Dagens svammel

Jag har ju nu 2 veckor ledigt före nästa kurs börjar och Arthur och Sander har också 2 veckor ledigt från dagis (både för att jag vill ha dem hemma och för att vi inte har så lite dagisdagar kvar denhär månaden för använde så mycket i början av månaden). Och idag är tredje kvällen jag är med dem, från halv 2 framåt. Micke jobbar ännu imorgon också kväll (de ha bara börja ge kvällsturer åt honom, så roligt, så....) och jag hade inte tänkt att det sku vara så jobbigt. Nå, Sander har inte sovit nu på dagen på två dagar så det påverkar ju lite. Evilda har varit konstig och inte alls följt sitt vanliga schema idag och sovit bara 4 korta gånger och ätande har varit konstigt och amningen är struligt och så. Sen har det ju öst ner och varit eländigt väder och sen är det bara så upp och ner och kaos och råddigt när barnen är hemma. Och det är ett enda matlagande hela tiden. Laga mat, plocka undan, på med tvättmaskin, få nån och sova, legon som är allestans, pennor som är allestans, kläder som är allestans. Det är vinterhalare, höstkläder, skridskoutrustning (barnen var med Micke och skrinna på förmiddagen), gummistövlar som ligger allestans. Och så är det babysitter, babygym, bilstol, barnvgan, torkställning som är i vägen. Och sen borde diskmaskin fyllas och bord torkas. Och jag blir så nervös av allt det kaoset. Jag kan förbise det när jag har studiesaker att göra, men inte om jag bara är hemma och inte har nåt vettigt att göra. Då sku jag villa ha ordning, och det är ju inte så lätt med 3 barn hemma.

Och sen har jag nog lite dåligt samvete över att jag inte hinner ge Sander och Arthur det vad de behöver. Inte ens nära på som det var när Sander var baby och Arthur pytteliten, men ändå lite. Sander sku så behöva mammatid och Arthur med. Bara med mamma och så att all uppmärksamhet är på just det barnet. Arthur sa just på kvällen att "mamma du är aldrig med mig". Och jag förstår honom (fast jag inte instämmer helt) och jag försöker ju. Läser saga åt Arthur när Sander vilar och försöker delta i nån legolek då det går. Sander försöker jag spela nåt med och ta i famnen så ofta som möljigt. Men sen är det ju ändå dethär kaoshemmet och mat som ska lagas och baby som ska bäras på och större barn som ska rastas så jag får inte in det på det sätt jag borde. Och sen vill jag satsa på amningen och vill försöka ge bröst alltid då det går, så då kan jag inte fara iväg med nåndera barnet och göra nåt roligt (och sen vill förstås alltid det andra också med). Och det är på kvällen de behöver mamma mest, de sku villa krama och gosa just då. Och det är på kvällen som Evilda har det krångligast och vill vara mest i famnen och så. Och därför gillar jag inte att Micke jobbar så mycket kvällar. Jag klarar det bra och barnen går med mätta magar, rena pyjamasar och tvättade tänder i säng, men dendär närheten som de sku behöva så uteblir. Nå, men mycket värre så sku det ju kunna vara...