torsdag, februari 24
Arthur 17 månader
Det som jag är så otroligt stolt över just nu är Arthurs pottgående. Hemma har han inga byxor/blöjor på och när han får skitbrott springer han till pottan och sitter ner och för några dagar sen börja han också själv gå när det var kisidags, utan uppmaningar eller nåt. Men oftast så frågar vi/ uppmanar om kissande, och det har faktiskt inte skett nån golvolycka på länge. När vi går nånstans har vi tygblöjor på och försöker gå på pottan på det ställena också så att han märker att där finns pottor och att man kan be efter det. Men annenstans är det ju så roligt att leka så några våta blöjor blir det. Dagssömnen sover han utan blöja, och nattblöjan har varit våt sådär 3 gånger under kanske 4 veckor. När han sitter på pottan måste man ta bort alla byxor för han blir galen om han har nåt fast vid fötterna, så absolut lättast att ha honom med naken nedredel.
Att vara utan tutt har minskat sömntimmarna och han sover med oss, nära mig och drar mig i håret under natten, en absolut följd av att vara utan tutt. Om jag inte var smartare sku jag ta den tillbaka.
När han vaknar vill han genast ha mat och det gör också att han ibland behöver mellanmål före lunch, annars så äter han 5 gånger. Just nu äter han allt med god aptit. Ris är speciellt populärt i alla former, likaså gräddfilssåser, ärter, pasta, kikärter...
Hans egna vilja har börjat komma fram mer och han kommer hela tiden och tar mig i fingret och drar mig nånstans, speciellt om jag sku råka sitta vid datan. Det är sött, men han blir så arg om jag inte kommer med, å så drar han ännu hårdare och vrålar. Förstod aldrig förr varför småbarn grät så mycket och var så missnöjda, nå nu förstår jag. Man kan vråla för att man ska gå in och vila när liten vill gunga ännu mera, eller för att mamma inte sätter in klossen i burken genast, eller för att man inte vill in i vagnen, eller för att mamma sätter hallon i filen när det tydligen sku vara utan. Speciellt roligt är det att vråla med mamma, pappa får nog uppleva väldigt lite utbrott och besvikelser. Lite fräckt!
Böcker och legon är bästa leksakerna. Vi läser hela tiden, en bok med fina dykplatser är populärast just nu, ändå säger han kanske mamma och pappa och tack, men absolut inget annat. Väntar så på orden, då kanske vi sku undvika en massa missförstånd. Annars så tittar han också på tv. Djurprogram, pikku kakkonen och buu-klubben.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Känner igen det där med inget kring fötterna - Celine blir också galen ifall man bara drar ner byxorna på henne utan att ta bort dem. Annars är det så roligt att läsa dina utvecklingstexter eftersom Celine nästan är exakt lika gammal och så mycket känns igen.
Har också hört om andra barn som absolut inte ska ha nåt vid fötterna, undrar när det går bort.
Utvecklingstexter är roliga för en själv och för andra med barn i samma ålder, kommer säkert också att vara spännande då man har nästa barn och kan jämföra lite.
Skicka en kommentar