På förmiddagen var vi ut och det var så skönt nu när det bara var -8. I lekplatsen var också dagisbarn och de hade tydligen varit inne i två veckor, och det märktes, de var helt hyper! När vi sku komma in fick Arthur ett roligt kort litet utbrott. Han gick i en cirkel och stampa och kasta sig framåt och låg på mage och sku äta av den smutsiga asfalten.
Efter lunch laga vi glasyr till morotskaka. Arthur stod på govlet och gnällde och hacka mig varje gång jag stängde av vispeln och jag förstod inget. Nå, slutligen fatta jag med. Han sku slicka vispeln och han trodde jag var klar varje gång jag satt i nåt nytt. Kanske inte så smart att låta honom slicka visplarna...Nu vilar han, jag har ombokat en munhygiensittid och fick den till 27.4, 6 dagar före beräknad födsel. Tror jag mot slute kommer att önska att jag missar den tiden. Nå, nu borde jag fokusera på rysk kultur, och på eftermiddagen kommer 5 små lekkompisar med mammor till oss.
2 kommentarer:
Det blir skönt sen när de kan tala så vet man vad de vill och måste inte gissa sig fram!
Du har en utmaning på min blogg!
Jag väntar sååå på talet! Och då säger ju vår 1 år och 5 månader gamla pojke ingenting som man sku förstå, inte ett endaste självklart ord. Tror jag får vänta länge än.
Tack.
Skicka en kommentar