Jag hinner extremt dåligt med fast jag har "jullov". För nu är det ju ett ända stort skämt med jullov när alla barn är hemma. Jag gillar att ha dem hemma men jag hatar kaoset som uppstår och att det aldrig är ordning och att det hela tiden är nåt som borde göras: städas, torkas, damsugas, matas, laga mat, gå ut, hänga tvätta, vika in tvätt. Och sen funkar jag så dåligt när jag konstant och hela tiden är med barnen och där för barnen, behöver typ 1 timme utan barn så att jag i lugn och ro kan sköta saker. Men jag känner ändå varje dag sån enorm tacksamhet över mina barn och mitt liv, är så otroligt lycklig lottad. Idag har bara varit en sämre dag av nån konstig orsak.
Fast idag var en bra dag. Arthur stod första gången på snowboard och jag åka igen efter en paus på 4 år. Det var ju nog alltför kallt, -17, men eftersom jag är väldigt pessimistisk med tanke på vintervädret så ville jag få det gjort före all snö smälter och aldrig mer kommer tillbaka (kommer alltför väl ihåg förra vintern). Så vi for till vihti ski. Först hade jag tänkt fara själv med Micke för att vänja mig pånytt vid åkande, men tur att vi inte gjorde så för genast jag satt på brädan så visste jag vad jag sku göra. Det sitter så i min kropp för åka då förr i världen jätte, jätte mycket. Så jag hade det. Jee! Och jag älskar åkande, älskar det så massor. Hissar är ju tråkigt men åkande i långa, obranta backar. Bästa nånsin! Väntar på stora barn som också kan åka så att vi kan fara nånstans. Och Arthurs snowboardskarriär börja bra. Hade tänkt att det blir helt katastrof och att han genast ger upp och inte ens kommer en cm fram med brädan. Men han stod bra på den och så åka han upp på en magisk matta och också en gång med ett band. Ner kom han med 3 gånger för en pyttebacke och 1 gång för en lite större backe genom att luta på hälarna. Sen ville han inte mera för idag, men han vill nog mera i år ännu. Tror det var lite för kallt för mera. Och Arthur är nog lite lat över att lära sig nåt nytt så det var en jättebra första gång! Sander och Evilda var hemma med mamma och Sander var nog superbesviken över att inte få komma med. Tycker han är för liten men å andra sidan så ger Sander inte upp utan han bara far, får se hurdan vinter det blir om han också sku få prova...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar