Söndrig natt och fotografering

Inatt insåg jag hur lyckligt lottad jag är. Min baby har mest sovit och ätit, nog ätit ofta och mycket men inte varit vaken på natten. Inatt var hon vaken på natten och det var inte roligt. Hon har inte kakkat på natten sen hon var några veckor gammal men inatt gjorde hon det och klockan var halv 4 så jag kunde inte lämna henne med det i blöjan och så vakna hon ju när jag böt och hade så svårt att somna om, sen kom det igen ett lass i nåt skede och kvart över 5 tog jaghenne i famnen och börja vandra runt med henne och hon somna, för att igen vakna kvart före 7 och äta. Nå. Sånahär nätter hör ju till och en nu och då är väl inte så farligt, hoppas bara att det inte blir nån vana.

Och sen börja hon ju på tisdagen, två veckor före hon blir 4 månader, att svänga på riktigt. Hon svänger till höger från rygg till mage och efter att hon nu förstod det så gör hon det hela tiden. Och efter en stund på mage blir hon ju förbannad, och högljutt med, för inte vill hon ju vara på magen. Det är så roligt när hon gör det på natten med brevid mig och så ligger hon själv på en vuxen persons palts och jag och Micke delar på en plats.... Så det var väl då så att babyn var roliga till 3 månader och sen börjar de upptcäka altlför mycket och bli frustrerade.

Och idag är det dagisfotografering. Vi träna lite inför det under morgonkaoset. Konstatera igår att barnens hår ser helt grymma ut (Micke var för sådär en månad sen och klippa dem och det blev inte riktigt som jag planerat det...) och tog kökssaxen och klippte av lite hår i Arthurs nacke som stack ut allestans. De har också helt själv fått bestämma vad de vill ha på coh Arthur ville ha finskjorta medan Sander ville ha lego skjorta.

Andningspaus

Aaah (suck av lättnad).

Barnen är på dagis igen efter en paus på 15 dagar. Och jag gillar att ha dem hemma och att vara den som är ansvarig för dem men jag behöver också någon tyst tid, någon tid att bara vara själv ens en sekund och sånt har inte funnits nu på typ 15 dagar. Vi har gjort nåt nästan alla dagar, det har varit klubbar (3 olika har vi gått på) och skrinning och jomppa och jag vet inte vad. Och jag har mycket varit med alla 3 och Micke har fixat mat/butik/länk eller sånt. Men sen så har han inte varit med alla 3 nån längre stund och iaf inte ute så jag har hela tiden fått vakta över nån. Och nu vaktar jag ju också över Evilda, men hon sover ute så det är inte ett ständigt "mamma, mamma, mamma" eller "uuuh, uhhh, uuuh" som kräver min uppmärksamhet. För jag stiger ju upp med de första (oftast Evilda) och jag går och sova typ genast när sista somnat. Men nu, nu är det tyst. Och nu ska jag fortsätta med min favorithobby: googla resor! Evildas pass blev just klart så nu kan vi ju fara vart som helst. Ska också bli så skönt med Tallin på lördag. Vi ska på på Swisshotel och det har 30 våningar och jag är väldigt höjdrädd, speciellt om det är mycket fönster och glas. Min mage börjar krampa och jag känner hur jag sugs ut över kanten och jag går inte nära fönstren eller väggarna. Men jag bad att vi sku få rum så långt ner som möjligt så jag hoppas på vånging 1. Mamma ville inte fara ensam så först tänkte hon ta Arthur med men jag tänkte att det ju nog är lite tråkigt för alla så jag (och Evilda) anmälde oss frivilliga.

På måndag börjar skolan igen, denhär gången med teorikurs.

Mera mat

Max 2 veckor till å så ska min gullegumma börja få riktig mat. För dethär med att ge tisse 6 gånger på en natt är lite för mycket (hon sov från 7-7) när hon många nätter klarat av 3 gånger som mycket mindre baby. Men det kan ju nog vara nåt i utvecklingen (som alltid) eller att hon är lite snuvig. Fast sen igen har de andra två varit helt lika och inte har nu mera mat hjälpt så värst snabbt. Men iaf. Om 2 veckor ska hon få mat. Så konstigt att det igen gick så snabbt.

Och nu ska jag jaga efter ett snabbpass och få foton och så av henne för om vi lyckas få pass före fredan så blir det en natt i Tallin för oss på lördag.

Efterlyser bra kanarieöarna tips

Först var ja påväg 1 vecka till Egypten och bara röra mig på hotellområdet och äta en massa mat. Och det är ju ett helt ok alternativ men jag är ändå rätt rastlös så det kan bli lite för lugnt. Och i Egypten sku jag faktiskt inte röra mig nån annenstans än på hotellområdet.

Så nu överväger jag igen det lite svalare alternativet kanarieöarna. Kanske hyra bil och upptäcka nåt som kanske är lite mera äkta. Gran Canaria var vi ju på för 4 år sen med Arthur och det är sett och upplevt. Där fanns en mysig plats, puerto de mogan, men allt annat var nog rätt färdigt. Speceillt playa del ingles med ett helt horribelt centrumområde. Jag vill inte ha sånt som enbart är uppbyggt för turister utan det ksu få finnas nåt lite mysigt i det, eller möjlighet till att komma till sånt ställe. Inte enbart hotell utan också nåt annat. Så känns det just nu, fast det kan ju då ändra ren imorgon. Kanske det bara är bamseklubb och massa aktiviteter på hotellet som gäller. Men iaf, sku gärna veta era goda kanarieöarna erfarenheter. Så snälla, dela med! Speciellt om Teneriffa och vart det lönar sig att fara där.

Och ännu en sak som jag ångrar att jag skrev för jag tänker nog inte så. Det är inte för varmt i Thailand åt Evilda, på inget sätt. Tänker inte alls så. Förstås sku hon måsta vara i skuggan (vilket hon ju måste allestans) men värmen är inget problem i Thailand för 6 månader gamla babyn. Det är nog mera ekonomi och tid som stoppar en Thailandresa och det har Evilda inget att göra med. Jag sku genast fara med henne till Thailand.

Jumbo dag

Igår när vi körde ut från Jumbos parkering så fråga jag hur dagen varit och Arthur konstatera att den varit riktigt "hullu"! Och ur barnaögon var den nog säkert det, iaf för mina landebarn som så sällan är där det är mycket människor. Och eftersom de är så sällan så gick det också så bra med alla tre, börja också fundera om jag själv sku fara på resa med alla 3 men sen när Sander fick utbrott på kvällen så konstatera jag nog att det kanske jag inte ska göra...

Men vår hulluga dag: Naurusaari i flamingo med Hanna, Elias, Iris och Lisa, lunch på Rax, mera naurusaari, sen fick de åka pengakarusell en gång (det var tydligen stort det med!). Jag och Hanna gick till Jesper Juniors halva priset dag med alla barnen och det var ju lugnt och harmonsikt. Inget gick sönder men högarna med legoskjortor var inte så fina efteråt. Sen styrde Hanna med barn hemåt och vi gick till KappAhl för att köpa en födelsedagspresent åt dagiskompis. Jag sku ha kunna köpa precis alla newbie kläder åt Evilda och en massa åt Arthur och Sander med men de fick ett par byxor. Jag gillar KappAhls barnkläder mest och de brukar sitta bra med. Sen blev det glass och amningspaus och efter det for vi till Clas Ohlson ännu där jag inte hitta lådor som jag ville men nåt köpte vi där med. Sen for vi på jakt efter trip och dricka och tyvärr gick vi till Citymarket och den var ju alltför stor så det tog en evighet att hitta drickor. Barnen orka bra men mina nerver börja fara med så stora butiker. Sen till bilen och där slockna  Sander och Evilda snabbt och det gick till och med smidigt att köra längs med ring trean där halv 5 tiden. Superlyckad dag alltså! Sku kunna börja ha shopping och lekdagar som hobby men en så värst billig hobby är det ju inte.

Arthur har vägrat använda långärmade t-skkjortor (och jag tycker ju att de är mest praktiska) men nu när han fick ninjago skjorta så ska han anävnda den.

Sander älskar kläder just nu (märks inte på bilden) och byter hela tiden. Blev glatt överraskad över barman byxorna från KappAhl för de var smala vid buntarna och det är ju så bra när man drar på utebyxor.

Evilad gillar inte blixten... Men jag sku ha kunna ta typ allt i KappAhl åt henne men hann inte titta så noga då två hela tiden ville visa nåt. Men dethär fick hon. Kan inte tåla såntdär uberflickgt som är rosa och cute och minniepig och så, helt enkelt att det är för mycket. Dethär sku jag själv å kunna ha.

All inclusive paketresa

Jag märkte idag att min skola börjar först den 19 januari efter jul. Och eftersom det blev höst så ser jag ju genast en chans för en resa. Micke får inte ledigt över julen men han sku säkert få sen efter nyåret en vecka. Jag sku ju villa till Mexico och sydamerika men det kräver mera tid och större Evilda. Sen är ju Thailand alltid bäst men kanske lite för varmt för Evisen och sen far man inte dit för en vecka. Så nu drömmer jag om en all inclusive paketresa nånstans var det ens är lite varmare och där Arthur och Sander sku kunna simma i uppvärmd pool. Evilda sku vara passligt 6 månader och ännu rätt orörlig och all inclusive sku vara idealt med mina kinkiga barn. Så nu överväger jag om Egypten sku kunna få en ny chans, eller kanarieöarna. Det är ju inte ställen jag behöver fara till igen, men en semester är alltid en semester och fast ställena i sig själv inte varit så speciella så har det ju nog varit så skönt med semster. Sen var det ju igen då bara fråga om pengar och varifrån jag sku dra sådär 2400 euro.

Dyrt med k-vitamin oralt

Dethär inlägget har jag tänkt skriva nu i 3 månader, men bättre sent än aldrig.

Alla nyfödda i Finland får automatiskt k-vitamin vaccin när de föds. De kommer ut och blir stuckna. Sällan frågar man lov av föräldrarna och med Arthur visste jag inte ens att de gjordes.

Jag är skeptisk till varför det behövs men efter att jag läst olika artiklar så insåg jag att det inte är värt att låta bli det, men ändå så ville jag inte sticka babyn genast den kom till världen. Jag ville ge ett mjukt välkomnande till världen åt babyn och då funka inte sticket där med. Det gör säkert inte så ont men det känns fel att välkomna nåt nytt och rent med ett stick in i kroppen. Nå, men istället fick Evilda det oralt. Det är helt samma preparat som man ger som vaccin som ges via munnen. Hon fick det efter att hon var vägd och mätt för hon börja amma så snabbt efter födseln.

Av barnläkaren fick hon sen recept 11 x 0,2 ml var det vi sku köpa. Och sen sku vi ge 0,1 ml en gång i veckan i 11 veckors tid (det finns många länder där man ger det oralt och det varierar också hur ofta och vilka mängder som ges). Bra så. MEN. Det fanns inte att få den mängden av Konakion Novum mera. Det enda som fanns i aptekens register var 1 ml. Så vi fick alltså 3 paket med 5 flaskor 1 ml. Så totalt 15 ml. Och vi sku då ge totalt 1,1 ml (11*0,1 ml). Så vi har kastat bort nästan 14 ml men då det inte får förvaras en öppnad flaska. Och det som störde med att det var så mycket vi måste köpa var priset. Det blev totatl ca 40 euro för 15 ml, och vi använde då 1,1 ml av det. Men när det inte gick att få i mindre portioner (alltså 0,2 ml som var i receptet till först).

Sen så smakar det otroligt skit och det kändes inte hejsan att ge det åt baby heller, men jag gav alltid genast mjölk på. Evilda fick nog inga problem av det och 0,1 ml är en liten mängd.

Men jag önskar att det fanns nån naturligare k-vitamin att ge åt nyfödda. Nåt som smakar ok och som inte innehåller allt möjligt injektionsskrot. Kanske dethär är en sak som det händer nåt med i framtiden.

Lite gamla kära bilder

Påväg på dop. Två bakåtvända barn ryms så bra i min bil. Fast oftast sitter Evilda fram (med airbagen avkopplad förstås!)

Sander fota Evilda i kyrkan

Försök till mamma barn bild.

Och dethär ser ju ut som en vanlig amningsbild, men det finns två killa som ligger bakom mig och har fötter och huvud på min rygg. Inte undra på att liten tycker det är mera intressant med nåt annat än bröst.

Elefantungens tre månaders mått

Denhär 3 månaders elefantungen är 63,5 cm lång och väger 6,3 kg. Växer ytterst proportionerligt och längden går på +1 kurvan. Lång ska hon tydlgien också bli. Och därför gick storlek 62 bara snabbt över och nu är det 68or som gäller. Vi hade typ inga 62 or och nu kommer jag ihåg varför. Men vi har haft sån tur och vi fick låna en massa flickbabykläder så har inte behövt köpa nåt nytt fast vi inte haft nästan nåt. Tack Lotta så massor!

Rådgivningen gick bra för Evilda (mindre bra gick det för vänterummet som mina två äldre barn höll på att riva ner medan jag var inne med Evilda...) och allt var precis som det ska. Lite börja hon främja för rådgivningstanten, men det gick snabbt över. Hon fick också sin första spruta (ja för hon har ju inte fått K-vitamin som spruta) och hon blev ledsen för en kort stund men sen gick det över. Hon fick heller inga biverkningar av den igår kväll och det var tur det för de andra två sög all kraft och energi ut av mig.

Dagens svammel

Jag har ju nu 2 veckor ledigt före nästa kurs börjar och Arthur och Sander har också 2 veckor ledigt från dagis (både för att jag vill ha dem hemma och för att vi inte har så lite dagisdagar kvar denhär månaden för använde så mycket i början av månaden). Och idag är tredje kvällen jag är med dem, från halv 2 framåt. Micke jobbar ännu imorgon också kväll (de ha bara börja ge kvällsturer åt honom, så roligt, så....) och jag hade inte tänkt att det sku vara så jobbigt. Nå, Sander har inte sovit nu på dagen på två dagar så det påverkar ju lite. Evilda har varit konstig och inte alls följt sitt vanliga schema idag och sovit bara 4 korta gånger och ätande har varit konstigt och amningen är struligt och så. Sen har det ju öst ner och varit eländigt väder och sen är det bara så upp och ner och kaos och råddigt när barnen är hemma. Och det är ett enda matlagande hela tiden. Laga mat, plocka undan, på med tvättmaskin, få nån och sova, legon som är allestans, pennor som är allestans, kläder som är allestans. Det är vinterhalare, höstkläder, skridskoutrustning (barnen var med Micke och skrinna på förmiddagen), gummistövlar som ligger allestans. Och så är det babysitter, babygym, bilstol, barnvgan, torkställning som är i vägen. Och sen borde diskmaskin fyllas och bord torkas. Och jag blir så nervös av allt det kaoset. Jag kan förbise det när jag har studiesaker att göra, men inte om jag bara är hemma och inte har nåt vettigt att göra. Då sku jag villa ha ordning, och det är ju inte så lätt med 3 barn hemma.

Och sen har jag nog lite dåligt samvete över att jag inte hinner ge Sander och Arthur det vad de behöver. Inte ens nära på som det var när Sander var baby och Arthur pytteliten, men ändå lite. Sander sku så behöva mammatid och Arthur med. Bara med mamma och så att all uppmärksamhet är på just det barnet. Arthur sa just på kvällen att "mamma du är aldrig med mig". Och jag förstår honom (fast jag inte instämmer helt) och jag försöker ju. Läser saga åt Arthur när Sander vilar och försöker delta i nån legolek då det går. Sander försöker jag spela nåt med och ta i famnen så ofta som möljigt. Men sen är det ju ändå dethär kaoshemmet och mat som ska lagas och baby som ska bäras på och större barn som ska rastas så jag får inte in det på det sätt jag borde. Och sen vill jag satsa på amningen och vill försöka ge bröst alltid då det går, så då kan jag inte fara iväg med nåndera barnet och göra nåt roligt (och sen vill förstås alltid det andra också med). Och det är på kvällen de behöver mamma mest, de sku villa krama och gosa just då. Och det är på kvällen som Evilda har det krångligast och vill vara mest i famnen och så. Och därför gillar jag inte att Micke jobbar så mycket kvällar. Jag klarar det bra och barnen går med mätta magar, rena pyjamasar och tvättade tänder i säng, men dendär närheten som de sku behöva så uteblir. Nå, men mycket värre så sku det ju kunna vara...

Mera amning

Amningsstrul gör mig jättelessen eftersom jag faktiskt nu sku villa amma. Ja av några självisak orsaker då: Det är lättare på natten med bröst, amningshormoner gör att man orkar bättre fast man sover max 3 timmar i sträck, det är billigare och jag kan äta mycket mera (och jag älskar ju att äta massor och vara hungrig konstant!).

En kväll blev jag riktigt lessen och det var också första kvällen som jag var irriterad över nåt i babytillvaron. Jag var trött och ville sova och Evilda hade också somnat men hon vakna och jag gav bröst och det blev inte till nåt (jag hade just hunnit somna och klockan var bara 9). Jag försökte och försökte och hon vakna och hängde med Micke men först när hon dragit 100 ml ersättning så somna hon om. Samma sak hände en annan kväll, det rann inte alls till och då är hon tålamodig och suger länge. Nå, jag förstod senare igen vad det var. Har haft nån typ av liten mensblödning och tydligen så blir hormonerna annorlunda i kroppen så utdrivningen stärvar totalt. (Har med alla börja få mens typ 3 månader efter förlossning fast jag helammat till det). Och det är inte mitt fel, vilket jag tänkt eftersom jag haft ganska mycket (fast det har jag också tidigare haft men då har det itne stärvat). Nu när jag fattar orsaken har jag lättare att inte stressa vid amnignstillfället och det har nu funkat i ett dygn utan ersättning. Jag försöker tänka gulliga tankar om mina barn och på hur fin Evilda är och komma ihåg rörande stunder. Eller sen gör jag så att jag tänker på nåt helt annat, sätterpå tv:n, kollar igenom telefonen (har börjat göra det varje natt så att jag är vaken och skärpt och tänker på nåt annat). Lite funderar jag vad biologin bakom dethär är. Är det egentligen nu meningen att hon ska börja få annan mat? Helt sådär hur kroppen tänkte det, vad är meningen? För min kropp funkar alltid idealt, så som den ska, så det måste finnas nån point med dethär. Och nångång i tidierna börja man ju ge fast mat vid 3 månader, så kanske det fanns nån point med det med. Nå lite får hon vänta och de gånger de inte funkar får hon flaska, viktigaste är ändå att barnet blir mätt och får sitt matbehov tillfredställt.

Och jag ringde till min rådgvningstant, hade googlat fram nåt om nåt nässpray* som sku kunna hjälpa utdrivningen. Nå min tant var på semester och hennes ersättare gav rådet med nåt varmt på brösten (ett bra råd i och för sig) och så fick jag ett nummer till en amningstelefon som inte finns mera. Jag sku gärna se att det finns ett nummer dit jag kan ringa varje dag gällande amningsstrul, men sånt finns tydligen inte.

*Och jag vet itne om det finns nåt nässpary eller ej, typ 2006-2007 har det funnits men den tanten visste inget om saken och det är svårt att googla sånt med.

Nabby beställd

Jag är just nu väldigt glad över att jag beställt en 159 euros nabby babylarm för det blir väldigt kallt att sitta vid det öppna fönstret då det är typ -2 grader.

Och Micke var och köpa en mycket billigare, men den fick man inte ha ute och barnets enhet hade sladd och fick inte placeras i vagnen. Och efter googlande så är det vanligt att babylarm inte ska vara ute i minusgrader och att de inte ska vara i vagnen (kan bli överhettade och strålningsrisk). Men nabbyn kan man ha ute till -10 åtminstone och den har minimal strålning och kan vara i vagnen. Och eftersom jag stör mig så mycket på saker som inte fungerar optimalt elelr annars är jobbiga så beslöt jag att det får gå alltför mycket pengar på en sån. Kanske den går att sälja sen...

Första gången

Idag var min Evilda första gången länge utan mig. För halv 7 och kom hem 12. Vi hade presentationer så vile inte ta henne med dit. Mamma var med Evilda och Micke med Arthur och Sander. Jag hade föreberett dem så väl med massa insturktioner och lappar så jag var faktiskt helt lugn. 2 gånger hann hon äta och mina bröst är ännu också explosinsfärdiga (orkar inte pumpa ut nåt mycket när jag kom hem).

Nattens amning funka bra för jag väckte mig själv ordentligt och börja gå igenom facebook med telefon.

Dit far det..

Inatt var första natten jag måste ge ersättning åt Evilda och bara för att mina skitbröst vägrar rinna till. Ungen suger och suger och suger lite till och jag känner mig bara trött och vet inte ens att jag sitter. Och inget händer. Vi går till soffan och tänder lite lampor och jag klämmer och försöker men utdrivningen kör inte igång. Efter 15 minuter blir ju baby lessen och jag tar ersättningen. Den smakar inte kall men uppvärmd sjunker det ner över 100 ml. 100 ml som nog fanns i brösten men vägra komma ut. Och jag sku så villa att min kropp funkar idealt. Vad kan jag göra? Problemet är störst första nattamningen och inatt var klockan halv 2 och jag hade somnat 2½ timme tidigare efter att jag grupparbetsagnstat.

Jag vill ännu fortsätt amma just nu när det blivit lätt och hon äter med 2-3 timmars mellanrum ända tills kvällen då det igen är lite oftare.

10 ml.

Ikväll när Evilda var natt-trött blev hon arg när det inte kom nåt från brösten fast jag böt 4 gånger och till slut gallskrek hon för hon ville väl ha lite mjölk och ganska snabbt med. Jag öppna ersättningen och hällde upp och hon tog några klunkar. Och hon drack 10 ml. 10 ml! Det är ju ingenting. Iaf inte nåt att bli så galen över. Men, hon drack sina 10 ml och somna sött sen, så det var ju ett litet pris för 10 ml egentligen.

Annars så var vi på Eriks dop idag. Jättefin tillställning. Och där var Erik 2 månader, Evilda 3 månader och Amanda 4 månader. Massa babysar. Och allt gick igen så fint med Evilda. Med Sander gick det inte så idealiskt men han hade ju vaknat halv 7 och inte somnat på vägen till kyrkan så dagssömen uteblev.

Tack Evilda för 3 månader.

När jag tittar på min Evilda så känner jag sån enorm tacksamhet. Jag är så ofantligt glad och tacksam över att hon finns i mitt liv. Det var nästan precis ett år sen hon blev till och det fanns ju mycket frågetecken med hur smart det nu sku vara med en trea, men sen gjorde jag ett känslomässigt beslut, att ja, vi försöker nu. Och hon kom genast. Och hon är här. Och hon är så det finaste! Helt ofattbart sån tur vi har haft.

Nu är hon redan 3 månader och jag kan lätt säga att dethär har varit den bästa babytiden. Hon och jag är ett sånt team, på nåt sätt lite annorlunda än med dem andra för det har från början varit jag och Evilda, Evilda och jag. Hon har varit helt min baby. Inte avsiktligt men det har blivit så. Jag säger inte att hon varit den lättaste babyn och det är väl omöjligt att också säga vem som var lättast, allt har så med livssituationen att göra. Jag gissar att Sander sku ha varit lättast, men det blev för tungt med en liten Arthur med så det var supertungt. Om Arthur sku ha varit min trea sku han också ha kunnat vara lättast, men han var först och jag visste ju inget om babyn och trodde att de sku somna lätt och äta några gånger per dag och inte ha svårt att somna och äta hela tiden.

Evilda bodde väl typ i famnen de första veckorna/månaderna, men det störde inte alls. Nån natt var jag lite uppgiven men nätter som jag vakat med henne kan räknas på en hand. Hon sover (och äter), men sover. Och hoppas så det ska fortsätta. Hon är mestadels nöjd och om hon inte är så är hon trött eller hungrig. Hon är bara en helt härlig baby. Och jag sku ju kunna ha tusen såna babyn till. Hon är ju så god och söt och gullig. När jag pussar hennes mage så tänker jag att jag aldrig mer får pussa babymagar. Men jag vet att jag måste få sörja ren nu. Jag vill inte ha flera barn än tre, jag räcker inte till för flera, men babyn är ju ändå så otroligt söta och gulliga, speciellt då Evilda. Känner inga såndär att kan hon nu inte bara bli äldre så att... -tankar. Eller nåja, ibland stör jag mig över babysittern och gymet som är i vägen när man går.

Men nu är babybabytiden ren slut. Det går så fort, så fort. Hon kom ut ur sin kris som en helt ny typ. Hon sträcker sig upp mot leksakerna i gymet och lyckas slå på dem. Hon greppar saker och håller hårt i med sina små händer. Hon snurrar runt som en klocka (hela varvet till och med) i babygymet. Igår svängde hon sig från rygg till mage och idag har jag 3 gånger hittat henne missnöjd på mage (förstår inte varför hon försöker svänga sig när hon sen ändå inte trivs på magen), själv har jag inte ännu sett en enda sväng. Hon är mera med och har svårare att somna i famnen, fast sen å andra sidan somnar hon lätt i vagnen när man skuffar den lite, speciellt om hon är påklädd ute och speldosan spelar. De senaste dagarna har hon sovit 4 gånger på dagen, mest korta tupplurer på 40-60 min och sen en längre på ca 2 timmar. Några dagar åt hon bara en gång under ett vaken pass men idag var det igen lite oftare. På natten så äter hon 3-4 gånger. (Hon svänger sig brevid mig i sängen och spottar ut tutten, jag sätter mig upp och tar henne i famnen och hon får bröst, sen tar det en evighet innan det rinner till men hon väntar tålamodigt, hon äter från båda brösten, jag lyfter henne upp så att hon rapar och det gör hon genast och sen lägger jag ner henne brevid mig och ger tutten och hon sover.) Tutten är hennes goda kompis och hon gillar att suga på den, speciellt vid somnande. Att somna vid bröstet funkar inte mera (nå väldigt sällan). Sen fick jag sätta bälte på sittern idag för hon rör sig så i den att hon rutchar ner från den, hon svänger med hela kroppen i den och det är också helt nytt. Jag sku ju så ha önskat att jag sku få ha en lugn, stilla baby som bara tittar och är stilla och inte börjar stå vid 6 månader... Hoppas så att hon börjar stå lite senare än de andra två. Men ändå, hon är nog den bästa babyn. Min finaste, finaste Evilda.

"Hur har jag kommit hit månne?"

Hej sköldpaddan

Håller i så hårt så.

En onsdag på hanken

När man varit igång sen 6 på morgonen ska det bli urskönt att kasta sig i sängen. Idag var det Hanken dag och den sista (iaf på en månad) som Evilda var med. For med halv 7 ans buss och var tillaka halv 4 då jag genast gick till bilen och körde till dagis efter Arthur och Sander.

Och jag är glad att jag ren känner mig och mina barn så bra. Idag hade vi skrinning men jag tänkte att det sku blir för mycket och jag hade ingen ork för att efter att jag plockat upp barnen, snabbt köra hem och ta sakerna och kanske en banan och sen iväg på skrinning. Jag tycker inte att en 3 åring ska ha så mycket på en dag och att takten ska vara så stressig och hektisk. Så jag bestämde att vi inte far. Sen var vi bara hemma och inne och barnen hade nån super lek hela kvällen (som nog oreda hela hemmet men det är ju inte så farligt).

Och det märks att Evilda har/haft utvecklingssprång. Hon är så mycket mera social nu. Det märktes så bra på hanken idag för hon charmar genast hon ser nån och är så mycket mera med. Sen tycker hon ju att det är onödigt att somna så det var ganska gnälligt idag och jag var ute från föreläsningen i halv timme då hon bara gnällde där, men genast i korridoren var allt bra. Trött men vill ändå inte somna. Förr orka hon en timme och idag har hon hela tiden varit vaken två timmar i sträck, sen har hon också sovit mycket mindre på dagen nu i några dagar. 3 månader på lördag blir hon ju.

Och nu var det sängen, den sköna sängen och sen är det 5 dagar intensiv skola och sen ska jag bara chilla.

Mera mehiläinen

Det blev Mehiläinen idag igen, men idag fick Micke fara. Arthurs öga var stor som en boll idag och han såg inget. Sen sa han nåt om ont i pannan och läkaren var fiffig (eller jag som sa att Micke sku säga det åt läkaren) och kolla för bihåleinflammation. Så efter röntgenbild visa det sig att det var riktigt inflammerat. Så nu har han antibiotika och ögondroppar, men hoppas det tar slut nu.

Mehiläinen dagen

Idag var en mehiläinen dag.

Igår reservera jag barnläkartid åt Evilda eftersom hon nu i över 1 vecka haft rinnande och varande ögon. Jag har hela tiden hoppats på att det går bort av sig själv, men eftersom det nu inte har så ville jag kolla med läkare. Ögondroppar fick hon förstås. Hennes första mehiläinen besök gick inte så smidigt eftersom hon sov när besöket börja och blev väckt av nån eländig undersökning.

Sen hann jag hem halv 11 och halv 2 ringde de från dagis (jag var egentligen förberedd på det eftersom jag ana det värsta på morgonen ren) att Arthur kliar sitt öga hela tiden. När jag kom efter honom var ögat helt rött igen, och vi som hade slutat den andra kuren på samma öga igår (så nu är det tredje inflamationen på dethär ögat under 2 veckor och en har han haft på andra ögat). Så tillbaka till Mehiläinen med alla tre och nya droppar för ögat. Evilda var missnöjd och Arthur var trött och hängig och Sander sku ha villa prata med läkaren och berätta åt honom vad han hade. Kände att 3 barn var mycket på läkarstationen, men sen fanns där en mamma som var med 4 barn, varav ena också var baby och då kändes det som att det inte kan vara så jobbigt med 3...

Så nu sätter vi droppar. 3 i dagen åt Arthur och 6 åt Evilda. Och barn älskar ju att få droppar i ögonen! Och jag HATAR ögoninflamationer.

Och jag sku rita bilder för vårt projektarbete och skriva texter idag. Jag hade studiedag när Micke sov, men de 3 timmarna som jag var hemma på dagen så sov pirrkajsan max 1 timme och var pirrig resten av tiden (idag har det varit en extremt missnöjd dag). Så. Att studera med barn är inte så smidigt.

Amning

Jag tycke det ser så otroligt fint ut när Evilda äter från mitt bröst. Det är så fridfullt när hon klunkar i sig mjölk. Och jag önskar så att det ska fortsätta funka på nåt sätt.

Om några veckar till så sa min kropp mittiallt stopp och sen sluta jag snabbt amma Sander, det kom helt enkelt inget, utdrivningsreflexen fick stärv när han var lite på 3 månader. Och jag känner också av det nu igen med Evilda. Inatt tog det 5 minuter innan mjölken rann till (fattar inte vad det beror på och det har hänt nu flera nätter) men Evilda är ganska tålamodig och också trött så det har hittills funkat. Och jag har tänkt att jag gav upp för lätt med Sanders amning, att jag inte kämpade. Men jessus, nu har jag ju kämpat med honom med, lika som jag gjort med Evilda nu. Att amma typ 15 gånger per dygn är ju att kämpa. Att ge bröst allestans, närsomhelst och hela tiden vara i närheten är att kämpa och det är nåt att vara stolt över (och inte ses som ett misslyckande som det kändes med Sander). Jag känner mig som en god amningsförebild eftersom jag ammar allestans, inte för att jag vill vara en förebild utan för att det är ett måste eftersom hon vill ha tiss så ofta. Men jag har ammat i butiker, på alla föreläsningar flera gånger, bussen, vänteplatser, på intervju hos försvarberedskapscentralen och alla ställen där det finns bänkar. Och det konstiga är att jag endast sett en annan ammande mamma på stan sen Evilda föddes, och det var på hanken första gången jag var där.

Och min lilla Evis är ren 12 veckor. Hon äter 3-4 gånger per natt och på dagen med 1-2 timmars mellanrum. Det tar länge förrän det rinner till, speciellt mot eftermiddagen och då funkar det bara genom att gå och amma henne. Idag satt jag också på dammsugarn så att hon sku ha ro att suga tills det börja rinna mjölk. Ibland har hon fått ersättning om jag känner mig trött och irriterad på ammandet och hon igen vill dricka och det inte rinner till, men det är sådär 1 gång i veckan.

Och om Evilda ännu. Nu är hon nästan 3 månader och nu börjar hon klara sig med Micke med. Micke var första gången själv med henne förra veckan när jag hämta Arthur och Sander från dagis. Han hade fått henne och somna och det gick bara bra. Jag känner också att jag nu kan lämna henne korta stunder för hon är inte lika bröstberoende mera och dricker också från sin tuttflaska om det behövs. Och med tredje barnet så har inte Micke på samma sätt varit med babyn, han har mest varit med dem större och sen har det ju varit så att Evilda skrikit genast i hans famn och de har inte riktigt funkat tillsammans. Men nu börjar det vända som tur. Väntar så på att jag ska kunna fara till simhallen med Arthur och Sander.

Sparar

Från att ha gått från arbetslös föräldragledig till studerande föräldraledig så sparar vi 52 € på dagisavgiften! (Och då är det frågan om 11 dagisdagar och 5-7 timmar/dag). Så nu kan jag igen höja mängden dagisdagar.

WRooom

Varje kväll så känner jag att jag faktiskt lever. Det gör ont allestans i kroppen och jag är helt slut men en dag har igen gått i rasande fart och har så svårt att föreställa mig vad som hände på morgonen och att det faktsikt var samma dag. Det går hårt nu. Och så gör det ännu i 2 veckor tills första perioden tar slut och jag borde ha 9 sp. Och 9 sp som jag faktiskt jobbat för. Varje ledig stund är till för skolan och nästa vecka har barnen också 4 dagsidagar, jag har bara så mycket att göra.

Och sen är det ju allt annat med. Evilda har kris och är mycket mera missnöjd än vanligt, skriker sig till sömns och jag skumpar och gungar och funderar vad som hänt henne. 12 veckors kris helt enkelt. Nu i 3 kvällar har bara famnen dugit. Och så var det ju skrinning med 3 barn idag och sen är Evilda flunssig och har ögoninflamation (imorgon måste jag väl till läkare och kolla om man kan göra nåt åt det) och Arthur som har ny ögoninflamation. Och dagissamtal imorgon, och gäster. På fredag och fixa grupparbeten och på lördag händer säkert också nåt. Och så har vi igen visning och nån måste städa igen och sen mera skola och möten och precis allt nästa vecka. Och dop med. Oj vad mycket roligt. Sku bara behöva några timmar till i dygnet.