lördag, februari 12

Vår eftermiddag


Vi har bakat semlor, Arthur demonstrerar hur man häller i jästen. Att baka semlor går snabbt, men att ta med en 1 åring drar ut på det hela och kräver stålnärver. När han häller i mjölet som jag satt i koppen far ibland hälften på golvet eller så släpper han hela koppen. Sen tror han man kan äta deg och vill vispa men får det inte och gå runt.

När jag laga sås till ugnspotatis underhöll han sig med potatispåsen. Han plocka ut, satt in, flytta, kasta och till slut fick han sätta in alla i påsen igen. 15 minuters underhållning.
Sen flytta han vatten från degskålen med en sked till den andra diskhon, och jag satt och vänta på att han blev klar så att vi kunde äta middag. Nu sku jag behöva lite vila. Så mycket "hålla sig lugn" för en eftermiddag.

Besvikelsen

I december köpte jag en GB-trädgårdbär glass och när jag öppna den var den helt isig och smaka is. Jag klaga. Jag fick en kupong på att få en daim-glass, texas pecan eller rocky road från r-kiosk. Jag sökte daim glassen idag, tänkte att vi kan ha glasskväll med Micke.

Sen blev jag snål och sku ta en liten smakbit. Men denhär glassen var också helt isig och smaka is och inte alls som god daimglass. Så nu har jag igen klagat och förklarat att de faktiskt måste få sin logistik att fungera. Men just nu känns det ändå som en liten tröst. Jag såg så fram emot god glass.

Och ja, dethär är varför logistik är så viktigt. Annars är kunderna missnöjda och sitter med isig glass och är sura.

Tuttutvärdering

Dethär inlägget handlar igen om tuttar.

Igår när jag satt och vänta på läkaren så läste jag lite om barns tänder. Där stod att det är lättast att ta bort tutten vid 6-8 månaders ålder och att med tanke på tänderna borde det göras senast vid 2. Sen fanns där en lista med 10 punkter om vad man kan göra. Där var bland annat
  • Ge dem åt nåt djur eller julgubben
  • Ge nån upplevelse/leksak och i utbyte ska tutten bort
  • Klipp hål på tuttarna
  • Ta bara bort eller glöm nånstans
  • Avvänj långsamt så att användade minskar hela tiden
På Gran Canaria fundera vi mycket hur vi sku göra det. Micke tyckte att Arthur ännu är så baby så han måst få ha dem, så jag gjorde väl största delen av funderandet. För ett barn i Arthurs ålder (1 år och 4 månader) tror jag inte att de två första sku ha funkat, han är för liten för att förstå det. Att klippa hål sku ha kunnat gå, men varit lite riskabelt, han sku ha kunna gilla dem ändå. Att långsamt trappa ner sku för oss ha varit jobbigt eftersom största problemet varit att han behövde den för att somna, det var tecknet att nu sover vi och lugnar oss.

Och det är väl det som är problemet när de tas bort, att vissa barn har svårt att hitta nåt annat som hjälper att ta steget in i drömmarnas värld. Vissa barn kommer snabbt på hur det ska göras, men för andra tar det tid, och då tror jag inte att det har nån skillnad fast man kommit överens att du får nu leksaken och jag tutten. Problemet är inte att den är borta utan att barnet inte vet hur det ska somna. Det är iaf min teori. För vissa barn då.

Nu har vi varit 1 vecka utan. Och det blir ju bättre. Det enda är att det tar ca 1 timme (halv timme förr) för honom att somna och han somnar först 9, och sen klockan 7 (förr typ 8) börjar han genast prata och ska upp. Och det känns så lite att en 1 åring bara sover omkring 12 timmar i dygnet. Men nätterna sover han helt igenom, iaf nu när han ligger i vår säng. Inga stoppa i tutten på natten. Och det är skönt. Men istället springer jag på wc så för mig har det inte så stor skillnad.

fredag, februari 11

Min önskelista

Alltid när jag har rätt att önska mig nåt så finns det inget jag vill ha eller behöver, men nu, nu har jag en lång önskelista och inget tillfälle att önska mig för. Men min mamma läser tydligen min blogg alltid nu och då, så kanske hon kommer på ett tillfälle att överösa mig med gåvor =)

Jag vill jättejättegärna ha:

En minibärbar dator. En med långt batteri och som snabbt kommer igång och som inte väger mycket och som kan ta med vart som helst. Jag har haft samma telefon i säkert 3 år och jag äger ingen i-manick eller nåt annat tekniskt heller, så jag är värd en minidator.
En vaxduk till vårt förstörda träbord sku pigga upp måltiderna och vardagsrummet
Kokboken Mat Rätt sku vara toppen.
Ett sånthär lakan åt Arthur till hans kommande täcke (okej det är inte åt mig, men jag ser det)

Sen när vi inte mera bor här och har ett fint stort kök vill jag ha dessa ljusröda kenwood hushållsmaksiner.
En golvmopp. För tillfället torkar vi golvet med Arthurs trasor för vi kommer aldrig ihåg att köpa en ny.

Läkare v 28+3

Idag var dagen jag fasat för. Dags för första läkarbesöket. Mest har jag fasat för det med tanke på vikten. Och jag hade ju nog rätt. Har på 5 veckor och 3 dar lyckats gå upp 3 kg, och det är lite mer än 500 gram per vecka, alltså mer än det tillåtna. Men nu är det nu bara så att min matlust är större och det bor enligt läkaren och ultraljudet en 1146 grams klimp i mig just nu, så det att jag gått upp 3 kg kan nu inte vara alltför farligt. Nu sku det ju då bara vara att försöka hålla det nere.

Läkaren var en trevlig dam, alltid roligt det. Hon konstatera att jag nog inte kan ha haft många mensar (fast helt tillräckligt många enligt mig) och var överraskad när jag sa att det nog var helt planerat (ja inte planerat så att jag tänkte att det sku bli nåt som just nu sku vara 1 kg och ha ögon, näsa, mun, men chansen fanns ju alltid). Hon tyckte jag sku börja äta järn igen fast hemoglobinet är 125, nåt med att det tar 3 år för järnreserverna att återhämta sig från graviditet/förlossning. Sen fick jag igen en tredje gång förklara mitt val att inte göra sockerbelastningstestet. För mig är det slösande av tid och resurser. Endast min övervikt är inte för mig en giltig orsak att göra det, sen när urinen är konstig eller magen mega kan jag fundera på det.

Annars är det rätt tråkigt att gå på kollar när den andra graviditeten är typ identisk med den första, jag vet ju att allt är som det ska för allt är helt som sist. Enda som varit annarlunda är att jag nu inte ätit järntabletter och så var sf måttet större nu än sist, men det kan också vara fast i mätaren. Negativt med likadan graviditet är att jag förväntar mig en liknande förlossning och kommer att bli så besviken om det inte gå lika smidigt som sist.

Laxfärsbiffarna

Jag gillar inte färdig mat och försöker tillreda det mesta så långt från början som bara möjligt (med tanke på tid och pengar då), men med fisk är jag urusel. Tycker alltid att fisk är dyrt och sen så kan jag nu endast steka det eller laga ugnsfisk, och det enda jag köper är röd fisk, typ lax, och jaa, fisk och jag är inte ännu så bra vänner. Jag gillar nog fisk (förutom sej), problemet är bara tillagningen och priset.

Men därför är jag jätteglad över apetits laxfärsbiffar, de innehåller lite skit och är faktiskt goda. Till och med Micke gillar dem. Kokt potatis, morot, ärter och en gräddfilssås (gräddfil, citron, salt, santa maria lemon pepper dill krydda och dill) till är helt sjukt gott.

torsdag, februari 10

Snart 2 år

Vi har två års bröllopsdag på måndag och jag sku villa komma ihåg det med en liten, liten gåva (och megabillig, ekonomin är urusel just nu). Några bra tips?

Ifjol på vår ett års bröllopsdag var vi på babysim, så jag tänkte att vi i år kunde fara till simhall och sen göra det till vår bröllopsdags rutin. Romantiskt eller hur? Nå, tala med min mamma om att hon sku ta Arthur en natt före nästa baby så att vi kan gå på bio med godis, en natt i säng i barn och sen lite brunch nästa dag. Men det blir lite senare.

Och tydligen slog jag fast ifjol att Arthur sku ha barnvakt, men så verkar det nu ändå inte bli.

onsdag, februari 9

Urk och skötväskan

Mina goda matvanor fortsätter.

Idag var mamma och min bror på besök och jag bjöd på fylld tortellini (helt färdigt färsk från butiken) med zuchini, tomat, oliver och fetaost i olja. Jag åt som en dåre. Mycket alltså. Till det hade vi sånadär smörfyllda ugnsbaguetter och som efterrätt gjorde jag fastlagsbullar av sånadär frysta butiksbullar som jag fyllde med sylt och grädde. Smällde i mig 2,5. Jag känner att jag kolhydratrullar och mår rätt urk, urk. Ändå sku jag kunna gå och ta lite bulle till och doppa i grädden som blev kvar. Smart alltså.

Tillredning av maten, glömde fota den färdiga.

Och så fick jag en väska av mamma från Kina, en som jag ska använda som skötväska för två barn, och jag gillar den så. Den är så fin och glad och lätt.
Min fina nya stora väska som man lätt kan hänga över vagnkanten. Yei.

Fortsättning på tuttlösheten

Igår när vi förde ut rosken slängde vi alla tuttar. Så nu har vi dem inte mer.

Nattningen för natt 4 skötte Micke när jag transkribera en intervju. Megatjut när de gick in i sovrummet och vinka godnatt åt mig, men sen var det tyst i den halvtimme det tog för Arthur att somna och läsa kvällsböckerna. På natten har han inte vaknat en enda gång, men i nåt skede tog han tag i mitt hår och höll i det.

Enda negativa förutom svårare nattningar är att han vaknar efter sådär 10 timmar sömn och sen kan han inte somna om. Så fast han först somna halv 10 igår så vakna han halv 8. Men endå nog helt pigg och kry.

tisdag, februari 8

Magen vecka 28+0

Lee ville se bilder på min mage, så jag bad Micke fota. Han "hann" ta exakt tre foton, tre foton som ser helt grymma ut. Tycker jag ser hemskt fet och lite gravid ut på bilderna. Men då har jag säkert också ökat i vikt som en galning, det hade jag iaf gjort sist. Och det att jag igår släva i mig 2 fastlagsbullar och varje dag under resan åt åtminstone en snickers glass/ kinder bueno stång / eller annat chokladigt hjälper definitivt inte. På fredag är det läkarcheck så då får jag veta, fast jag inte alls sku villa.


Magbulan


Urk så jag ser ut.

Nå, har ju aldrig varit platt och smal så kanske det är såhär jag ska se ut nu.

måndag, februari 7

Tuttlös kväll 3

Ett helvete igen. Intalar mig att det inte kan vara såhär efter 2 veckor mer. Och två veckor är ju kort tid. Iaf har jag nerver av stål. Har nu i 1 timme blivit klättrad över. För just när han ska somna så trycker han upp sig med händerna och ska klättra över mitt huvud. Det har han gjort nu säkert 50 gånger, helst sku han sova med mitt huvud mellan benen sina.

Nå, men såhär får det nu då vara i nån vecka till. För tutten tar jag inte tillbaka och inte tänker jag ha honom och skrikskrika sig till sömns.

Första egna plagget


Arthur fick 2 par reabyxor och en reatröja från Gran Canaria. Och så fick också magbabyn den allra, allra första egna saken. En reasparkdräkt som han säkert kommer att få åka hem i. Allt blev genast mera verkligt när vi på riktigt har nåt litet, litet eget åt den lilla. Blir helt babysjuk när jag tittar på den. 3 månader kvar.

Tuttandet natt 2

Natt nummer 2 utan tutt gick suvärent. Jag vakna inte en enda gång av ungen. Insomnande var svårt och vi låg alla i sängen och Arthur bara böka och klättra och sku läsa böcker, men till sist somna han in, sådär 45 minuter senare. Efter 10 timmar sömn vakna han klockan 8 av plogbilen utanför och då måste vi stiga upp och titta.

På förmiddagen var vi på lekträff och han somna fint i vagnen i spåran när vi kom hem.

Nu har jag bestämt att det funkar, blir bara mera krävande för oss när man inte kan tysta ner med tutt.

söndag, februari 6

Tuttskrället

Jag har utstående tänder och jag tror att det har med min långa tuttanvänding att göra. Därför vill jag inte att mina barn ska ha tutt länge, hade en gräns på 1 år men den har nu överskridits med 4 månader.

Det var praktiskt att ha tutt på resan men nu, nu måste den bort. Främsta orsaken är att jag inte vill ta bort den närmare nya babyn och jag vill inte ta bort den när en annan får ha tutt och jag vill inte att Arthur har tutt tills han är 3 år. Sen hoppas jag ju också att han sku börja sova nätterna igenom och att man inte sku måsta sätta tutt i mun på honom sådär 3-4 gånger (ibland sätter han själv). Annars är det också bra tillfälle nu då han somnar med oss (mig) så kan man vara brevid och paja och han är lugnare. Det ska nog också bort snart igen, men nu är han så närhetssugen. Så perfect timning liksom.

Men fan det är svårt. Natten gick helt ok. Han somna över mitt huvud (bekvämt!) och på natten så böka han extra mycket och behövde pajande sådär 4-5 gånger. Att somna för dagssömn var helt omöjligt, fast det kan ha att göra med tidsskillnad också. Han försökte få ro men fick inte och sen sku han bara efter mera böcker att läsa och sen när jag sa stop så blev han helt hysterisk. Att titta på båtar lugna honom så att han sen somna i famnen.

Nu är det då bara jag som måste vara stark. Funderar på att bara kasta alla tuttar så att jag inte kan ge dem. Ska ge det 5 dagar och efter det måste det ha blivit lättare. Och jag skriver jag för Arthur är så mammig att pappa inte duger till nåt och det sku bara bli megaskrikkalas med honom.

Sammanfattning

Charter: Inte alls så hemskt som jag kom ihåg. På hemresan fick vi ha med vagnen till gaten och mina knän tog inte genast i stolen framför. Flygplansbrummet gjorde att man inte hörde en massa finska, utan typ bara det man själv sa. Försås var planen proppfulla så vi fick ingen extra plats, men annars bra. Att åka charterbussen till hotellet var också helt ok, då fick man lite nyttig info som var helt bra för oss som nu inte alls var insatta. Mat fick vi gratis en gång men man hamna betala för all dricka, till och med vattnet! Och för hemresan som var en timme försenad fick vi inte alls nån förklaring eller ursäkt. Stön. Och fulla människor och människor med stark parfym är så mycket mera störande flygpassagerare än småbarn!

3 timmars tupplur på ditresan!
Framme!
Åker buss.

Maspalomas, Gran Canaria: Det positiva var vädret. Sol hela tiden ju. Negativa var vinden och jag trodde att det alltid är så blåsigt men tydligen är det inte så. Stranden försod jag mig heller inte alls på, där var massa stora stenar vi vattenbrynet. Strandpromenaden med restauranger i maspalomas var mysig men sen tycker jag inte att där fanns så mycket mer. Billiga taxin var ett plus. Maten var sen igen rätt lika prismässigt som i Finland. Playa del ingles ser jag som världens turisthelvete på jorden. Uj. Men Puerto de Mogan var megamysigt.

Maspalomas stranden en mulen dag.
Lite soligare, Arthur jagar fåglar, här också stenar.
Strandpromenaden. Arthur fick en boll.
Puerto de Mogán. Arthur sku inte somna. Och jag har börjat se gravid ut, nu i vecka 27.
Puerto de Mogán.
Playa de Mogán. Sku ha farit och simma om jag haft simkläder med. Arthur lekte nog i vattenbrynet och satt sig i misstag så byxorna blev våta.


Club maspalomas 1, bungalowen: Perfekt boende för oss. Arthur kunde tassa på ute och titta på katter och fåglar och vi hade vollyboll plan riktigt utanför oss där vi kasta boll. Negativt var att allt kosta. Att titta på tv var 1,5 för 1h och internet var 2 euro för halv timme, och allt satts in som mynt. Städigt, grönt och rätt lugnt (lite fulla svenskar bara).
Går på bungalowområdet.
Vår terass. BollplanOch Arthur drog mig hela tiden i håret!


Maten: Vi åt nog rätt mycket ute, men inte nu de 5 gånger per dag som Arthur äter. Han åt också konstigt hela resan så det var lite svårt att ha koll. Hitta som tur lite spanska ställen så att det nu inte bara blev pizza, pasta eller mc donalds. Nya bekantskaper för Arthur var croissanter, sockrad yoghurt, franskisar, olika juicar.

Ungen älskar pasta så dethär var en perfekt bungalowmåltid. På mornarna fick han elovena pikapuuro.


Sista dagen åt jag och Micke som kungar vid lunchtid (för då kunde vi äta ifred). Tapas att börja med, paella som huvudrätt och passligt tills Arthur vakna en bananasplit. Han satt handen i grädden och klaga åt Micke och ville inte ens ha banan. Gott var det.

Resans floppar: Mitt hår och Arthurs kläder. Han matcha typ aldrig, speciellt på grund av den grymma solhatten, och att alla kläder genast blev smutsiga. Hoppas han inte får traumor av den när han ser foton från resan när han är äldre.