onsdag, november 14

Enterorokko

På söndag var vi på farsdagskaffe till min morfar (helt förfärligt med en övertrött Arthur som inte hade nåt vett för fem penni, helt grymt, speciellt då Micke var på jobb och jag hela tiden fick söka bort honom från kaffebordet). Nu när jag ser på fotona ser jag en prick på Sanders läpp. Nåt jag inte alls då reflektera över.

På måndag var vi till klubben och på eftermiddagen kändes Sander varm. Han hade vaknat mycket på tuppluren och vakna också trött från den. Vi gick en promenad men Sander ville bara sitta i vagnen. Han verka trött. Putsa hans napa för den var röd (idag förstod jag att där också är utslag). Lee var här på kvällen och sen gick de och sova. Sen börja horrornatt 1.
Igår, tisdag,  såg han ut såhär. Rumpan och blöjområdet såg värre ut, men annars så fanns det bara små, små prickar på armar och ben.

Idag, onsdag, 2 dagar sen det börja, ser han ut såhär. I ansiktet har utslagen börjat slå ut och torka. I rumpan, på snoppen och i vecken är utslagen jättestora och de är som störst nu men har inte torkat. Armar och ben har börjat få stora utslag och ännu skall det komma på händer och fötter (ser små prickar nu som kommer att bli större och uppåtstående).


Och dethär ville jag nu dokumentera för när jag kolla tillbaka hur det var med Arthur så fanns det ju inget i bloggen. Och nu är jag ju inte 100 % säker att det är enterorokko, men eftersom det nu rör sig och allt passar in på det så måste det ju vara det.

Min mamma var snäll och erbjöd sig ta Arthur över natten. Han blev helt överlycklig och kunde inte tro att det var sant. Han tog med sina kompisar (lilla och stora rode) och sen ville han också ha cykeln med och sen ska han leka med sjörövarlegona. Jag ska vaka med Sander utan att behöva tänka på att han skriker för högt och väcker.

Och nu vakna Sander första gången. Och nu när jag fortsätter är det 1 timme senare. Sjuka/kliande fötter och utbrott på utbrott på utbrott. Till slut fick han dra ut alla böcker och bara skrika och sparka ifred och sen lugna han sig. Sander kan dethär med utbrott. Han blir helt okontaktbar och bara sparkar och slår. Ho, ho! Men fattar inte varför det är så svårt att sova för å¨dagen är det inga problem och han är glad, busig och energisk.

6 kommentarer:

Hanna - RamSamSaa sa...

Stackars lilla Sander (och mamma med!).
Jag minns att Arthur och Elias hade det då samtidigt. Elias hade bara feber och jag skulle nog int ha vetat om de om inte ni hade varit till läkaren. Jag fick ju det sen också med lite feber och två utslag på handen, och Iris var i magen men de var ingen risk för henne. Vi kom lätt undan, visste inte att det kan bli så illa :/

Michaela sa...

Sander är en antingen eller person så nu när han fått dethär så har han fått det ordentligt. Inte överraskande egentligen. Men förstod äntligen igår kväll att han har ont i fötterna när han ska sova och att det kliar massor och därför har han så svårt att sova (fast han inte har nåt på dagen) och sen när man inte förstår och inte gör som han vill så får han såna utbrott. Sander har under sin livstid haft så mycket flera utbrott än Arthur, tror inte ens att Arthur haft nåt liknande... Temperamentsskillnader definitivt!

Men jag satt massa kortisonsalva på fötterna och sockor på och då vakna han bara 2 gånger och skrek inatt, så mycket bättre!

Men jag kommer ihåg när dem hade det, och att du fick det, men jag kan inte komma ihåg om jag fick någo av det. Sku inte ha råd att själv bli sjuk nu...

Hanna - RamSamSaa sa...

Det där med utbrott känner jag till, E var sådan (och är det fortfarande). Han kunde skrika i timmar av nästan ingen orsak, kasta sig, slå huvudet i golv och väggar. Vifta, sparka och skrika. Flera gånger till dagen. Nu händer det mera sällan. I dag på morgonen när pappa for på jobb blev han så ledsen att han skrek hysteriskt och rulla runt på golvet och sparka i väggen. Sen när han lite lugnat ner sig får minsta lilla motgång allt att börja om på nytt. Så höll det på hela förmiddagen.

Iris får inte lika häftiga utbrott. Hon är super envis och börjar sura om det inte går som hon vill. Typisk flicka ;)

Men nu sover I och E är i skogsklubben så det är lugnt och stilla en stund :D

Anonym sa...

Urk, stackaren!!! Vi hadde entero hela familjen i juli, alla, min man och jag medräcknat. De var en faslig sjukdom, pojkarnas naglar lossade,varenda en på både fötterna och händerna! Mina tå naglar lossar ännu!! Nice!

Linn sa...

Sku det kunna vara vattkoppor och inte entero? Vi hade ju oxå enterorocco då för 1 1/2 år sedan och utslagen var nog bara kring munnen, några enstaka lite här och där och så på händer och fötter.

Michaela sa...

Vissa verkar få det kraftigt och andra mildare, beror väl också på vilken typ det är. För lite info om det finns det iaf på nätet.
Önskar att bara Sander får det denhär gången.

Linn: Jag tror att det är entero för att de har kommit gradvis, och har förstått att vattkoppor kommer alla på en gång. För först klia Sanders rumpa (det har kliat före dem har kommit upp) och sen armar och till slut ben.