måndag, augusti 11

Festen med babyn och lite amning

Det var inte så högt ljud där hon sov för väggen skydda lite.
Nu har vi dumpat barnen på dagis så nu kan jag börja blogga. Och dagisdumpningen gick ytterst smärtfritt, vi var med där 5-10 minuter tills de gick ut och så sa Sander bara hejdå och gav kram. Lite överraskande eftersom Sander skrikit och gråtit i 1 timme på morgonen över precis allting och haft ont allestans och tyckt att dagis är tråkigt och att han inte vill dit.

Och ännu till lite bröllopsfest och hur det funka med Evilda. För tex igår så tissa hon non stop från 8-11 och var allt annat än nöjd och skrek och var så arg när det inte rann nån mjölk och det funka inte alls. Och oftast är hon tissmaskin på kvällen och hela tiden, med sådär 1-2 timmars mellanrum dagtid och ibland bara 15 minuters mellanrum för ätande. Så det båda ju inte gått. Men på fredagen köpte jag tuttflaska och en superdyr sån (25 euro) för det var en sånhär ainu medela syöttöratkaisu  som stöder amningen, barnet måste alltså suga för att få ut nåt och blir inte van vid att det bara rinner från tuttflaskan och sen vägrar bröstet. Nåja. Hon fatta sig inte på den, hon trodde det var en skitsmakande tutt bara och gallskrek ännu mera. Men så satt jag några droppar in i tuttdelen och då börja hon suga och fick lite i sig. Så halv 3 tiden före kyrkan så fick hon det så och så somna hon i Mickes famn i kyrkan och sov ända tills jag kom till festplatsen kvart över 5. Där amma jag och hon somna om och sov till middagen. På festplatsen fanns det ett hörn (där vagnen är på bilden) och där satt jag med ryggen mot och amma, men sen när det blev matdags så fick hon flaska igen och drack mycket efter att jag igen fått jobba med att få henne att ta flaskan. Så ibland fick hon ersättning och ibland lite bröst och sen somna hon jättesnabbt när hon var mätt och ren före 10 så sov hon så gott och sov kanske till halv 1-1 då hon åt snabbt, jag böt till pyjamas åt henne och sen fick hon hänga lite i famnen där hon igen somna om. Gick alltså så smärtfritt och jag kunde dansa massor och vara med om precis allt! Men utan ersättningen sku det inte ha gått och inte heller utan bröst, hon behövde nog båda för den dyra flaskan fatta hon sig nog inte riktigt på.

Och ännu om amning. Så jävla svårt! Igår var jag ju trött på kvällen och hon ville äta men det rann inte till för hon sög inte så länge och jag fick inte harmoni och hon åt hela tiden. Till slut drack hon 40 ml ersättning för hon bara skrek. Fick nog ännu amma efter det eftersom hon bara inte var mätt. Och jag tycker det är så tråkigt att min mjölk är så knapp, så att det bara just och just räcker kvällstid. Hon sku ju villa äta mycket på en gång och sen somna. Så nu är jag igen där i amningsångesten. Satsa allt och bli störd på hungrig baby eller bara ge lite extra på kvällen?! Speciellt idag ska det bli spännande då jag sköter hela eftermiddagen och kvällen själv. Men idag ska jag äta bra och bara vila nu på dagen, så då kanske det går. Och annars så är hon ju helammad i 1 månad så det är ju nog också helt bra det med.

2 kommentarer:

Erica sa...

Helt samma situation här, räcker helt enkelt inte till och i början amma jag timme efter timme. Hade också ångest till en början tills min man påminde mig om att vi måste se på situation så att den är bäst för hela vår familj och det betyder att jag också måste ha tid för vår 2-åring om dagarna och att det då inte funkar att jag sitter och ammar hela tiden. Så i fyra veckor kämpade jag men insåg att för att vår familj ska må bra måste jag ge lite extra åt lillebror och acceptera att amningen inte inte denna gång heller funkar till 100%. Nu har jag acceptera situationen och tycker t.om att det är skönt att kunna ge flaska emellan.

Michaela sa...

Jag förstås så väl, så väl och därför tycker jag att amningsatmosfären är fel hos oss för man uppmuntrar till amning över precis allt annat. "Man kan amma om man en gång fått igång det och barnet ser till att det får tillräckligt med mat". Men vad är sen kostnaden för det? Sander var några månader när jag förstod att det inte funka för oss men ändå hade jag så svårt att släppa taget, och kämpa så in i norden. Men sen när jag en gång blev supernervös på Arthur som bara var 1 år bara för att Sander inte fick suget så insåg jag att amninge inte kan gå ut över hela familjen. Och just då, när jag var hemma med superliten Arthur och baby Sander och Micke hade lång arbetsresa så var det ända vettiga att ta till ersättning.

Därför gick jag in med jätte delade tankar för amning denhär gången. Med Arthur var det knappt och mycket strul. Med Sander var det knappt och han fick också tillägg och sen blev det problem med utdrivningsreflexen och det rann inte till och jag sluta när han var 3 månader. Denhär gången visste jag inte ens om jag ville amma men bestämde mig för att ge det allt så att jag ska komma lättare undan på nätterna. Och det har ju gått helt ok, men hon är vid bröstet nästan hela tiden då hon är vaken. Bröstet funkar för allt och alltid är magen lite hungrig,på kvällen väldigt mycket hungrig. Och på kvällen är hon väl också trött och orkar inte suga så länge och blir sen bara arg och skriker. Igår somna hon så så kanske hungern ändå inte är så enorm... Men ja. Om det värkar ohållbart så är det ju inte hela världen med lite tillägg, det är ju det faktiskt inte. Önskar bara att jag inte visste så mycket om amning och om hur det alltid funkar och vad man kan göra för att få det att funka.