Ett helvete igen. Intalar mig att det inte kan vara såhär efter 2 veckor mer. Och två veckor är ju kort tid. Iaf har jag nerver av stål. Har nu i 1 timme blivit klättrad över. För just när han ska somna så trycker han upp sig med händerna och ska klättra över mitt huvud. Det har han gjort nu säkert 50 gånger, helst sku han sova med mitt huvud mellan benen sina.
Nå, men såhär får det nu då vara i nån vecka till. För tutten tar jag inte tillbaka och inte tänker jag ha honom och skrikskrika sig till sömns.
3 kommentarer:
Jag har inte så mycket råd att komma med än att önska dig styrka i projektet. Vår son glömde tutten på två nätter men han var bara nio månader då den togs bort.
Åh, du som gav mig sånt hopp igår att ta tag i vårt tutthelvete. Jag är så trött på dom där tuttarna att jag skulle kunna spy på dem! Men orkar inte varken med något skrikkalas eller något annat. Funderade i natt om vi skulle åka till HopLop idag (eller någon annan dag eftersom ett barn har vaknat på fel sida idag) och sedan muta det äldsta barnet med ett nytt besök när han varit tuttfri i typ två veckor. Jag tror att han kan börja bli så stor att han skulle förstå sambandet.
Jag är egentligen inte särskilt rädd för kvällssovandet, det är mest dagsovandet jag är rädd att vi ska gå miste om och Marius behöver sin sömn mer än nåt annat i världen (han sover fortfarande minst 2 timmar om dagen). Och jag kommer att få nervsammanbrott om vi ska börja strida hela den lugna stund jag brukar få mitt i dagen. Och så var det ju Celine också, vet inte vad jag ska göra med henne :)
Morzan: Fördelen med att ta bort den tidigt är väl just den att det glöms snabbare, intalar mig själv att det också går lättare nu än om 1 år. Nästa barns tutt ska bort snabbt (så sa jag sist med!)
Eva: Jag märkte att jag var väldigt hoppingivande när jag skrev först nästa dag inlägg, hade ren glömt den hemska kvällsnattningen natt 2. Som tur somnar Arthur ännu bra i vagn för annars är nog också dagssömnen en strid, men efter lite aktivitet och hemfärd i vagn så somnar han nog där, också utan tutt.
Men ja, det är ju bara en fråga om att lära sig somna utan nåt lugnande i munnen, och det kan ju nog vara jättesvårt, vad än man sen gör.
Skicka en kommentar