Uj. Får ren äckel bara av att skriva ordet tisu. Kommer väl från finskans tissi, som betyder bröst, men vet inte om det är ett ord som bara finns i mitt vokabulär eller också i andras, men otroligt fult är det. Fulaste ordet nånsin. När vi fått Arthur tala nån om att han ska få tisun och jag bara rös och bestämde att aldrig använda det. Och vad gör jag nu? Joo, varje gång Arthur är hungrig föklarar jag åt honom att han just får tisun. Också offentligt. Mammor är jobbiga och "nologa".
Men annars så har amningen börjat löpa, jag känner knappt av att ungen suger och kan amma i vilken position som helst. Något som jag aldrig trodde var möjligt under de första månaderna. Då var det bra om jag kunde ligga och amma med bröstgummi (som jag inte använt på evigheter). Ungen har också börjat suga mycket effektivare och får snabbt i sig maten, då när han har ro att äta vill säga. Nånting han inte hade igår vid lunchtid på cafe ursula. Hungrig unge som skrek men ville bara titta omkring. Det blev en harmonisk kaffepaus med Lee det, eller så inte!
Nu klarar han sig också med att äta varannan timme eller med ännu längre mellanrum och det är så lyxigt! På kvällen är det ännu lite oftare och han får alltid ersättning, men igår var det tex bara 30 ml när det kvällen före var 100, så det varierar massor. Jag har nog mjölken men han har inte bara ro att suga. Inatt åt han igen bara 3 gånger efter att han somna 9-tiden: 00.15, 02.45, 04.45 och så vakna han kvart över 7 och då steg vi upp. Härligt!
Igår hann jag ännu med i mina ögon lite extrem amning. Vi missa ena tåge och fick vänta 10 minuter på andra, just när det gått cirka 2 timmar sen ungen senast åt. Vi kom in i tåget och matskriket börja. Tåget var inte så fullt så tog snällt fram bröstet i närtåget. Som tur var Micke med. Människor är alltid mera förstående när pappa är med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar