulla") och kolla pankaksrecept.

Vi myser lite i vår säng och Arthur vilar lite till, han borde ju åtminstone ha sovit 45 minuter, sen börjar han kasta tuttar (för allt kastas nu, hela tiden!) och härja så vilan var slut. Snart blir det lunchdags, blomkålssoppa som jag lyckligtvis laga igår, och före det ska jag bära på trött gnällipelli. Sekvensvärlden var det väl han håller på att upptäcka. Som tur slutar Micke 3.

Sömn, skor och stugan

På stugan igen. Och jag har tråkigt. Och hett. Väntar på att det blir höst så att vi kan flytta på heltid tillbaka till stan. Här är Arthur en livsfara för sig själv och jag gillar att ha diskmaskin, rent vatten och sånt.

Arthur har sjukt svårt att somna igen. Å det har han ju oftast vid klängperioder så det är väl det plus tanden som spökar igen. Suck. Idag var han vaken från kvart före 2 till kvart över 8 och sku väl ha velat vara ännu längre vaken.

Och sen ännu dethär med barnskor. Var till Stockman och se på små skor åt Arthur, för vill ju köpa nåt som stöder. Men sku endast villa köpa ett par skor till hösten (för vi har ju inte riktigt överflöd av pengar), ett par som sku stöta bort fukt. Det fanns ett par som verka ok, för 65 euro, men de hade nåt slags värmefoder så inget man vill använda nu. Och nu har Arthur börjat gå mer å mer, både ute och inne så det sku väl vara helt bra med skor, speciellt i parken eller butiken eller stan. Men sen vill jag ju inte köpa 50 euros skor som han använder typ augusti-september och då bara när det är torrt för att de inte håller fukt. Så var ska jag hitta bra första skor som stöter bort lite fukt och inte kostar alltför mycket?

Hej igen tutten

Igår var jag jätte hoppfull, höll på att förklara Arthur tuttfri. Idag är jag det inte mera, och det stör mig så massor. Hade ju hoppats att det var över nu.

Arthurs tuttanvändande är inget problem, han har oftast använt den när han ska sova, i bilen och nångång om han slått sig. Orsaken varför jag ändå vill ta bort den så snabbt som möjligt är att jag själv haft tutt länge och mina övre framtänder står ut sådär som jag tror att de gör om man haft tutt för länge. Så mina barn ska inte ha tutt alltför länge.

På torsdag förmiddag hamna jag vänta på Micke och bilen (mot allas vilja) med en trött tuttlös Arthur. Och han somna fast han var utan tutt. Därifrån fick jag iden att nu är det dags. Han somna bra i vagnen utan tutt och sen på kvällen somna han med mjölkflaskan och sov 3 av 4 nätter helt utan tutt. Igår kom vi till stan för jag var trött på stuglivet och Micke hade en dag ledig. Igårkväll sku Arthur inte alls somna, han var så trött men det blev inte till nåt. Fick honom sovande i säng först 10, efter över 1,5 timmes nattningförsök, men sen börja han tjuta och jag var trött så han fick tutten och somna genast. Det var nog den han ville ha. Idag morse vakna han ren 7 och var trött ren halv 9, men kunde inte somna och bara grät. Genast när han fick tutt i mun gick ögonen fast. Och vill ju inte ta den av honom om han inte är klar att vara utan den.

Nu är mina teorier många. Vi kom till stan och han är inte van att vara här å vill ha sin vän tutten. Klängperiod, han är väl typ 44 veckor nu och ska bara vara i famnen. Tanden, som nästan är igenom nu. Så tuttlösa blir vi väl inte ännu då. Suck. Men helst sku jag villa ha tuttlös pojke före 1 års dagen.

Färdig festat

Hu. Alla överlevde festande och mamma och Arthur hade också haft det helt bra. Så allt gick bra med andra ord. Det var värst att fara och sen otåligheten när det tog så länge att komma tillbaka. Jag sakna ju mitt troll så mycket. Han ville inte riktigt se på mig när vi kom tillbaka men det gick rätt snabbt över och så satt han en sak som han brukar ha i sin mun i min mun. Sötis. Mamma hade sovit rätt lite men Arthur hade nog sovit gott, och bara behövt tutt en gång, men eftersom det var värdens åskväder inatt och hunden var livrädd var ju natten säkert rätt tung för mamma.

Festen var toppen, förutom då vädret, och kunde nog helt koppla av från att tänka på hur de hade det här (okej, nästan iaf!). Men nu är jag trött. Vakna vanlig tid 20 över 7 och somna säkert först halv 2. Drack 3 av mina 4 cidrar och en snaps så ingen krabbis här inte. Så skönt.

Bilder:

Min vackra sommaroutfit bestående av gummistövlar.

Vi 3 som under juli, augusti, september blir 25. Vi fick tillsammans en dom perignon flaska champagne, som var speciellt ut. Vi var tysta en lång stund efter det.

Vi hade mat för en hel arme. Sallader och pajer med glass och jordgubbar till efterrätt. Ingen grilla nånsin nattmaten så mat blev det över som aldrig förr. Vi var omkring 20.

Snaps drack vi och sjöng massa snapsvisor. Sen åt vi, hade stollekar, stafettlekar, kubbspel och bara chill.

Vi fick metspön.

Det var den festen. Men nu vill jag nog inte vara borta från Arthur såhär länge på evigheter.

Festdags.

Idag är det festdags ute i Padva skogen och jag ska första gången vara borta från Arthur över natten. Och det känns inte ännu heller bra. Men kan ju inte backa ut nu, och nu ska det ju bli roligt att se kompisar och chilla. Men vädret är igen inte på vår sida, enda dagen i juli med vått-kallt-äckel väder infaller idag, så typiskt!
Det kommer säkert att vara bra när vi kommer iväg. Hoppas jag. Annars dricker jag mina 4 cidrar under eftermiddan å kör hem på natten. Nånej, men så känns det just nu. Han har igen jättesvårt att somna och lugna ner sig, har säkert med gående att göra. Och sen har han nu varit utan tutt i 30 timmar. Han verka inte behöva den mera, men mamma får nog ännu ge den om det verkar så. Sen på måndan kanske den försvinner slutligen. Och mamma och Arthur kommer så bra överens nu, så nu ska jag slappna av och påbörja lagande av pasta-pesto-broiler salladen. Igår baka jag 5 lök-tomatpajer där jag gjorde bottnet själv, så har nu bott i vårt lilla lande kök.

Han går

Fast jag nu nångång bestämt att inte tjafsa över vad min unge kan så har jag ju ändå gjort det nu i 10 månader. Så jag fortsätter. Och nu har nog det största kommit. Han har börjat gå.

Igår satt vi i gräsmattan vid Lejonstatystranden i Hangö och Arthur tog staplande 4 steg och Micke missa det (jag försökte läsa bloggar via telen och fick det inte och funka så han fösökte visa åt mig va ja ska göra), men sen gjorde han det igen. Och igen. Snett gick det ju men han gick. Senare i lekparken gick han typ en meter och på kvällen såg det ut såhär, 4 dagar före han blir 10 månader:




Ännu kryper han ju nog mest, men han kan gå korta sträckor. Och inser först nu hur mycket farligare det är med en staplande unge som just och just hålls uppe. Han höll en lång paus efter att han tog sina några första steg för några veckor sen och gjorde inget, så dethär kom smått överraskande. Å han e ju ännu så liten. Mitt lilla troll.

Tråkigt

Har tråkigt här. Suck. Men borde ju inte klaga. Att varje morgon och dag kunna se ut över Lojo sjö är väl sånt man vill göra på sommaren. Och bara slappa. Och grilla. Längtar efter att göra soppor och ugnsmaträtter hemma, känns ju så fel att äta sånt på sommaren. Å sen på att använda mixern hemma, Arthur vägrar äta all min mat, men kanske om den är mera pureig så...Väntar på att det blir svalare så att jag orkar börja länka igen. Väntar på hösten så att jag får lite utmaning i livet, sådär med skola och Arthur och ihoppusslande.

Men ja. Borde inte klaga. Min mamma har varit här massor och jag har haft sälskap. Igår var också Pedu, Tanja och Emil här och hälsa på och jag prata på som en idiot. Är en jäkla pratkvarn. Men det var ju jätteroligt med kompissällskap. Ser ju mest bara Micke och min mamma.

Och Arthur har det så skönt här, upptäcker en massa nya saker. Så det är bra att vara här. Och nästa vecka far vi för nån dag till Hangö till Mickes föräldrars stuga. Och sen är det ju vår födelsedagsfest nästa veckoslut å sen e ju juli nästan slut. Och mina sommarprojekt gällande Arthur har inte framskridit som väntat. 5 sekunder kan han sitta på pottan med kläder på, men that's it, och om han är naken blir han galen. Han kan nog äta själv bitar om de inte är för hala, men skeden vägrar han hålla i (han förde den 2 gånger helt fint till munnen, men sen vägra han) så att äta själv kommer han nog inte att göra efter sommaren. Inte dricka heller. Han kan nog själv, men vägrar, sitter bara och tjuter tills man för pipmuggen till hans mun. Men söt är han ju nog. Och han har nu sovit nästan 3 nätter i egen säng (förutom att han vakna 5 inatt och var klarvaken, men då fick Micke stiga upp, och sen somna han om och sov till halv 9 i vår säng).

Här i mina megagamla ray bans som jag hitta här på stugan. Han är en shåpis. Och nu äntligen håller den 7e tanden på att komma igenom. Som jag har väntat, sett tecken nu i 2 månader.

Min bror va här idag efter sin klassträff igår. Han fösökte lära Arthur å säga "wassup niggaaaaa" å att spotta ut vatten när man dricker det. Suck!

Toppen natt

Ett under har skett. Arthur sov hela natten i EGEN säng. Han sov från halv 8 till 8 och drack en mjölkflaska halv 2. Helt otroligt. Har många gånger på natten funderat om han är liv, men ändå inte orkat checka. Har också funderat vart han försvunnit från sängen före jag kommit på att han inte är där. Och nu ska det här ske alltid. Det är nog så skönt och mysigt att bara vakna upp brevid en av sina killar och kunna kramas och slingra in sig i varandra utan att riskera att väcka ett litet svettit troll eller helt på grund av att man inte ryms, han tar ju halv sängen. Och långt från oss är han ju inte, typ halv meter.

Sist han sov i egen säng hela natten var 3-4 månader sen. Före han steg upp hela tiden.

Kalas i skären

Igår blev min kusin 20 och vi var där och fira honom med god mat, fint väder och massa släktingar. Arthurs snart 2 åriga småkusin var också där och de trivdes så bra tillsammans. Arthur var inte alls blyg för honom, fast sällan har han varit blyg för barn. Vi måst definitvit på hösten börja gå mera i lekparker så att han får träffa andra barn.

Arthur står på mönkijän för han ville också dit när Kasper varit där.
Och när Arthur var där, ville Kasper också dit.

Vi kom hem först 9, när Arthur vanligtvis går och sova 8, så han var jättetrött. Så på båtresan, i motorbåten, på vägen tillbaka, så somna han i min famn med flytväst på och allt på. När vi kom på land och jag fick bort flytvästen så sov han så sött i min famn. Då måst man ha varit trött.

Mina släktingar tyckte att Arthur ändrat jättemycket sen sist (sist är kanske sådär 6 veckor sen) och jag hade svårt att se det, men kanske det är för att jag är hela tiden med honom. De tyckte att han var mera social, mindre blyg och mindre mammig. Och det kanske han också är, han var faktiskt inte fast i mig hela tiden, han kröp runt, studera, våga gå med nån annan i handen, grät inte när nån såg på honom. Min mamma tyckte ju att orsaken är att han har varit på lande och med henne men jag tror nog att det beror på utvecklingen. Han är redo att klara sig lite själv och det gör också att jag är redo att låta honom vara själv. Och nu är jag mera bekväm att lämna honom med min mamma. Hon har nu bott här sen midsommaren och de är jättebra kompisar. De har sina egna juttun som att äta smultron, springa ner för backen, bada i baljan osv. Och han vill i hennes famn när han ser henne. Känns bra.

Update

Jag och Arthur blev här på lande, kändes lite grymt att plåga ungen med bilbastu och stadsbastu, och Micke for för en natt till stan och hämta lite post och så. Där var bland annat mitt antagningsbesked och inträdesförhöret gick faktiskt åt skogen. Hade 65 grundpoäng (max) av studentskrivningar, betyg och arbetserfarenhet och totalt 82 poäng. Så fick bara 17 poäng av 35 i provet. Sämst nånsin. Nå, som tur kom man in med 62 poäng.

Ikväll ska vi på 20 årskalas till Ingå skärgård och Arthur ska åka snabb båt första gången. Vi har varit ut och ro några gånger med roddbåt och då har det gått att sitta still ca 15 minuter och så mycket längre borde det inte ta idag. Att sätta på flytväst är inte alls kiva.
Börjar fundera om det är så mycket semester att flyga långa flygresor med en 1 åring (med tanke på mina USA-resplaner), liksom att underhålla nån i 10 timmar verkar inte roligt. Kanske det blir nånstans lite närmare, säkert trevligare för alla.

Och lite konstigt är det ju att jag funderar på resor i denhär hettan men det är så tråkigt här på stugan, vill se nåt nytt, äta mat som nån annat lagat ( jag är alltså matansvarig på denna stuga, både för unge, hund, make och mor) och sova i hotellsäng.

Vad vi gjort

Har ätit grillmat. Och majs får man inte äta om inte Arthur också får. Han älskar grillad majs.

Hängt med mamma på jobbet på fredag. Hon jobbar på kiinteistömaailma.

Var en sväng till Ekenäs när mamma hade köp där och Arthur hade sin strandpremiär, han älska det och brydde sig inte alls om att vattnet var svalt. Han ville bara krypa ut i det.

Jag åt glass, mango-melon, medan Arthur sov.

Sen var vi också till en strand här i närheten. Vi har ju nog sjön riktigt nedanför oss men ingen strand utan bara en gammal stenkant som isen tagit.

Härliga dagar har vi haft. Och nu ska vi väl till stan för 1 dag. Vet inte riktigt om jag vill. Är ju nu så van vid livet här på landet med utehus, tvätt i bastun, diskande av alla kärl, trångt om utrymme. Blir ju så bekväm om vi far hem. Å sen kan vi ju hela tiden vara ute här och man dör inte av hetta så som hemma. Får se vad vi gör.

Mina dagistankar och framtidsplaner

Vill börja med att skriva att alla gör vad som passar dem bäst och det vad de tycker att passar bäst och är bäst. Så som alltid. Alla får göra som de vill och dethär är hur jag/vi vill göra.

Jag tycker Arthur är för liten att börja dagis och eftersom det inte är ett måste att han börjar så gör han inte det heller. Han får vara hemma. Jag vill själv vara med mina barn när det är små och se hur de utvecklas, lära dem äta och gå på pottan osv. Jag tror att små barn har det bäst hemma med föräldrarna och om man har möjlighet att ge det så ska man. Sen känns det skrämmande att sätta ett barn som inte kan uttrycka sig ordentligt i händerna på främmande människor. Har ju till och med svårt att lämna honom ens en kort tid. Jag vill att vi själv tar hand om vårt barn när det engång är någorlung möjligt, varför sku jag villa att nån annan får uppleva allt det roliga?!
För mig är karriär inte prioritet nummer ett just nu. Vet ju inte ens vad jag vill jobba med. Så planen är alltså att på hösten pussla ihop mina och Mickes föreläsningar så att alltid en av oss är med Arthur. Borde gå rätt bra för Micke ska skriva slutarbete och hoppeligen bli klar till jul. På våren får man sen se hur det går. Ska försöka studera mycket på distans. Nästa höst när han blir 2 kanske han kan börja deltid i dagis och sen kanske, hoppeligen, får vi nångång flera barn så att Arthur kan vara hemma igen.
Har troligtvis inte rätt till mera studiestöd så tar det mera som en nyttig hobby vid sidan av barnskötseln och lyfter bara vårdstöd. Tror jag kommer att vara rätt effektiv som studerande och fasar ren för grupparbeten med nyblivna yra studenter.

Jee, jee

Jag kom in till Arcadas företagsekonomi. Så nu ska jag börja läsa logistik. Jee. Och jag som bara sku kolla när resultaten kommer. Och sen måste jag ringa å fråga mamma vad jag heter. Trodde inte det var sant. Jee.

Arthur har idag tagit sina första steg. Höger, lite vänster, höger å så ramla han. Sötnosen. Just var han ju bara når orörligt som låg i famnen och idag har han hela dagen utmanat sig själv och tagit ett steg före han ramlat.

En fråga

Vågar mig på en fråga fast jag troligtvis inte får svar, det är ju lite dött i bloggvärlden.

Kommer små stickor själv ut ur små pojkars fötter eller måste jag ta ut varenda en?

Jag låter Arthur vara barfota här, och han älskar det! Eftersom han kryper och klättrar en massa på träbräder har han fått stickor. Och inte ett litet antal heller. På en tå har han 6 stycken. Och på varje fot säkert över 20. Problemet är bara att han är omöjlig att hålla stilla så att man sku få ut dem. Har försökt med en punkkipincett men har fått ut kanske 3. Och det var när jag var under bordet som han stod vid. Så jaa, har nån erfarenhet av det?

Onöding frustration

Igår kväll var jag med mamma och titta på Robin Hood på raseborgs sommarteater. Den var helt sjukt bra. Himlen var klarblå, slottsruinerna till höger, skogen till vänster och helt sjukt bra skådespelare och allt på scenen också.

Micke var hemma med Arthur och hade fått order om att inte lägga Arthur före 7. Att han blir kanske gnällig och trött men ska bara få tutt och nåt annat att göra. Halv 7 när jag tala med honom på pausen så sov Arthur ren. Och nu förstår jag ju det. Pojken var ju säkert trött, det är han oftast då, och Micke som jobbat mest kvällar visste inte det. Nå resultatet var allt annat än bra. Värre än jag fasat. När jag 11-tiden försökte somna så vakna Arthur och var klarvaken. Leka var vad han ville. Inget hjälpte att få ungen att somna. Inte mjölk, inte skumpning, inte mjölk i sängen/famnen. Nångång efter 12 somna han av säkert sjunde skumpningen. Och jag var allt annat än glad. Fast jag borde vara förstående. Micke var inte heller glad, för han hade varit vaken hela föregående natt.
Sen vakna han förstås kvart före 7 när vi nu i många mornar stigit upp kvart före 8. Suck. Så nu är regeln ännu viktigare, Arthru får inte gå och sova före 7.

Och jag har förresten löst nattningsproblemet. Ungen får vara uppe från andra tuppluren, som slutar mellan halv 2 och 4, enda tills sovdags som är halv 8-8-tiden. Sen får han stor mjölkflaska i famnen och somnar så sött av det. Och joo, är medveten om att det inte är bra att låta ungen somna med flaska, men det funkar så då gör vi så.

Våra första idag

Arthur steg upp utan stöd idag och stod sen uppe jättelänge helt själv.

Jag var och simma för första gången i år.

Micke tömde helt själv lande utehuset idag och for och simma andra gången efter det (därför våga jag också, för ensam går jag inte för där finns ormar/snokar).

Snart ska Arthur och sova, jag ska på en kort länk och sen är det bastu som gäller. Micke jobbar natt så har hela sängen för mig, och Arthur, inatt.

Gårdagen med 9 månaders killen

Just nu har Arthur nån trevlig period på gång, den kan beskrivas som "dricker mycket mjölk och äter sån mat som nån annan äter, speciellt röda saker som tomat och jordgubbar, men egen mat är blää och endast någon sked går ner". Och jag som inte gillar att kasta bort mat.

Men nu om en dag med ett 9 månaders troll.

Vaknar halv 8 och efter moronmål för både mamma och pojke så gick vi ner till bastustugan där mamma sover. Micke fortsatte sova.

Arthur såg ut som en bonde i Mickes gamla kläder. Dehär trapporna är pop. Arthurs favoritställe. Han klättrar upp och ner, upp och ner. Och varje gång han kommer ner står nån och är redo att ta emot för försiktig är han överhuvudtaget inte.

10 kom vi upp och leka i tältet och medan vi gick och söka hbl till postlådan somna Arthur i vagnen. 11-tiden var det dags för lunch och utelek. Sen var det grilllunch för de vuxna och Arthur tjuva mat. På eftermiddagen körde vi till Pojo och Arthur sku sova i bilen, men han somna sent och sov nån minut i mammas vattensäng, men sen blev allt för spännande och måste upptäckas. Till 4 for vi på Melles examensfest.

Arthur hade kompis på festen, av Alex som är 20 dagar äldre. Båda sku äta allting och ta på varandra och jaa, det var en enda röra. Som tur satt vi på gräsmattan och inga farliga olyckor hände.

25 över 7 när vi for tillbaka till stugan så somna Arthur genast, i sin helt härliga nya muminpyjamas som dessutom var på rea. Observera också det fina disney solskydded, det var ju de enda som fanns kvar i butiken.

Tillbaka på stugan lyfte jag in Arthur och han fortsatte sova. Själv hängde jag upp tvätt, satt i mat i kylskåpet, drack ett glas skumvin med mamma, åt körsbär och gick och sova klockan 10. 11-tiden vakna Arthur och kom och sova med mig och vakna först 5 för att äta (föregående natt åt han både halv 1 och halv 6).

Det var det, och nu borde jag gå ut och sola. Suck